Forskningsområde Astronomi

Astronomi är vetenskapen om hela universum. Det innefattar allt från solen, planeterna , månar, stjärnor, nebulosor, galaxer, till hela universum. Inom ämnet ryms både observationell och teoretisk astronomi

I observationell astronomi används stora teleskop, placerade på höga bergstoppar långt från bebyggelse eller till och med i omloppsbana i rymden, för att göra detaljerade mätningar av avlägsna himlakroppar. Teoretisk astronomi använder sig av superdatorer för att skapa modeller av astrofysikaliska fenomen. Modellerna bygger på teorier som man vill testa och jämföra med observationer och beräkningarna är ofta extremt krävande. Vid Stockholms universitet bedrivs forskning inom båda dessa fält.

Beräkningsastrofysik

Beräkningsastrofysik är det forskningsområde där komplexa astrofysikaliska processer studeras genom avancerade datormodeller. Genom att skapa komplexa datormodeller av de relevanta fysikaliska processerna kan vi tolka observationella resultat bättre och öka vår förståelse av underliggande astrofysikaliska processer och fenomen.

Galaxer

Hur galaxer bildades och utvecklades till de vackra himlakroppar vi kan observera idag är en hett omdebatterad fråga inom nutida astrofysik. Forskningen i ämnet sträcker sig från vår egen galax till slutet på "den mörka tidsåldern", då de första stjärnorna och galaxerna i universum bildades.

Solfysik

Eftersom solen är vår närmaste stjärna ger solfysiken forskare möjlighet att observera och utveckla grundläggande teorier inom plasmafysik och hur magnetfält, elektricitet och plasma samverkar. Detta ökar inte bara vår kunskap om universum, utan kan också ge insikter om klimatet, energiframställning och rymdväder som kan påverka vår kommunikation.

Stjärnor, planeter och astrobiologi

Stjärnors och planeters födelse och utveckling är av central betydelse för att förstå vårt universum. Forskning vid Stockholms universitet omfattar både bildningen av stjärnor och planeter, deras atmosfäriska egenskaper samt livets ursprung och förutsättningar.

Supernovor

De flesta massiva stjärnor och vissa mindre massiva stjärnor i täta dubbelstjärnesystem slutar sina liv i gigantiska explosioner, så kallade supernovor. En supernova ses som en ny stjärna i en avlägsen galax, som först blir ljusstarkare någon vecka för att sedan långsamt falna. Rester av tidigare supernovor kan ses i Vintergatan och närbelägna galaxer.