Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 941-960 av 1285 träffar
- Kväverening i norra Sverige utreds i nytt projekt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och hur ska sådan rening genomföras i kallt vatten för att vara resurseffektiv och minimera klimatpåverkan? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt, där bland annat Östersjöcentrum deltar. I södra delen av Sverige, liksom i de flesta andra länder runt Östersjön, renas avloppsvatten både från fosfor och kväve i flera steg. Reningsverken i Bottenhavets och Bottenvikens avrinningsområde har däremot hittills varit befriade från kraven på kväverening. Orsaken är att primärproduktionen i dessa delar av Östersjön har bedömts vara begränsade av tillgången till fosfor, och att tillförseln av kväve därmed inte haft någon effekt på övergödningen. – Undantagen för kväverening bygger på studier från 1990-talet. Det är hög tid att undersöka frågan igen, säger Bo Gustafsson, som leder modelleringsgruppen BNI (Baltic Nest Institute) vid Östersjöcentrum. BNI ska bidra med vetenskapligt underlag till projektet ”Resurseffektiv rening av avloppsvatten från näringsämnen i kallt klimat” som pågår under fem år och leds av MittSverige Vatten & Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet. Ökade fosforhalter Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat de senaste 20 åren, framförallt på grund av vattenutbyte med det närliggande och kraftigt övergödda Egentliga Östersjön. Detta kan ha lett till att utsläpp av kväve från land idag kan påverka förekomsten av algblomningar i vattnet. I Bottenviken är fortfarande fosforhalterna mycket låga och övergödningen begränsad.
- Ny seminarieserie om hållbar utveckling av havsmiljöer
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under oktober startar en digital seminarieserie med föreläsningar om aktuella frågor som rör ekosystembaserad havsförvaltning och hållbar utveckling av vår havsmiljö.
- Baltic Breakfast: Förorenade sediment utgör miljörisker – skärpt praxis behövs för dumpning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Många av de kemikalier som används i samhället hamnar förr eller senare i havsbottens sediment. Men sedimentet är ingen ”stängd låda” utan föroreningarna riskerar att spridas i havsmiljön och skada organismer och livsmiljöer, inte minst när muddrade sedimentmassor dumpas. Vid senaste Baltic Breakfast lyfte forskarna Anna Sobek och Peter Bruce behoven av större transparens när det gäller kemikalieanvändning och förändrad praxis för dispensärenden som rör sedimentdumpning.
- Speciellt uppdrag för R/V Electra
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö deltog i undersökningen av vraket efter M/S Estonia under sommaren 2021. Uppdraget kom från Statens haverikommission, där Electra valdes eftersom hon är ett av få fartyg som har den utrustning som krävs.
- Håll koll på svensk havsforskning: läs nya Havsutsikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu finns ett färskt nummer av tidskriften Havsutsikt ute! Läs bland annat om en grönare framtid med alger, mikrobernas värld och vårt svenska Galapagos. Nytt sommarnummer ute I det senaste numret av Havsutsikt kan du läsa om tångens kärleksliv, om en tångart som utvecklats i Östersjön och om självaste Tant Tång. Du får också läsa om tusenåriga kiselalger, om robotar som används i djuphaven och om en miljösatsning på fartygsbränslen som slog fel.
- Östersjöpodden – en ny podd om havsforskning och politik
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Lagom till sommaren lanserar Östersjöcentrum en ny podd. Nya avsnitt av Östersjöpodden kommer att spelas in och släppas löpande, och innehållet kommer att kretsa kring havsforskning och politik som rör Östersjön. Östersjöpodden görs av Lisa Bergqvist och Henrik Hamrén, vetenskapsjournalister vid Östersjöcentrum.
- Nya Algpodden – sprider kunskap och reder ut missförstånd
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Forskarna Ellen Schagerström och Angela Wulff delar ett stort intresse: alger. I nystartade Algpodden delar de med sig av sig gedigna kunskap i ämnet - och korrigerar vanliga missuppfattningar.
- Över 31 000 besök till Tångbloggen under 2021!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tångbloggen startades 2012 och drivs av professor emeritus Lena Kautsky, vid Östersjöcentrum, tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid DEEP, Stockholms universitet och vid Göteborgs universitet.
- EU:s nya kommissionärer godkända av Europaparlamentet och kan börja jobba
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Då var det klart - vi har en ny EU-kommission på plats som ska börja arbeta den 1 december. Det efter att världens svåraste anställningsintervjuer är avklarade.
