Forskningsprojekt Från adoption till vuxenliv: Familjebildning och arbetslivsbana bland internationellt adopterade och deras barn i Sverige
Hur påverkar svårigheterna från barndomen internationellt adopterade personers liv i vuxen ålder?
Diskriminering, trauma och identitetskonflikter. Det är några av de svårigheter som internationellt adopterade upplever tidigt i livet. Tidigare forskning visar dessutom att personer som flyttat till Sverige till följd av adoption oftare lider av psykisk ohälsa och har lägre utbildning än jämförbara grupper.
Vad blir följdeffekterna av dessa svårigheter från barndomen? Och hur påverkas nästa generation? Detta projekt jämför olika aspekter av internationellt adopterades livshistoria med andra grupper. Projektet tittar bland annat på hur inkomsthistorik skiljer sig från till exempel icke-adopterade invandrare och svenskfödda.
Projektet använder svenska registerdata från 1960 till 2022 och ska med hjälp av statistiska metoder fånga samspelet mellan tidiga och senare livshändelser.
Internationella adoptioner (IA) har varit vanliga i Sverige sedan sent 1960-tal. I och med att många IA nu är vuxna är det idag möjligt att undersöka om de svårigheter som observerats under deras barndom och tidiga vuxenliv kvarstår i senare åldrar och om de påverkar nästa generation.
Projektet har tre forskningsfrågor:
- Hur skiljer sig IA:s partnerskaps- och barnafödandehistorik från andra samhällsgrupper?
- Hur skiljer sig IA:s arbetsmarknads- och inkomsthistorik från andra samhällsgrupper?
- Hur skiljer sig utbildningsprestation, psykisk hälsa, partnerskap och barnafödande hos IA:s barn från deras föräldrar och andra samhällsgrupper?
Projektet undersöker vilken roll kön, födelseland, ålder vid adoption och födelseår har i dessa processer. Forskarna jämför IA med både svenskfödda icke-adopterade och med andra ofördelaktigt behandlade samhällsgrupper som första- och andragenerationens invandrare, flyktingar och, när det är relevant, nationellt adopterade samt fosterhemsplacerade.
Data och metod
Projektet använder svenska registerdata från 1960 till 2022 med information om giftermål, skilsmässor, barn, adoption, migration, födelseland, arbete och inkomster samt kopplingar mellan barn och föräldrar. På så sätt kan vi skapa komplett familje- och arbetslivshistorik för IA och våra jämförelsegrupper. Samtidigt undviker vi de låga svarsfrekvenser som ofta drabbar enkäter om känsliga ämnen.
Projektet består av tre delprojekt, där varje del behandlar en forskningsfråga genom två studier. Utifrån ett livsloppsperspektiv väljer vi statistiska metoder som regressionsanalys, sekvensanalys, syskonjämförelse, syntetisk syskonpar-matchning och event history-analys. Dessa metoder är särskilt lämpade för att fånga det dynamiska samspelet mellan tidiga adoptionsupplevelser och efterföljande livshändelser. Metoderna hjälper oss att studera prevalens, tidpunkt och ordning av de livshändelser vi vill kartlägga.
Samhällsrelevans
Samhällsutmaningar kring IA:s välbefinnande, rättigheter och integration är högaktuella frågor. Allvarliga missförhållanden i adoptionsprocesser har nyligen uppmärksammats och fått den svenska regeringen att agera.
Projektet undersöker långsiktiga utfall inom partnerskap, barnafödande, arbete, inkomster samt överföring av missgynnande förhållanden över generationerna. Projektets resultat har potential att påverka utvecklingen av beslut som främjar social inkludering och praxis kring IA, deras familjer och adoptioner i allmänhet. I förlängningen kan projektet bidra till att minska långsiktiga utmaningar för IA och deras familjer.