Forskargrupp Supernovagruppen

Angela Adamo och Ragnhild Lunnan, båda vid Institutionen för astronomi har utnämnts till docenter.

Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.

Dan Petersen vid Institutionen för matematik och Anders Jerkstrand vid Institutionen för astronomi tilldelas varsitt nationellt pris när Kungliga Vetenskapsakademien delar ut fem nationella priser för framstående arbeten.

Astronomer studerade utvecklingen av ett exceptionellt snabbt och ljust kosmiskt utbrott i en liten galax som ligger 500 miljoner ljusår bort. Observationerna gjordes med GTC- och NOT-teleskopen (Gran Telescopio Canarias och Nordic Optical Telescope) på ön La Palma. Explosionen, som kallas CSS161010, blev som ljusast på bara fyra dagar och ljuset sjönk sedan till hälften på endast drygt två dagar. På grund av den snabba utvecklingen var det särskilt utmanande att studera de senare utvecklingsstadierna.

Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest i forskargruppen har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat. – Jag sitter ofta hemma först när jag letar supernovor och hittar alltid några stycken innan jag cyklar till jobbet och fortsätter, berättar Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Teleskopet som Zwicky Transient Facility (ZTF) använder finns nära San Diego i Kalifornien, så när data från teleskopet strömmar in under den kaliforniska natten kan Jesper Sollerman leta supernovor när det är dag i Stockholm. En supernova är en stjärna som exploderar våldsamt när den dör och syns som en ny ljusprick på natthimlen. Jesper Sollerman kan hitta ett dussintal supernovor varje dag och har letat i princip varje dag de senaste 6,5 åren. – Då blir det tusentals supernovor till slut.

I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen. Supernovor – exploderande stjärnor – dyker plötsligt upp på natthimlen. Den närmaste supernovan på nästan 10 år, SN 2023ixf, upptäcktes av en japansk amatörastronom på fredagkvällen den 19 maj förra året (2023).   Bara 20 miljoner ljusår bort i Vindsnurregalaxen (M101) i Stora Björns stjärnbild blev den en favorit bland jordens astrofotografer (se Bild).

Forskare kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.

En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion. Supernovor signalerar det explosiva slutet för en massiv stjärnas liv. Under en kort tid flammar den döende stjärnan upp på stjärnhimlen. Supernova SN 2022jli upptäcktes i maj 2022 i den ”närliggande” galaxen NGC 157 i Valfiskens stjärnbild, som ligger 75 miljoner ljusår bort. Detaljerade studier som gjordes av den falnande supernovan med hjälp av teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomarobservatoriet i Kalifornien visade en periodisk förändring i ljusstyrka, vilket antyder att två objekt var inblandade i den dödliga dansen.

Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax. Supernovor, stjärnor som exploderar, har länge varit kända för sina plötsliga ljusuppvisningar på natthimlen som sedan avtar inom några veckor. Med dagens avancerade teleskop upptäcker vi inte bara tusentals supernovor varje år, utan också snabbare optiska transienter. Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomar i Kalifornien identifierade objektet AT2022tsd i september förra året och det visade sig snart vara något utöver det vanliga för en supernova.

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.