- Östersjöcentrums forskare bakom ny klimatrapport
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Varmare vatten, högre havsvattennivåer och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Klimatförändringarna kan påverka Östersjön på många olika sätt och dessa effekter har nu sammanställts i en heltäckande rapport, där flera forskare från Östersjöcentrum har medverkat. Den nya rapporten, som är den första i sitt slag, går under namnet Baltic Sea Climate Change Fact Sheet och har tagits fram av Helcom i samarbete med Baltic Earth . – Baltic Sea Climate Change Fact Sheet är en sammanfattning för beslutsfattare av den senaste vetenskapen om hur klimatförändringarna påverkar Östersjön och vad vi kan vänta oss i framtiden, berättar professor Markus Meier från Leibniz-institutet för Östersjöforskning (IOW), som koordinerat arbetet med rapporten, i ett pressmeddelande . Effekterna av klimatförändringarna syns redan idag i Östersjön, konstaterar rapporten, bland annat genom att vattentemperaturen har stigit det senaste seklet, och detta mer än i de större haven. Beroende av hur utsläppen utvecklas framöver väntas temperaturen på ytvattnet fortsätta öka fram till år 2100 med mellan 1,2 grader (i det scenario som motsvarar mest kraftfull klimatpolitik och sjunkande utsläpp; RCP 2.6) och 3,2 grader (i det mest pessimistiska klimatscenariot; RCP 8.5).
- Nytt samverkansavtal om Baltic Sea Science Center på Skansen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Baltic Sea Science Center på Skansen har som mål att skapa ett pedagogiskt centrum i världsklass och att ge besökarna en inblick i Östersjöns liv under ytan. Med akvarier, utställningar och bokningsbara laboratorier är centret en arena som möjliggör möten med skolelever, lärare, journalister och andra grupper. Nu förnyas samverkansavtalet för perioden 2022-24. Genom Baltic Sea Science Center (BSSC) kan allmänheten få insikt i vilka problem som Östersjön står inför och vad vi kan göra åt dem. Utställningarna kan också fånga upp det stora intresse för miljö- och klimatfrågor som finns hos barn och unga, och inspirera till studier vid universitetets marina utbildningar. Samverkan kring verksamheten på Baltic Sea Science Center har pågått sedan våren 2019 och nu förnyas avtalet mellan Stockholms universitet, BSSC och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Genom avtalet åtar sig Stockholms universitet, tillsammans med SLU, att fortsätta bidra med sitt vetenskapliga stöd till verksamheten på Baltic Sea Science Center.
- Forskare om ICES senaste rådgivning för sillen i centrala Östersjön: ”Oansvarigt”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Internationella havsforskningsrådets (ICES) senaste rådgivning till EU:s fiskeriförvaltning öppnar för ett kraftigt ökat fisketryck på sillbeståndet i centrala Östersjön nästa år. Enligt Östersjöcentrums forskare bör EU:s fiskeministrar besluta om betydligt försiktigare kvoter – för att sillbeståndet ska kunna återhämta sig. Publicerad 2024-05-31
- Två nya fiskeforskare till Östersjöcentrum
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Stockholms universitets Östersjöcentrums ”fiskgrupp” har fått tillökning. Med projektfinansiering från Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse ska marinekologen Åsa Nilsson Austin och miljövetaren Sara Söderström komplettera och utveckla Östersjöcentrums forskning och kommunikation om Östersjöns fiskbestånd och fiskeriförvaltning. – Sedan tidigare består vår ”fiskgrupp” av en fiskforskare, en omvärldsanalytiker och en kommunikatör som har arbetat ihop i flera år. Med Sara och Åsa förstärker vi både det samhällsvetenskapliga perspektivet och de viktiga kopplingarna mellan utsjön, klimatet och kustens ekologi, säger Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing. De båda forskarna anställs i det nystartade projektet Baltic Fish – forskning och kommunikation för hållbar fiskeriförvaltning , som finansieras av Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse. Med de nya forskarna på plats kan Östersjöcentrum ta ett bredare grepp på fler frågor och aspekter angående fiskebeståndens situation och den EU-gemensamma fiskeriförvaltningen. – En annan viktig del i denna satsning är att all den kunskap som finns hos de mer seniora medarbetarna får en chans att överföras till de nyrekryterade, yngre forskarna, säger Tina Elfwing. Koppla ihop kusten och utsjön Åsa Nilsson Austin är marinekolog och har tidigare bland annat forskat på stora rovfiskars betydelse för kustnära ekosystem samt hur andra delar av näringsväven påverkas av mängden rovfisk längs kusten.
