Praktisk-estetiska ämnen – PREST

Om kreativitet och skapande i praktisk-estetiska ämnen

Skapande och kreativitet har funnits med i läroplanen i flera decennier, och är omnämnda i samtliga praktisk-estetiska ämnens kursplaner (PREST). Samtidigt är dessa svårdefinierade fenomen vilket kan vara en anledning till att de inte får en självklar roll i undervisningen eller anses svårbedömda. Att utforska frågor om skapande och kreativitet i olika praktisk-estetiska ämnen kan bidra till erfarenhet hos lärare att undervisa i, om och genom sitt ämne samt utveckla en bedömningspraktik.

I projektet undersöker vi hur skapande och kreativitet kan ta sig uttryck i undervisningen i olika praktisk-estetiska ämnen. I dag saknas forskning om hur just skapande och kreativitet tar sig uttryck i undervisningen.

Du som delaktig lärare kommer att få undersöka situationer där skapande och kreativa processer förekommer i din undervisning. Det kan både handla om explicita uppgifter som uppmanar till skapande och kreativitet och situationer där de förekommer mer spontant. Låter detta intressant för dig? Då är du varmt välkommen att söka om du arbetar som lärare i grund- eller gymnasieskola.

-----------------------------------------

Om ämneskunskap i praktisk-estetiska ämnen

Kursplanerna för de praktisk-estetiska ämnena ska bli mer ämnesspecifika och detaljerade. Läroplansutredningen (2025) visar att de tekniker, verktyg och handlingar eleverna ska lära sig kommer att tydligare definieras. I grundskolans läroplan kommer de praktisk-estetiska ämnenas autonomi och egenart betonas och kursplanerna kommer tydligare fokusera på praktiska färdigheter.

Syftet med detta projekt är att bidra med insikter om vilka specifika ämneskunskaper och praktiska färdigheter elever utvecklar i praktisk-estetiska ämnen i skolan, och även vilka praktiska ämneskunskaper som är värdefulla för ämneslärare för att bedriva god undervisning. Projektet utforskar därmed både elevers och lärares ämneskunskap i grund- och gymnasieskolan, i synnerhet kopplad till praktiska färdigheter och kunskap i handling.

Ramprojektet vägleds av två övergripande frågeställningar:

• Vilka ämneskunskaper, och hur, utvecklar elever i, med och genom praktisk-estetiska ämnen?
• Vilka ämneskunskaper är värdefulla för ämneslärare för att bedriva god undervisning i ett praktisk-estetiskt ämne, i synnerhet kopplad till praktiska färdigheter och kunskap i handling?

Ramprojektet vänder sig till alla lärare i praktisk-estetiska ämnen i både grundskolan och gymnasiet. Vi söker därför enskilda – eller grupper av – lärare som vill undersöka sitt ämnes kunskapsformer och därigenom utveckla sin egen och andras förståelse för de praktisk-estetiska ämnenas egenart.

Utblick, inblick och uttryck: Om kunskapsformer i interaktion i PREST-ämnen

Det ständiga samspelet – och växelverkan – mellan reflektion, teori och praktik, är något gemensamt för de praktisk-estetiska (PREST) ämnena. I de enskilda ämnenas syfte framgår det att undervisningen ska utveckla elevernas ämneskunnande genom skapande handlingar och gestaltningar av skilda slag, samt bidra till omsorg om såväl sig själv som andra. Vidare återfinns frågan om materialitet och uttrycksformer i samtliga ämnen; vilket även gäller för processens betydelse för utveckling av kunnande.

Ramprojektet handlar om att utveckla förståelse för hur estetiska erfarenheter uttrycks i samspel, med syfte att utveckla metoder att studera kunnande-i-handling utifrån ett uttalat elevperspektiv som grund för undervisningsutveckling. Varje delprojekt genomförs tillsammans med nätverket, samt organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops baserade på vad som sker i undervisningen.

Ramprojektet vägleds av två övergripande frågeställningar:

• Hur utvecklar elever kunnande i att uttrycka sig om, med och genom skilda material och samspel?
• Vad innebär det att kunna se, känna, smaka, lyssna, dofta, göra och visa omsorg i PREST-ämnen?

