Forskarnas uppmaning till ministerrådet: Stoppa ålfisket

10-11 december möts EU:s fiskeministrar för att bland annat fatta besluta om nästa års ålfiske. Förslaget från kommissionen är att årets regelverk ska ligga fast, nämligen att Östersjöländerna ska komma överens om totalt sex månaders fiskestopp, i en eller flera perioder. Om ingen överenskommelse nås infaller perioden 15 september 2026–15 mars 2027.

Dessa begränsningar är inte tillräckliga för att skydda den akut hotade ålen, menar bland många andra Östersjöcentrums forskare och experter. Syftet med stoppet är att skydda den lekvandrande ålen på dess väg till Sargassohavet, men bland annat fiskets fångstdata tyder på vandringen börjar betydligt tidigare i än september i flera av Östersjöländerna. Under perioden december–februari förekom knappt något fiske innan fiskestoppen infördes.

Enligt den vetenskapliga rådgivning som presenterades av Internationella havsforskningsrådet, ICES, i november i år, är situationen för ålen sådan att fångsterna bör vara noll i alla livsmiljöer och alla livsstadier. Formuleringen har varit densamma sedan 2021.

Under året har ICES vid en workshop också granskat de nationella lägesrapporterna om ålförvaltningen. Slutsatsen var att det inte finns något belägg för att lekvandringen ökar.

– När ministerrådet sammanträder i december för att fatta beslut om ålfisket under de kommande åren, skulle det enda beslutet som ligger i linje med de vetenskapliga rekommendationerna vara att införa ett totalförbud mot ålfiske i havs-, brack- och sötvatten tills det finns tydliga tecken på förbättringar för hela den europeiska populationen, skriver Östersjöcentrums forskare i sin policy memo.

Stora fångster trots stopp

Trots införandet av sexmånaders-stoppet rapporterade EU-länderna nästan 1 500 ton fiskad gul- och blankål under 2024 (den verkliga siffran är sannolikt högre eftersom alla länder inte rapporterat), samt 58 ton blankål till ICES. Från Sverige rapporterades 2024 fångster på 93 ton i havet, samt 56 ton i sötvatten.

Enligt den danska rapporten till ICES har politikerna i Danmark enats om att upphöra med allt fiske efter ål i slutet av detta år, men en tillåten landningskvot på 50 ton för 2026. Överenskommelsen beskrivs i ett dokument på hemsidan för Ministeriet för livsmedel, jordbruk och fiske, men detaljerna kring genomförandet är ännu inte kända.

– Det är mycket intressant, eftersom en del i Sverige tidigare hävdat att det inte är någon idé att stoppa det svenska fisket eftersom ålarna då ändå fiskas upp i Danmark, kommenterar policyanalytiker Charles Berkow.

I Sverige har Havs- och vattenmyndigheten under hösten presenterat en ny ålförvaltningsplan, som tillåter fortsatt fiske. I den kommenterade dagordningen inför ministerrådsmötet skriver regeringen att man ”ställer sig positiv till den fortsatta möjligheten att samordna förbudsperioden mellan EU:s medlemsstater inom Östersjö- och Västerhavsregionen, i regionalisering eller direkt i förordningen i syfte att främja ålens möjlighet att vandra ut ur Östersjön utan att fiskas upp på vägen”.

Dragkamp om fiskestopp

Beslutsgången när det gäller införandet av begränsningarna av ålfisket inom EU liknar till stor del en dragkamp mellan EU-kommissionen och medlemsländerna.
Inför 2018 föreslog kommissionen ett förbud mot allt fiske riktat mot lekvandrande ål. Ministerrådet beslutade då att att stänga fisket i havet endast under en tre månaders period som medlemsstaterna skulle planera mellan den 1 september och den 28 februari. I den förordning som antogs av rådet framgick det tydligt att syftet med stängningen var att skydda lekfiskar under deras vandring.

Som exempel förlade Sverige och Danmark stängningsperioden november–januari – en period som endast utgjorde 16 procent av de svenska landningarna och 25 procent av de danska landningarna under de föregående åren (2013–2017).

Från och med 2019 utvidgades EU:s stängningar till att omfatta fritidsfiske och fiske efter glasål, och skulle planeras mellan den 1 augusti och den 28 februari. Danmark senarelade då stängningen till perioden december–februari (en period som stod för 7 procent av landningarna 2013–2017).

För 2022 fastställde rådet att stängningsperioden skulle omfatta den period då migrationen är som störst, och Sverige och Danmark flyttade fram perioden till oktober–december respektive november–januari.

För 2023 beslutade rådet att förbjuda fritidsfiske efter europeisk ål i alla livsstadier och att förlänga stängningsperioden till sex månader. Sverige placerade denna förlängning i januari–mars – en period då inget fiske alls bedrevs – och Danmark inkluderade oktober, februari och mars.

– Det verkar som om länderna i det läget var mer intresserade av att skydda vissa fiskare än att skydda ålen. Normalt säger sig politiker vara måna om att fatta beslut i enlighet med rådgivningen från ICES. Men det gäller inte när det kommer till ålen. Under året har ICES granskning av de nationella lägesrapporterna pekat på att det behövs mer åtgärder. Ändå föreslår EU-kommissionen samma svaga beslut som förra året – inte bara att det tillåter fortsatt fiske utan man behåller ett fiskestopp som är olämpligt utformat. Det andas en viss uppgivenhet, säger Charles Berkow.

För 2024 och 2025 hade Östersjöländerna möjlighet att komma överens om en stängningsperiod, och även möjlighet att göra avbrott i denna period. Då ingen överenskommelse nåddes infördes stängningen under perioden 15 september – 15 mars.

Läs vårt policy memo:

The EU should follow ICES advice and ban all fishing for eel (webbtext)

The EU should follow ICES advice and ban all fishing for eel pdf, 1.5 MB.

Ladda ner grafiken som en separat fil