- Att förstå kustens klimatpåverkan: Sandviken – kolkälla eller kolsänka?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Finns det någon skillnad mellan friska och kraftigt påverkade kustvikar när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser? För att svara på den frågan genomför forskare från olika discipliner en mängd olika mätningar längs den svenska kusten. Följ med oss till Sandviken där de första provtagningarna genomfördes! Det är en av de första varma vårdagarna, och isen har nyligen försvunnit i den lilla Sandviken i Norrtälje kommun. Vattnet är spegelblankt och några svanar fulländar idyllen. Men kan denna pittoreska vik också vara en klimatbov, som avger växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen? För att söka svar på den frågan tillbringar en grupp forskare från Stockholms universitet dagen vid viken, och tar prover från luft, vatten och sediment. – Vi ska mäta metan, koldioxid och dikväveoxid för att se om det sker ett nettoupptag eller nettoutsläpp av växthusgaser från viken, förklarar atmosfärsforskaren Julika Zinke när hon installerar mätsystemet, som består av flera lådor, slangar och kablar, på en liten motorbåt vid bryggan. – På lång sikt kommer detta att ge oss svar på om viken fungerar som en kolsänka eller en kolkälla.
- Båtarna vid Askölaboratoriet tankas nu med biodiesel
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Från och med den 1 maj drivs alla forskningsfartyg vid Askölaboratoriet av biodiesel av typen HVO 100. Beslutet fattades att gå över till det som ett led i att sträva mot målet om ett koldioxidneutralt universitet år 2040.
- Baltic Breakfast: Åtgärder kan minska näringsläckage, öka biologisk mångfald och stärka hästvälfärd
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hästgårdar kan orsaka ett betydande läckage av kväve och fosfor, och därmed bidra till övergödning. Men tämligen enkla åtgärder på hästgårdarna, som att mocka hagarna och stängsla av mot vattendrag, kan både minska risken för näringsläckage och öka den biologiska mångfalden, samtidigt som de är bra för hästarna. Det framkom av Linda Kumblads och Monica Hammers presentationer vid senaste Baltic Breakfast. I Sverige finns omkring 350 000 hästar. Tillsammans producerar de årligen 3 miljoner ton gödsel, som innehåller omkring 3 000 ton fosfor och 15 000 ton kväve. – Trots att hästgödsel borde vara en bra resurs så tas bara en begränsad del om hand inom lantbruket och används i odling. Kanske beror det här på strukturen i hästnäringen – att den är småskalig och lite spretig, säger Linda Kumblad , systemekolog och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och stiftelsen Baltic Waters. När gödseln inte tas om hand på rätt sätt riskerar en del av näringen i den att läcka ut i miljön och bidra till övergödning, vilket idag är ett av de stora miljöproblemen i svenska sjöar och hav. – Det är ännu oklart hur mycket hästhållningen bidrar till övergödningen totalt sett, eftersom bara den del av gödseln som tas om hand i lantbruket är med i beräkningarna, säger Linda Kumblad. Studie för att öka förståelsen För att öka kunskapen om hästhållningens miljöpåverkan har Linda Kumblad, tillsammans med kollegor vid Södertörns högskola och Sveriges lantbruksuniversitet, genomfört ett forskningsprojekt som bland annat inkluderat både experiment och undersökningar i fält. Fältexperimentet gick ut på att ta reda på vad som händer med hästgödsel som blir kvar i hagen, och inte mockas upp. – Vi har haft en himla massa hästgödsel liggande under naturliga förhållanden i tre månader och sedan tagit delprover och undersökt hur mycket kväve och fosfor som gödseln innehåller – från start, efter några dagar, några veckor och några månader, berättar Linda Kumblad. Det visade sig att 30 procent av fosforn i gödseln försvann inom två veckor, medan kvävehalterna minskade långsammare. När det regnade gick urlakningen snabbare. – Det är väldigt viktigt att mocka sina hagar, så att inte gödseln blir liggande och näringen riskerar att läcka ut i närmiljön, konstaterar Linda Kumblad.
- KOMMENTAR: "Fiskeministrarnas ålbeslut är oansvarigt"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Att stoppa ålfisket när det gör som minst nytta för ålbeståndet och bädda för fortsatta ålutsättningar signalerar att EU:s fiskeministrar är med intresserade av att värna fisket än att värna ålen, menar Östersjöcentrums Henrik Svedäng och Charles Berkow.
