Forskningsprojekt Bildens didaktik: en studie av skolplanschens betydelse och funktion i folkskolan, 1842–1962
Under perioden 1842-1962 förändrades undervisningen i grunden från utantillinlärning och en textcentrerad didaktik till en mer visuell och åskådningsbaserad undervisning, där pedagogiska illustrationer blev självklara i klassrummen.
I detta projekt undersöks hur skolplanschen kom att bli ett pedagogiskt och ideologiskt redskap i undervisningspraktikens reformering.
Projektet undersöker hur planscherna utformades, producerades, spreds och användes, samt vilka idéer och världsuppfattningar de förmedlade till eleverna. Målet med studien är att fördjupa förståelsen av visuella mediers roll i utbildningsväsendet över tid.
Projektet handlar om skolplanschens betydelse i den svenska folkskolan mellan 1842 och 1962. Under denna period förändrades undervisningen i grunden: från utantillinlärning och textcentrerad pedagogik till en mer visuell och åskådningsbaserad undervisning, där pedagogiska illustrationer – skolplanscher – blev ett självklart inslag i klassrummen. Planscherna utvecklades från små, enkla svartvita motiv till stora, detaljrika färgillustrationer framtagna i samverkan mellan pedagoger och konstnärer.
Projektet undersöker hur planscherna utformades, producerades, spreds och användes, samt vilka idéer och världsuppfattningar de förmedlade till eleverna. Det är viktigt att studera skolplanschens roll eftersom skolans visuella kultur länge utgjort en kunskapslucka i den utbildningshistoriska forskningen. Trots att skolplanscherna användes i generationer och påverkade hur barn lärde sig ämnen såsom religion, geografi, natur och historia, finns det förvånansvärt lite forskning om deras funktion. Projektet belyser hur bildmediet formade undervisningspraktiker, hur visuella ideal spreds och hur skolplanschen fungerade som både pedagogiskt och ideologiskt redskap i skolsystemet över en längre tidsperiod.
Målet med projektet är att fördjupa förståelsen av visuella mediers roll i utbildningens historiska utveckling. Den nya kunskap som projektet förväntas generera är betydelsefull av flera skäl. Genom att kombinera historiska studier med multimodal analys kan forskningen visa hur pedagoger och konstnärer tillsammans skapade visuella verktyg som kom att influera svensk didaktik i över hundra år.
Studien bidrar också till att synliggöra klassrumspraktiker som annars är svåra att komma åt och ger därmed en djupare förståelse för hur undervisning faktiskt gick till. Resultaten blir värdefulla inte bara för pedagogik utan även för näraliggande områden som kommunikationsvetenskap, konstvetenskap och historia – och kan i förlängningen ge nya perspektiv på dagens bildrika lärmiljöer.