Analys: Helcoms ministerdeklaration är en möjlighet att beta av implementeringsskulden

Helcom är en frivillig sammanslutning av Östersjöländerna, samt EU-kommissionen, med ett gemensamt mål att verka för ett friskare hav. Arbetet började i övergödningsfrågorna och tidigt kom man överens om hur mycket varje land måste minska sina utsläpp av fosfor och kväve från land till havet. Allteftersom tog man itu med fler av miljöproblemen, till exempel förlust av biologisk mångfald, miljögifter och buller. Ett stort antal arbetsgrupper med såväl forskare som myndighetsrepresentanter, driver frågorna framåt.

Vad som ska göras inom ramen för samarbetet beslutades 2007 i en handlingsplan, the Baltic Sea Action Plan. Den uppdaterades 2021, och gäller fram till 2030 med målet att Östersjön då ska ha god ekologisk status. Helcom har ingen legal status, utan bygger på att samtliga medlemsländer gör sin hemläxa. Legal kraft finns dock ändå på plats genom att i stort sett alla medlemmar (förutom Ryssland) är medlemmar i EU, och en hel del av vad som ska göras knyts till EU-lagstiftning.

Målen långt från att nås

Men det är långt kvar till målen för 2030. Av de 270 aktiviteter som listas på Helcoms hemsida är det idag bara 25 stycken som bedöms vara helt genomförda.¹ Redan vid uppdateringen av planen 2021, slogs fast att man hade långt kvar innan målen skulle uppnås, vilket i praktiken ledde till att många åtgärder och mål i planen förlängdes fram till 2030 samtidigt som nya åtgärder lades till.

Helcom själva pekar på behovet av att göra mer fortare. Att Östersjöns ekosystem inte fungerar som de ska kostar pengar för samhället. Bara övergödningsproblemen kostar upp till 44 miljarder kronor årligen, sett till alla sektorer som påverkas.¹ Därför är det angeläget att det kommande ministermötet antar en skarp deklaration som inte bara sätter mål utan också kräver att länderna avsätter pengar och personresurser för att fylla igen implementeringsskulden. Här kan svenska regeringen trycka på.

Samarbete är avgörande

Många av Östersjöns miljöproblem kan inte lösas nationellt, det gäller inte minst övergödningen, sjöfarten och överfisket. Därför är Helcom Baltic Sea Action Plan och ministerdeklarationerna fortsatt viktiga verktyg för länderna kring Östersjön att gå i takt, gå före övriga EU-länder och att hjälpa varandra.

I många fall finns det också stora kommunikativa och pedagogiska fördelar med att samma regler gäller i alla Östersjöns länder. Till exempel vore det bra om i båtbottenfärger förbjöds på små båtar i hela Östersjön, och inte som nu, bara i Finland. Genom Helcom kan också små nationella resurser slås samman till en större regional resurs. Till exempel finns ett förslag från Helcoms arbetsgrupp för miljögifter att inrätta ett kompetenscentrum för att utveckla regler och rekommendationer för grön offentlig upphandling i medlemsstaterna kring Östersjön.² Offentlig upphandling är ett viktigt område för att minska den totala belastningen av miljögifter till Östersjön och här saknar flera av medlemsländerna både kompetens och specifika myndigheter.

Från forskningens sida finns en stark vilja att bidra med kunskap både om vilka miljöproblem som behöver åtgärdas, vilka åtgärder som bedöms som mest effektiva och vilka effekter olika åtgärder får. Därför välkomnar Stockholms universitets Östersjöcentrum också den nya HELCOM Science Agenda som ska vägleda nationella myndigheter som deltar i Helcoms arbete, nationella och internationella organ för forskningsfinansiering samt forskarsamhället om vilken kunskap som behövs för att kunna uppnå Helcoms mål och aktiviteter.

Text: Gun Rudquist och Ellen Bruno, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

[1] HELCOM Explorer

[2] N. Börjeson, 2024. Suggestions for recommendations aimed at Green Procurement Procedures - Measures to reduce the release of hazardous substances to the environment in the Baltic Sea region