- Årets fiskestopp felplacerade – gynnar inte sillens återhämtning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I år är det förbjudet att fiska sill i olika delar av Östersjön under april och maj. Syftet är att skydda den hotade sillens lek. Men beslutet går på tvärs med råden från svenska expertmyndigheter. Fredningsperioderna infaller när det fiskas lite sill – och påverkar huvudsakligen det småskaliga kustfisket. Det är inte bara forskare och småskaliga kustfiskare som oroas över de krisande sillbestånden i Östersjön. I höstas föreslog EU-kommissionen stopp för allt riktat sillfiske i centrala Östersjön och Bottniska viken under 2024. Förslaget avvisades dock av ministerrådet, som beslutade om fortsatt fiske och kvoter på 40 300 ton respektive 55 000 ton för de båda bestånden. Beslutet fick stark kritik från forskare, miljöorganisationer, kustfiskare och politiker. Ministrarna enades också om nya lekfredningsperioder, som bland annat innebär att sillfisket i egentliga Östersjön stoppas i olika havsområden under april och maj. Enligt landsbygdminister Peter Kullgren (KD) infördes fredningarna som ”en konsekvens av Sveriges förhandlingsinsatser” med syftet att ”bättre skydda sillens lek.” Fredningsperioderna blir verkningslösa Årets lekfiskestopp infaller under olika perioder mellan 1 april och 31 maj. Detta gör dem i praktiken verkningslösa, enligt Östersjöcentrums analys av yrkesfiskets loggboksdata från det senaste decenniet (2011-2022). Under åren 2011-2022 fiskades bara tio procent av de svenska sillfångsterna i Egentliga Östersjön under april-maj. Mer än hälften (58%) av fångsterna togs under det första kvartalet, januari-mars, medan en fjärdedel (23%) fiskades under det sista kvartalet, oktober-december.
- Strömmingarna i Bottniska viken har blivit färre – inte mindre
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Strömmingsbeståndet i Bottniska viken har sjunkit till kritiska nivåer. Det talas om att strömmingarna har blivit mindre och inte växer som de ska. Men framför allt är det antalet strömmingar som har minskat. De senaste 10-12 åren har antalets strömmingar i beståndet mer än halverats. Och det är framför allt de äldre individerna som har försvunnit. Det råder ingen tvekan om att strömmingsbeståndet i Bottniska viken är illa ute. Lekbiomassan har minskat kraftigt under det senaste decenniet och ligger nu vid gränsvärdet (Blim) då beståndet riskerar att kollapsa. Lekbiomassa mäts i vikt och styrs av två saker: antalet lekmogna fiskar i beståndet och de individuella fiskarnas vikt. 2 000 lekmogna halvkilosfiskar utgör samma lekbiomassa som 200 femkilosfiskar. Frågan för strömmingsbeståndet i Bottniska viken är om lekbiomassans nedgång beror på att strömmingarna har blivit mindre – eller på att de har blivit färre. Rasade i vikt – för 20 år sedan Lokala kustfiskare och surströmmingsproducenter i Bottniska viken har länge larmat om brist på strömming i allmänhet och stor strömming i synnerhet. De menar att det storskaliga industriella pelagiska trålfisket har utarmat beståndet genom att ta upp alldeles för mycket strömming i utsjön innan den kommer in till kusten för att leka. Inom fiskeriförvaltningen görs en delvis annan analys. – Det är märkligt att inte strömmingen växer som den gjort tidigare och att vi inte har så stora strömmingar längre, sa till exempel landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till SVT Nyheter Gävleborg inför kvotförhandlingarna i EU:s ministerråd för några veckor sedan. Även Internationella havsforskningsrådet (ICES) betonar just vikt- och tillväxtsproblematiken i sina vetenskapliga råd för nästa års fiske . ICES skriver bland annat att lekbiomassans nedgång de senaste åren ”i synnerhet” kan kopplas till en viktminskning hos beståndets äldre strömmingar: “It is likely that this downward revision in SSB is related to the downward revision of recruitment and stock numbers in 2021–2022 and (in particular) the lower body condition of the older herring. The reasons for the decline in weight-at-age are not understood and it is partially accounted for in the forecast.” Det stämmer att strömmingarna i Bottniska viken har tappat i medelvikt – men den stora minskningen inträffade för ungefär 20 år sedan.
- PFAS från haven hemsöker oss – i form av havssprej
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tidigare ansågs det att de konstgjorda, och i många fall miljöfarliga, kemikalier som kallas PFAS slutligen skulle transporteras till haven och stanna där. Men vid senaste Baltic Breakfast presenterade forskare vid Stockholms universitet ny forskning som visar att PFAS anrikas vid havsytan och kan återvända till land i form av aerosoler från havssprej, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.