Ramprojektet vänder sig till alla PREST-lärare i både grundskolan och gymnasiet. Vi söker därför enskilda – eller grupper av – lärare som vill undersöka PREST-ämnenas estetiska kunskapsformer i handling och därigenom utveckla sin egen och andras förståelse för, och exempel på, hur elevers estetiska uttryck och erfarenheter tar form i undervisningen.

-----------------------------------------

Sexualitet, samtycke och relationer i musikundervisningen

• Felix Unsöld, Katarina Norra Skola och Eva Åkerhielm, Rinkebyskolan.

Ramprojektet fokuserar på hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, som introducerats i Lgr22, kan införlivas som en naturlig del av musikundervisningen. Detta kunskapsområde utgör en del av ett större värdegrundsarbete, och omfattar därmed att arbeta med normer och förväntningar, jämställdhet såväl som respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

I kursplanen för musik anges att undervisningen i musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: ”förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang” varmed värdegrundsfrågor kan behandlas som ett kunskapsinnehåll. Musik är också ett interaktivt ämne i vilket elevernas sociala interaktioner, och de värden dessa grundar sig på, påverkar deras musicerande och musikskapande. Vilka utmaningar du som lärare ställs inför när det gäller att utveckla metoder för att jobba med beror därmed i hög utsträckning på den elevgrupp och de aktiviteter du arbetar med. Mer specifika frågeställningar kan därmed se olika ut beroende på vilka lärare som deltar i ramprojektet.

Vi söker lärare som vill pröva och utveckla kunskap om arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor som har beröringspunkter med dom nya skrivningarna i Lgr22 om sexualitet, samtycke och relationer i musikundervisningen. Varje delprojekt genomförs tillsammans med nätverket och med en forskare i musikpedagogik från Kungl. Musikhögskolan.

Undervisningen dokumenteras och analyseras med stöd av en diskursanalytiskt inspirerad interaktionsanalys. Med utgångspunkt i gemensamma analyser av undervisningen planeras och genomförs nya undervisningsutvecklande interventioner.

-----------------------------------------

Att ge och ta i PREST-ämnen: Återkoppling i samspel mellan deltagare och materiella villkor

• Christina (Kicki) Jönsson, Monica Christiansson, Ana Maritza Bruffau, Cecilia Wingstedt, Johanna Claesson, Hedvig Eleonora skola och Puja Qadri, Skarpnäcks grundskola.

Detta ramprojekt undersöker relationen mellan materialets roll och den återkoppling som ges i klassrumssituationen. Preliminära resultat från ramprojektet visar på vikten av att göra regelbundna mikrobedömningar som aspekter av formativ bedömning i PREST-ämnen. Även den materiella inramningen och den materiella dimensionen, har stor betydelse för hur klassrumsinteraktioner och bedömningssituationer påverkas.

-----------------------------------------

Språket i ämnet och ämnet i språket – om språkande
och kommunikativa handlingar

• Deltagande skolor: Bagarmossens Brotorps skolor, Bromstensskolan och Grimstaskolan
• Deltagande lärare: Marita Olsson Hvid, Louisa Asplund och Hanna Skarelius
• Projektperiod: ht 2017 – vt 2018

Vi vill be dig gå tillbaka i tiden – till då du sist skapade någonting med dina händer. Det kan vara trallen du byggde förra sommaren, den där gardinen du var tvungen att fålla eller kanske det du gjorde på slöjden i högstadiet. När du nu har det där föremålet i minnet vill vi be dig att du funderar på vilka val du hade i den processen. Vilken färg ska den ha? Vilken sorts färg ska du använda? Vilken form ska föremålet har? Vilka förutsättningar måste du förhålla dig till? Vilka material blir bäst? Hur ska den se ut? Vad ska folk tänka när de ser den?

Som du nu förstår innebär varje föremål vi skapar en hel del val. I skolämnet slöjd förväntas eleverna både välja och resonera kring sina val. Läraren ska kunna bedöma i vilken mån eleven har gjort avvägda val och om eleven fört utvecklade resonemang om sitt slöjdarbete. I betygskriterierna står: "Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val." 

