Vad väntar runt hörnet på EU-arenan under 2026?

Här presenterar Östersjöcentrums policy-analytiker några processer med anknytning till havsfrågor som troligen kommer att hanteras under året.

EU-kommissionen har redan lanserat två så kallade öppna konsultationer; en som handlar om ”Ocean Act” och en om revidering av havsmiljödirektivet, MSFD. Alla är välkomna att ge synpunkter fram till 8 feb. Ocen Act är kommissionens konkretisering av Ocean Pact, strategin för haven som föreslogs i juni 2025.

Det internationella avtalet för haven bortom nationell jurisdiktion - The High Seas Treaty, BBNJ — har precis trätt i kraft efter att 60 länder ratificerat det. Nu kommer en diskussion om huruvida EU ska ta fram ett lagförslag för att göra verkstad av lagen.

Gruvdrift på havsbotten ska diskuteras på internationell nivå med målet att få till en överenskommelse om hur gruvdrift får gå till. 37 länder, inklusive EU, har ställt sig bakom ett moratorium för gruvdrift på djuphavsbottnar.

Jordbrukspolitiken kommer förstås att diskuteras. En ny programomgång ska börja 2027. Frågan om hur stor budgeten ska vara och hur den ska fördelas är långt ifrån löst och medlemsländerna är inte överens. De som är nettobetalare till EU vill dra ner på budgeten till förmån för andra satsningar, medan särskilt länder i södra och östa EU vill ge mer till jordbruket.

När det gäller den redan beslutade naturresursförordningen ska medlemsländerna den 1 september lämna in sina förslag till implementering till EU-kommissionen. Medlemsländerna tycks ha hunnit väldigt olika långt i implementeringsprocessen.

En vision för ett hållbart fiske och vattenbruk till 20240 ska presenteras av kommissionen under året.

Någon sorts revidering av REACH, kemikalielagstiftningen, kommer troligen ske. Detta föreslogs redan som en del av ”Green Deal”, men har skjutits på framtiden gång på gång. Nu dryftas bland olika aktörer om en mindre översyn kanske vore en kompromiss.

Förslaget om ett förbud mot PFAS väntas röra på sig eftersom två kommittéer i europeiska kemikaliemyndighetens — Risk Assessment (RAC) och Socio-Economic Analysis — kommer att presentera sina synpunkter i frågan i mars.

På kemikalieområdet ska också förslaget om att pesticidgodkännande inte längre ska vara tidsbegränsade hanteras. Det senaste i den frågan är att jurister menade att det inte är möjligt enligt lag att ha det så.

Det redan påbörjade arbetet från EU-kommissionen att ta bort ”onödiga” regler och förenkla har fortsatt hög prioritet generellt. Beslut om vad företagen måste redovisa rörande avskogning med mera när det gäller produkter från tredje land, sköts i fjol upp och kommer att diskuteras i år istället. Under 2026 kommer frågor om ”Sustainable Finance Regulation” diskuteras, som bland annat rör stöd för omställning till mer hållbara produktionsformer. På kemikalieområdet hanteras just nu förenklingar i tre förordningar; gödselförordningen, kosmetika och CLP (classification, labelling and packaging).

EU-kommissionen håller på och förbereder ett nytt lagförslag rörande ”Circular Economy Act” som bland annat ska hantera avfallsfrågor. Vem som ska betala för att ta hand om förpackningar och dylikt är en centralfråga och går nu under benämningen ”producer responsibility schemes", EPR. Andra frågor rör hur stor andel av produkter som måste kunna återvinnas.

Hur det går med alla dessa processer – och fler relevanta därtill – kvarstår att se.

Läs mer

EU-kommissionens arbetsprogram för det kommande året