Forskningsprojekt Samhällsvård och familjedynamik över levnadsbanan. Parbildning, föräldraskap och familjeupplösning bland individer som vuxit upp med samhället som förälder
Hur formas livet som vuxen efter en uppväxt i fosterhem eller på institution? Det här projektet undersöker hur relationer, familjeliv och arbete utvecklas över tid – och vad som kan bidra till mer positiva livsbanor.
Att växa upp i samhällsvård är ofta kopplat till svåra livsvillkor, men bilden är inte entydig. Det här forskningsprojektet undersöker hur erfarenheter av fosterhem och institutionsvård påverkar vuxenlivet, med särskilt fokus på relationer, föräldraskap och arbetsmarknad.
Genom att analysera omfattande svenska registerdata över flera decennier följer forskarna individers livsbanor upp i medelåldern. Projektet vill förstå både utmaningar och möjligheter, och hur faktorer som kön och familjedynamik spelar in. Målet är att bidra med kunskap som kan stärka stödet till barn i samhällsvård och förbättra deras framtidsutsikter.
Erfarenheter av samhällsvård i form av placeringar i fosterhem eller på institutioner är kända för att vara kopplade till negativa ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser. Vi vet emellertid lite om hur sådana erfarenheter kan relateras till mer positiva utfall, såsom parbildning och föräldraskap, och om detta kan påverka den fortsatta utvecklingen och bidra till den heterogenitet i levnadsvillkor som vi finner i gruppen. Eftersom samhällsvård, och då särskilt fosterhem, kan betraktas som en unik form av familjestruktur syftar detta projekt till att fördjupa förståelsen av familjedynamik, här förstått som processer relaterade till parbildning, föräldraskap och familjeupplösning, hos individer med erfarenheter av denna familjestruktur under barndomen.
Genom att använda longitudinella registerdata, som täcker 21 svenska födelsekohorter, födda 1975-1995, och deras familjerelationer (inklusive syskon och föräldrar), kommer vi att undersöka familjedynamik och dess kopplingar till arbetsmarknadsutfall för individer med och utan erfarenhet av samhällsvård, fram till medelåldern (30–50 år). Detta datamaterial, i kombination med avancerade statistiska modeller för longitudinella analyser, gör det möjligt att både separat och samtidigt undersöka en rad hypoteser relaterade till mekanismer bakom familjedynamik. Vi kommer dessutom att analysera i vilken utsträckning dessa mekanismer betingas av kön eller är könsneutrala. Projektet bidrar därmed både teoretiskt och empiriskt till förståelsen av familjedynamik och dess konsekvenser för en utsatt population, där samhället har tagit på sig en betydande föräldraroll och gjort omfattande investeringar för att främja dess livschanser och utveckling.
Den kunskap som genereras i projektet kan hjälpa samhället, i egenskap av ställföreträdande förälder, att leva upp till sitt löfte att skapa ett bättre liv för framtida generationer av individer som har upplevt påtagliga svårigheter under uppväxten.