Forskningsprojekt Regional ekosystembaserad havsförvaltning
Regional ekosystembaserad havsförvaltning (EBHF) är en relativt ny arbetsmetod vars syfte är att genom lokalt engagemang utveckla och testa förvaltningsmodeller som ska hjälpa till att uppnå de svenska miljömålen.
EBHF initierades av Havs- och Vattenmyndigheten 2020 och har sedan dess bedrivits i tre områden: Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och 8+fjordar. 8+fjordar täcker fjordarna innanför och runt Orust och etablerades dock som samarbetsorgan redan 2008. Sedan 2026 finns områden också i Hanöbukten, Kattegatt och Södra ostkustens skärgårdar. Regional ekosystembaserad havsförvaltning samlar ett stort antal intressenter och aktörer från olika samhällssektorer, som tillsammans utvecklar en adaptiv och hållbar regional förvaltning av havsmiljön.
Stockholms universitet har varit med och utvecklat metoder och verktyg för att föra in ett ekosystemperspektiv i förvaltningen och för att ta vara på och integrera lokal kunskap. Vi leder arbetet med att ta fram kunskapsunderlag om havsmiljön till EBHF Stockholms skärgård och sedan 2026 även till Södra ostkustens skärgårdar
Ekosystembaserad havsförvaltning tar utgångspunkt i ekosystemansatsen, som bland annat innebär att förvaltningen ska utgå från en helhetssyn på ekosystemet inklusive människan, att den ska vara transparent och demokratisk och att den ska bygga på alla typer av relevant kunskap, både vetenskap och kunskapen hos lokala aktörer. Därför är en viktig del av projektet att ta fram och kommunicera kunskap om ekosystemet, hur ekosystemet utnyttjas av olika samhällsaktörer och hur nyttjandet påverkar ekosystemet.
Kunskapen ska sedan användas för att driva ett konkret lokalt åtgärdsarbete för att uppnå och bibehålla god miljöstatus enligt de svenska miljömålen, särskilt Ett hav i balans samt levande kust och skärgård, och stödja genomförandet av åtgärdsprogram inom havsmiljödirektivet, vattenförvaltningen samt regionala havskonventioner som HELCOM och OSPAR. Målet är att säkra ett hållbart nyttjande av kust- och havsmiljön och deras ekosystemtjänster, till exempel vattenrening, kolbindning, produktion av mat och naturmiljöer för friluftsliv, rekreation och upplevelser.
Åtgärdsarbetet genomförs i samarbete mellan de aktörer som deltar i projektet: exempelvis skärgårdskommuner och regioner, representanter för lokala näringar (t ex fiske, turism och småbåtshamnar) och intresseföreningar, samt forskare med expertis om havsmiljö och kustförvaltning. Det bedrivs främst i ett antal arbetsgrupper där aktörerna driver de frågor som de har identifierat som viktigast inom ett antal områden, t ex regional fiskeförvaltning, hållbar besöksnäring, hållbara blåa näringar & innovationer, fritidsbåtar samt naturskydd.
Stockholms universitet har ett uppdrag att delta i EBHF-nätverkens arbete, med målet att förankra diskussioner och åtgärdsarbete i vetenskaplig kunskap om ekosystemen. Arbetet innefattar bland annat att sammanställa och presentera forskning och data om havsmiljön och ta fram konkreta förvaltningsunderlag och förvaltningsverktyg, exempelvis kartor och ekosystemtjänstanalyser, utifrån aktörernas kunskapsbehov. Vi har också i uppdrag att samla in och integrera lokal kunskap om ekosystemen i kunskapsunderlagen för nätverket. Det gör vi med hjälp av metoder som gemensamma konceptuella modeller (”mental models”), deltagande-GIS (”participatory GIS) och enkätstudier. Målsättningen är att skapa förutsättning för ett gemensamt lärande, där forskare arbetar nära tillsammans med andra intressenter för att fånga upp kunskapsbehov och samla in lokal kunskap.
Vill du följa arbetet i EBHF-nätverken kan du dels prenumerera på nyhetsbrevet:
Nyheter från oss – Ekosystembaserad Havsförvaltning).
Du kan också se de frukostseminarier, direkt eller i efterhand, som hålls varje tisdag och: Frukostseminarium – Ekosystembaserad Havsförvaltning
Läs mer:
Ekosystembaserad Havsförvaltning – Tillsammans för ett hav i balans
Våra guider
Bryggor och muddring - Guide för marinor och småbåtshamnar
Guide till ett hållbart båtliv
Våra forskare i media
Debattartikel: ”Sjökort bör ge info om livet under ytan”