Tio år av öppen vetenskap – var står vi nu?
Efter ett decennium av strategier, policys och nationella målbilder är budskapet tydligt – nu måste öppen vetenskap omsättas i praktiken. När forskningssektorn samlades på konferensen Morgondagens vetenskapliga system stod samverkan, AI och nya sätt att bedöma forskning i centrum.

Meriteringssystemet måste förändras, menade flera talare från konferensen Morgondagens vetenskapliga system. Foto: Julia Milder
Sverige har kommit långt när det gäller öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Enligt de senaste siffrorna från Kungliga biblioteket är 81 procent av de publicerade vetenskapliga artiklarna i Sverige utgivna med öppen tillgång.
Samtidigt återstår stora utmaningar kring öppen tillgång till forskningsdata, incitament för alternativa publiceringskanaler och långsiktig finansiering av infrastrukturer.
Konferens samlade forskarvärlden
På konferensen Morgondagens vetenskapliga system, som arrangerades den 13 november av SUHF, Vetenskapsrådet, Kungliga biblioteket och CoARA National Chapter Sweden, samlades företrädare från lärosäten, myndigheter och forskningsfinansiärer. Ett återkommande tema på konferensen var behovet av nationell samordning.

Hans Adolfsson. Foto: Johanna Säll
– Vi måste komma bort från stuprören och jobba mer tillsammans. Vi behöver förändra kulturen, sa Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet och ordförande för SUHF.
Alternativa publiceringsvägar, öppen tillgång till forskningsdata, meriteringssystem och digital infrastruktur behöver utvecklas tillsammans för att skapa verklig systemförändring, menade Adolfsson.
AI präglade flera av diskussionerna. Talarna pekade på att artificiell intelligens både ökar värdet av öppna data och ställer nya krav på säkerhet, transparens och tillgång till robusta forskningsinfrastrukturer. Samtidigt lyftes behovet av att balansera öppenhet med säkerhet i en tid då forskning blivit en allt viktigare geopolitisk fråga.
Meritering en av de största utmaningarna
En annan central fråga var forskningsbedömning. Genom CoARA-samarbetet pågår ett arbete för att minska beroendet av kvantitativa indikatorer och i stället stärka kvalitativa helhetsbedömningar av forskares bidrag.
– Meritbedömningssystemet är en av de största utmaningarna vi har, konstaterade Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet och tidigare ordförande för CoARA National Chapter Sweden.
– Vad är det som är kvalitetsdrivande i forskning? Vi måste samordna det tydligare. CoARA är en ledningsfråga, konstaterade Jönsson vidare.
Under sessionen om digital forskningsinfrastruktur diskuterades EOSC:s roll i ett samordnat nationellt e-infrastruktursystem – en viktig del för tillgängliga och återanvändbara svenska forskningsdata. Framåt krävs fortsatt nationell samordning för en hållbar lösning.
– Vi har tagit steg framåt. Det finns en svensk EOSC-nod och det finns en plattform som börjar fungera. Nu behöver vi fokusera på samordningen: hur gör vi det här på bästa sätt framåt? summerade Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet och tidigare styrelseledamot i EOSC:s styrelse.
Slutsatsen från konferensen var att grunden för öppen vetenskap finns på plats. Nästa steg handlar inte om fler riktlinjer, utan om att omsätta öppen vetenskap i forskarens vardag – genom tydligare incitamentoch en förändring av kulturen.
Text: Julia Milder
Senast uppdaterad: 2026-11-16
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen