Forskningsprojekt Radera rädslan: Minnesträning som förstärkning av internetbaserad KBT vid social ångest
Projektet prövar om internetbaserad KBT mot social ångest ger bättre och mer bestående resultat med en RIF-ljuddagbok, en riktad minnesträning där deltagaren efter varje exponering berättar högt om enbart det som gick bra, för att dämpa rädslominnen.
Efter en övning i att tala inför andra berättar deltagaren högt i RIF-ljuddagboken om enbart det som gick bra, en riktad träning av minnet. Bild genererad med OpenAI:s bildverktyg.
Exponeringsbaserad KBT är den mest effektiva behandlingen vid social ångest, men 30 till 50 procent av patienterna blir inte helt återställda och återfall är vanligt. En förklaring är att exponering lämnar rädslominnen intakta och lägger till nya minnen som konkurrerar med dem.
Projektet prövar ett sätt att påverka den konkurrensen: retrieval-induced forgetting (RIF), där det man upprepade gånger återkallar dämpar konkurrerande minnen från samma händelse.
Det nya är RIF-ljuddagboken: efter varje exponering berättar deltagaren högt i mobilen om enbart det som gick bra, med nya inspelningar enligt ett schema, så att minnet av det som gick bra övas och rädslominnet dämpas.
Fyra studier ingår: en valideringsstudie av RIF-ljuddagboken, en randomiserad behandlingsstudie med cirka 330 deltagare där en grupp också övar i virtuell verklighet, en sensorstudie av kroppens reaktioner i vardagen och en intervjustudie. Hypotesen är att metoden minskar symtomen mer än standardbehandling.
Projektets fullständiga titel hos finansiären, Riksbankens Jubileumsfond: Radera rädslan: Förstärkning av internetbaserad KBT mot social ångest genom Retrieval-Induced Forgetting, virtuell verklighet och digital fenotypning (P26-0641)
Social ångest innebär en stark rädsla för att bli granskad och bedömd av andra. Ungefär sju procent av befolkningen har social ångest vid en given tidpunkt, besvären börjar ofta i tonåren och blir lätt långvariga. Den mest effektiva behandlingen är KBT med exponering, där man systematiskt närmar sig de situationer man fruktar och släpper sina säkerhetsbeteenden. Behandlingen fungerar lika bra som internetbaserad KBT med terapeutstöd. Ändå blir 30 till 50 procent inte helt återställda, och många av dem som blir bättre får återfall. En förklaring är att exponering lämnar rädslominnet intakt och lägger till ett konkurrerande minne av att det fruktade inte inträffade. Det nya minnet är bundet till det sammanhang där det lärdes in, och därför kan rädslominnet ta över igen under stress, i nya miljöer eller när tiden går.
Projektet prövar ett sätt att påverka den konkurrensen. Tänk på ett vittne som gång på gång får frågan vad den misstänkte hade på sig. Andra detaljer från samma händelse, till exempel flyktbilen, blir då svårare att minnas. Det beror på en aktiv dämpning i minnet, inte på att detaljerna bleknar av sig själva. Fenomenet kallas retrieval-induced forgetting (RIF). Det har visats i hundratals studier. Vid social ångest kan det betyda att den som upprepade gånger påminner sig om att ”publiken nickade när jag kom till min poäng” får svårare att automatiskt plocka fram minnet av att ”mina händer skakade”. Om det stämmer i klinisk behandling är det projektet ska pröva.
Verktyget är RIF-ljuddagboken. Trots namnet är den ingen vanlig dagbok utan riktad minnesträning. Direkt efter en exponeringsövning berättar deltagaren högt i mobilen om just det som gick bra i situationen och lämnar medvetet det obehagliga därhän. Sedan följer nya inspelningar med allt längre mellanrum. Deltagaren berättar på nytt varje gång i stället för att lyssna på gamla inspelningar, eftersom det är själva återkallandet som förväntas dämpa rädslominnet. Terapeuten går igenom inspelningarna varje vecka och ser till att de håller sig till det som gick bra. Att bygga en sammanhängande berättelse kräver mer av minnet än de korta ledord som används i laboratorieforskning, och det man säger högt minns man bättre än det man bara läser tyst. Projektet prövar därför hypotesen att berättelsen ger en starkare effekt. Det är första gången RIF förs över till en internetbehandling som kan nå många. RIF-ljuddagboken byggs in i behandlingsplattformen Iterapi och är tänkt att kunna läggas till befintliga internetbehandlingar till låg kostnad.
Projektet består av fyra studier. I den första håller 128 personer med förhöjd social ångest tal i en standardiserad stressituation i laboratoriet, och RIF-ljuddagboken jämförs med en etablerad laboratoriemetod. Den andra är en randomiserad kontrollerad studie där cirka 330 deltagare, med målet att 300 fullföljer, får nio veckors internetbaserad KBT: med reflektionsdagbok, med RIF-övning eller med RIF-övning där ungefär två tredjedelar av exponeringsövningarna görs i virtuell verklighet. Resultaten i den första studien avgör om RIF-övningen görs med RIF-ljuddagboken eller i en kombinerad form, och om en fjärde grupp behövs. VR-övningarna görs hemma med enkla glasögon som deltagaren sätter sin egen mobil i, och syftet är att rädslan ska väckas på ett standardiserat och kontrollerbart sätt. I den tredje studien bär 60 av deltagarna i behandlingsstudien en sensor på handleden som mäter pulsvariabilitet och hudens elektriska ledningsförmåga, medan de markerar sociala situationer i mobilen. Det ger ett mått på kroppens reaktioner i vardagen som inte bygger på självskattning. I den fjärde studien intervjuas 20 av dem om hur de har upplevt behandlingen, ljuddagboken och sensorerna. Behandlingsstudiens deltagare följs upp ett år efter behandlingen.
Trots projektets namn raderas inga minnen. RIF gör vissa minnen mindre lättillgängliga, men deltagarna kan fortfarande minnas negativa upplevelser när de försöker. Det som förväntas förändras är den automatiska och upprepade återkallningen av det som gick fel, som håller ångesten vid liv, ungefär som vid vanlig exponeringsbehandling.
Om hypoteserna får stöd kan fler personer med social ångest bli helt återställda och färre få återfall, med ett tillägg som är billigt och enkelt att använda. Principen kan också gälla andra ångestsyndrom där rädslominnen konkurrerar med trygghetsinlärning. Även ett nollresultat ger kunskap, eftersom det kan belysa om behandlingen behöver dämpa rädslominnen för att fungera. Studierna förregistreras, och analyskoden publiceras öppet.
Projektet genomförs i samarbete med Linköpings universitet och University of California, Los Angeles (UCLA).