Forskare i samtal om Nobelpriset i litteratur

Vem får Nobelpriset i litteratur och vad har priset för betydelse i vår samtid? I samband med Svenska Akademiens tillkännagivande 8 oktober bjuder Stockholms universitetsbibliotek in till direktsändning och samtal med litteraturvetare.

Paneldeltagare på bibliotekets scen med direktsändningen från Börshuset i bakgrunden.

Förra årets panel i väntan på tillkännagivandet. Foto: Cecilia Burman

Nobelpriset i litteratur är ett av årets mest uppmärksammade kulturella ögonblick. Varje höst väcker tillkännagivandet frågor om vilka författarskap som förtjänar priset och vilken roll priset spelar i den globala litteraturen.

I samband med årets tillkännagivande 8 oktober arrangerar Stockholms universitetsbibliotek ett samtal där forskare ger sina perspektiv på prisets betydelse i dag. Samtalet leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Frida Beckman. Foto: Sören Andersson

Vad kommer du vilja prata med panelen om?

– Jag är nyfiken på de resonemang som jag hoppas locka ur deltagarna både kring prisets betydelse i stort, men också kring vilka författarskap de skulle vilja se premierade och varför.

Evenemanget inleds med ett panelsamtal en stund före Svenska Akademiens tillkännagivande från Börshuset i Stockholm, som direktsänds via länk på scenen i biblioteket. När namnet är känt fortsätter samtalet med fokus på pristagaren.

"Trigga passionerad oenighet"

Deltar gör Bo G Ekelund, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet, och Christophe Premat, professor i franska med kulturvetenskaplig inriktning och föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet.

Vad väcker priset för känslor och tankar hos dig?

Bo G Ekelund. Foto: Rickard Kilström

– En nyfikenhet, förstås, och en spänd förväntan på att få veta vad Nobelkommittén och akademien har kommit fram till för lösning på det omöjliga problem de varje år ställs inför. Priset frammanar också funderingar kring hur länge den höglitterära boken som kulturell form kommer att väcka allmänhetens intresse. Jag ser också fram emot att få ta del av mina kollegors syn på vad litterärt värde är och hur priser kan öka värdet på litteratur just genom att trigga passionerad oenighet, säger Bo G Ekelund.

Christophe Premat. Foto: Rickard Kilström

– Jag ser fram emot själva utbytet och möjligheten att tillsammans fundera över vilka litteraturer som befinner sig i rampljuset just nu och varför. Det ska bli spännande att höra de andra deltagarnas perspektiv och att diskutera om vi kan se några förändringar i vilka språk, litterära traditioner eller delar av världen som uppmärksammas, säger Christophe Premat.

– En annan intressant aspekt är vilken betydelse Nobelpriset har för Sveriges position i den internationella litterära världen. Inom det fält som jag själv forskar i, franskspråkiga författare och litteraturer, märker jag exempelvis att många författare gärna vill komma till Sverige, inte minst på grund av den prestige som är förknippad med Nobelpriset.

När årets namn tillkännages, vad avgör om det anses vara ett modigt val eller ett säkert val från Svenska Akademien?

– Det finns inga säkra val för Nobelpriset och inte heller många som kräver något särskilt mod: om de gör det som är förväntat är det i sig oväntat. De starkaste normerna handlar om genre, eller rättare sagt att undvika så kallad genrelitteratur. Två av de mest kontroversiella prisen på senare tid gick till Dario Fo och till Bob Dylan, där särskilt den senare krävde att läsare accepterade en omvärdering av vad lyrik är. Den litteratur som kallas spekulativ fiktion, eller science fiction, är en väldigt viktig genre, men det är i det närmaste otänkbart att Nobelpriset går till en sådan författare: om N K Jemisin eller China Miéville skulle få priset vore det modigt över gränsen till dumdristigt, säger Bo G Ekelund.

– För mig handlar ett modigt val kanske mindre om hur känd eller okänd en författare är och mer om vad det är i ett författarskap som Akademien väljer att rikta vår uppmärksamhet mot. Jag tycker att det är särskilt intressant när priset lyfter fram ett författarskap där det under lång tid har utvecklats ett eget stilistiskt uttryck, ett sätt att skriva som på något sätt avtäcker världen och får oss att se den annorlunda. Jag tänker här på bilden av att ”avslöja” som att dra undan en slöja, latinets ”velum”. Litteraturen kan göra något synligt som tidigare inte riktigt varit synligt för oss, säger Christophe Premat.

Ett sätt att samlas kring litteraturen

Även för den som inte har följt Nobelpriset nära kan samtalet ge nya ingångar till litteraturen. Frida Beckman, moderator för samtalet, lyfter särskilt fram prisets förmåga att samla uppmärksamhet kring böcker och läsning.

– Kanske blir det en stund att samlas kring litteraturen som blir ännu viktigare när litteraturens roll i övrigt minskar? Man kan säga vad man vill om litteraturpriser, men en stor fördel är onekligen att litteraturen i alla fall får en rejäl stunds uppmärksamhet i de flesta medier.

Text: Cecilia Burman

Litteratursamtalet tar plats på bibliotekets scen 8 oktober

Läs mer om programmet för Nobel Calling


Senast uppdaterad: 2026-09-21

Sidansvarig: Stockholms universitetsbibliotek