Forskningsprojekt Marinad och Minne
Vad händer när religiösa traditioner blir så invävda i samhället att de uppfattas som neutrala? Projektet undersöker hur den lutherska protestantismen har format den svenska skolan och hur detta arv fortfarande påverkar dagens utbildning.

Foto: Katja Kircher.
Den svenska skolan beskrivs ofta som neutral och fri från religiösa inslag. Men i vilken utsträckning stämmer det egentligen? Det här projektet undersöker hur den lutherska protestantiska traditionen har påverkat den svenska skolan och hur detta historiska arv fortfarande präglar verksamheten, trots att skolan sedan länge är formellt icke-konfessionell.
För att förstå detta används en marinadmetafor: även när de synliga religiösa inslagen har tagits bort kan kulturella och historiska “lager” finnas kvar och fortsätta påverka hur skolan är organiserad och hur undervisning utformas. Det kan handla om skolans kalender, hur religion undervisas och vilka värden som betonas i läroplanen.
Forskningen är viktig eftersom Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, där religion generellt har en begränsad plats i samhällslivet, samtidigt som landet är ett av Europas mest mångreligiösa samhällen. I detta möte uppstår frågor om vems perspektiv som tas för givet i skolan och vilka erfarenheter som riskerar att osynliggöras. Om skolans historiska arv inte synliggörs finns en risk att vissa normer reproduceras utan medvetenhet, vilket i sin tur kan påverka likvärdigheten för elever med olika religiösa och kulturella bakgrunder.
Den kunskap som projektet bidrar med kan ge lärare, skolledare och beslutsfattare en bättre förståelse för hur skolans nuvarande struktur har formats historiskt. På så sätt kan den också bidra till utvecklingen av en mer medveten och inkluderande skola för alla elever, oavsett bakgrund.