Öppet seminarium vid Score: Victor Johansson och Rebecka Göransdotter Lindgren
Torsdag 19 november 2026 kl. 10.00-12.00 gästas Scores öppna seminarium av Victor Johansson, fil. dr i pedagogik och postdok i pedagogik vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande samt Rebecka Göransdotter Lindgren, fil. dr i utbildningssociologi och lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Varmt välkomna!
Under seminariet presenteras två nyutkomna utbildningshistoriska avhandlingar som på olika sätt undersöker hur traditionellt underordnade grupper kollektivt formerat sig för att söka påverka utbildning, kunskap och forskning. Victor Johansson pratar om elevrörelsen och Rebecka Göransdotter Lindgren pratar om den kvinnliga vetenskapsrörelsen.
Organisering över generationer: De svenska elevförbunden och deras bestående utbildningspolitiska deltagande sedan 1938
Victor Johansson, fil. dr i pedagogik och postdok i pedagogik vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Föredraget tar sin utgångspunkt i avhandlingen De organiserade eleverna, som undersökte den svenska elevrörelsens riksorganisationers uppkomst, utveckling och deltagande i utbildningspolitiken mellan 1938 och 2005. I föredraget fokuseras en särskild fråga som aktualiseras av denna historia: hur kunde elevernas kollektiva politiska aktörskap upprätthållas över tid, trots att elevgruppen till sin natur ständigt byts ut? Utifrån organisations- och rörelsesociologiska perspektiv undersöks hur nationella medlemsorganisationer möjliggjorde en varaktig politisk närvaro över flera generationer av läroverks-, gymnasie- och högstadieelever. Föredraget visar hur elevorganisationerna förenade organisatorisk kontinuitet med förändring och anpassning till skiftande politiska förutsättningar. Därigenom kunde formerna för elevernas kollektiva politiska aktörskap förändras och förnyas inom ramen för bestående organisationer. Föredraget bidrar härigenom med perspektiv på elevers kollektiva politiska handlande som riskerar att förbises i studier av enskilda protester och tillfälliga mobiliseringar. Dessa historiska erfarenheter är inte minst relevanta i en samtid präglad av åtstramningspolitik och tilltagande skolpolitiska spänningar, där elevprotesterna i Frankrike utgör det senaste aktuella exemplet.
Länk till avhandlingen
Vetenskap i rörelse: En kvinnlig vetenskapsrörelses framväxt och villkor i Sverige, 1892–1930
Rebecka Göransdotter Lindgren, fil. dr i utbildningssociologi och lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola.
Rebecka Göransdotter Lindgren presenterar sin avhandling Vetenskap i rörelse, där hon behandlar en kvinnlig vetenskapsrörelses framväxt och villkor från 1890-talet till 1930-talet. Göransdotter Lindgren kommer att skildra hur några kvinnor, med liknande erfarenheter och intressen, tillsammans sökte reformera villkoren för kvinnors deltagande i akademin med utgångspunkt i idéer om vetenskap. Drivna av en stark vetenskaplig lust och övertygelsen om att vetenskapen hade avgörande betydelse för samhället utvecklade de gemensamma idéer om vetenskap och vetenskaplig praktik. De argumenterade för en alternativ vetenskaplig organisering där kvinnors deltagande inte bara var en fråga om jämlikhet eller assimilering, utan en förutsättning för att vetenskapen skulle kunna närma sig en allmänmänsklig förståelse av verkligheten. Med utgångspunkt i rörelsens starkaste röster och deras skrifter, undervisningsverksamhet, forskning, opinionsbildning och reformarbete, analyseras hur dessa kvinnor tänkte kring, opinionsbildande om och praktisk bedrev vetenskaplig utbildning, forskning och undervisning under decennierna kring sekelskiftet 1900. Kvinnorna sökte inte enbart tillträde till universitetets värld utan arbetade också tillsammans för att förändra den vetenskapliga kulturen på djupet.
Länk till avhandlingen

Foto: Juliana Wiklund
Senast uppdaterad: 2026-10-23
Sidansvarig: Score