Isradar på Tarfala forskningsstation synliggör istjocklek, isvolym och underliggande landskap för världens fyra svenska referensglaciärer
I en publicerad artikel i tidskriften Earth System Science Data i juni 2026, har forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet, Newcastle University, ETH Zurich och Uppsala universitet kartlagt de svenska referensglaciärernas istjocklek, isvolym, och landskapet som ligger dolt under ytan. Resultaten visar att det är stor skillnad mellan mätningar i fält, och enbart matematiska beräkningar.
Under 2024 och 2025 mätte personal på Tarfala forskningsstation Storglaciären, Moarhmmaglaciären, Rivgojiehkki och Rabots glaciär med hjälp av en isradar, som mäter glaciärisens tjocklek.
Vänster: Karta över Storglaciärens istjocklek, baserat på isradarmätningar. Höger: Karta över landskapet under Storglaciären. Databearbetning: Zhuo Wang/Neil Ross/Nina Kirchner
Genom att kombinera istjocklek med data över glaciärytans utbredning kunde forskarna beräkna glaciärens volym och skapa en karta över landskapet som ligger under glaciärens yta.
Efterlängtad uppdatering
Även om tekniken i sig användes första gången vid svenska glaciärer redan på 1980-talet har både tekniken och det svenska glaciärlandskapet förändrats avsevärt sedan dess.
Forskarlaget utför isradarmätningar på Rivgojiehkki, april 2024.
Nina Kirchner, ansvarig forskningsledare, anser att fältmätningarna med isradar är nödvändiga för att ge en rättvisande och framåtblickande bild:
”Det var dags att skaffa sig en aktuell bild över glaciärernas isvolym och det framtida landskapet. Det vill säga det landskap som nu ligger dolt under istäcket men som inom en överskådlig framtid kommer att smälta fram.”
Karta över Storglaciärens istjocklek, baserat på isradarmätningar. Bilden visar att isens tjocklek ökar mot mitten av glaciären. Databearbetning: Zhuo Wang/Neil Ross/Nina Kirchner
Karta över landskapet under Storglaciären. Databearbetning: Zhuo Wang/Neil Ross/Nina Kirchner.
Resultat i fält vs. matematiskt
Zhuo Wang, postdoktor vid Tarfala forskningsstation, ansvarar för bearbetning och visualisering av all data som samlats in, och även tillgängliggörs som öppen data för vidare forskning.
”Våra in-situ mätningar (mätningar på plats) med isradar har visat på skillnader. Den faktiska volymen från isradarsystemet skiljer sig från de volymer som tagits fram med hjälp av numeriska datamodeller”, säger Zhuo Wang.
Isvolym | Isradar, in situ. | Numerisk modell Frank and van Pelt (2024) | Numerisk modell Farinotti et al. (2019) | Numerisk modell Millan et al. (2022) |
|---|---|---|---|---|
Storglaciären | 0,25 km³ | 0,31 km³ | 0,28 km³ | 0,35 km³ |
Rabots glaciär | 0,23 km³ | 0,30 km³ | 0,26 km³ | 0,30 km³ |
Rivgojiehkki | 0,10 km³ | 0,49 km³ | 0,36 km³ | 0,80 km³ |
Moarhmma | 0,32 km³ | 0,37 km³ | 0,28 km³ | 0,46 km³ |
För att relatera siffrorna till omfattning och skillnader, i uppmät och beräknad isvolym, jämför Zhuo med en olympisk simbassäng:
”0,01 km³ glaciäris, när den har smält till vatten, fyller ungefär 3700 olympiska bassänger. För Storglaciären motsvarar skillnaden i tidigare beräknad volym is, och volym is vi mätt med isradar mellan 11 000 och 37 000 vattenfyllda olympiska simbassänger”.
De största skillnaderna rapporteras för Rivgojiehkki, upp till 0.7 km³, motsvarande cirka 260 000 olympiska simbassänger. Men beräkningsmodeller för just Rivgojiehkki är baserade på en tidigare och mycket större utbredning av glaciären, jämfört med hur glaciären ser ut idag.
Nina understryker: “Här ska vi inte jämföra äpplen och päron. Skulle beräkningen för Rivgojiehhki göras om idag med dess aktuella utbredning skulle numeriska modellresultat vara mycket närmare de 0.1 km³ isvolym som vi kom fram till med isradar, och skillnaden skulle därmed också vara mindre”.
Ett datadrivet och synergistiskt samarbete
För personalen vid Tarfala forskningsstation var samarbetet med Neil Ross, professor i polarvetenskap och miljögeofysik vid Newcastle University i England, avgörande under hela projekttiden, eftersom han hade omfattande erfarenhet av det specifika isradarsystem som forskningsstationen skaffade 2023.
Professor Neil Ross från Newcastle University på Storglaciären, april 2024. Bild: Nina Kirchner
”Samarbetet var inte enkelriktat, jag var inte bara med för att lära ut och komma med praktiska tips, utan lärde mig också mycket om de svenska glaciärerna som jag aldrig jobbat med förut”, säger Neil.
Läs mer om samarbetet på Newcastle University's hemsida
Vetenskaplig publikation
Wang, Z., Ross, N., Frank, T., Barnett, J., Santin, I., Houssais, M., Dahlkvist, J., and Kirchner, N. (2026): Ice thickness and subglacial topography of Swedish reference glaciers revealed by radio-echo sounding, Earth Syst. Sci. Data, 18, 4241–4262, https://doi.org/10.5194/essd-18-4241-2026
Öppen data via Bolincentrets databas
Se dataset: Ice thickness and bed topography for Storglaciären
Se dataset: Raw and processed radio-echo sounding data for Storglaciären
Övriga referenser
Farinotti, D., Huss, M., Fürst, J. J., Landmann, J., Machguth, H., Maussion, F., and Pandit, A. (2019): A consensus estimate for the ice thickness distribution of all glaciers on Earth, Nature Geoscience, 12, 168–173, doi.org/10.1038/s41561-019-0300-3
Frank T, van Pelt WJJ. (2024) Ice volume and thickness of all Scandinavian glaciers and ice caps. Journal of Glaciology. doi.org/10.1017/jog.2024.25
Millan, R., Mouginot, J., Rabatel, A., and Morlighem, M (2022): Ice velocity and thickness of the world’s glaciers, Nature Geoscience, 15, 124–129, doi.org/10.1038/s41561-021-00885-z
Kontakt
Senast uppdaterad: 2026-07-10
Sidansvarig: Stockholm Resilience Centre