I det här Ram-projektet har vi ställt oss kritiska till att eleverna förväntas motivera sina val utan att undervisningen nödvändigtvis övar den förmågan – att föra välutvecklade resonemang kan tyckas tillhöra svenskämnet mer än slöjdämnet. Men vi menar att språket  finns med oss hela tiden och vi behöver arbeta språkutvecklande i alla skolämnen. 

Studien syftade till att ta reda på mer om elevers förmåga att "välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet" och hur det kan komma till uttryck. Detta undersöktes genom att eleverna fick diskutera sina val, vilket dokumenterades genom film i två olika omgångar. Inför andra diskussionstillfället modifierade vi vår undervisning något för att ge eleverna bättre underlag till sina val och motiveringar, vilket visade sig ge förbättrade  resonemang.

Undersökningen visade att eleverna pratar om följande perspektiv: Färger, tidsaspekt, teknikernas fördelar och nackdelar samt sin personliga koppling till uttrycket. Eleverna delar in resonemangen genom att syfta på utseende eller genomförande. Då vi analyserade  elevernas resonemang hittade vi underkategorier. Dessa kategorier kan tydliggöra progressionen mellan enkelt och välutvecklade resonemang.

Gällande utseendet talar eleverna om: Tyckande – jag tycker rött blir fint, jag tycker det här kommer bli snyggt. Symbolisk eller personlig referens – A står för mitt namn och 12 står för vilket nummer jag har i hockey. Teknisk förklaring – Applikation på en tröja kan bli hårt och då kan det bli obekvämt, textiltryck kan slitas bort snabbare i tvättmaskinen.

Gällande genomförandet talade eleverna om: Tyckande – Lätt att göra, mysigt. Fördelar och nackdelar – Först tänkte jag att jag skulle göra schablontryck men det skulle bli svårt att göra så pyttigt. Jämförelser – Jag målade bakgrunden med bets för jag tycker inte det blir lika slätt med hobbyfärg.

Studien visar att elever kan motivera sina val. Spontant vill de dock motivera utifrån värdeord som fint, fult, bra och enkelt. När vi ger eleverna verktyg till att göra mer 
genomtänkta val har vi sett att de kan föra resonemang kring sitt slöjdarbete på ett mer välutvecklat sätt.

Gruppen kommer till hösten bygga vidare på den här studien i FoU-projektet, Valet är ditt - en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet. Där kommer vi undersöka undervisningsmetoder som främjar elevernas möjligheter att göra genomtänkta val och  utveckla deras förmåga att resonera.

-----------------------------------------

Elevers förmåga att ”analysera och värdera arbetsprocesser i handling” i slöjd

• Ann-Sofie Rottz, Engelbrektsskolan.

-----------------------------------------

Matematik i slöjdämnet - en dold och kritisk aspekt

• Rana Nabil, Pershagenskolan, Södertälje.

Varför får jag aldrig hjälp? eller Hur ska jag räcka till?

– En studie om elevers uppfattningar av att få instruktion via digitala verktyg.

Syftet med studien är att undersöka hur digitala instruktioner kan stöda lärarens undervisning och förbättra elevernas tillgång till handledning med fokus på elevernas uppfattning av att få instruktion via ett digitalt verktyg.

Frågeställningen: Hur upplever eleverna att få instruktion via ett digitalt verktyg i slöjdundervisning?

Medverkande:

• Anna Segelman och Kajsa Genell, lärare i slöjd.
  

-----------------------------------------

En studie av friluftsundervisning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet

• Ansvarig Koordinator: Christopher Engdahl HT25-HT27

Deltagande lärare i idrott och hälsa:

• Johan Lagerbäck, Joel Ottnargård Fast, Markus Lundberg
  

Syftet med studien är att undersöka hur undervisningen i friluftsliv på gymnasiet kan genomföras samt hur elevernas upplevelse av och meningsskapande i denna undervisning påverkar deras inställning till friluftsliv och vistelse i natur. Ett annat syfte är även att titta på hur undervisning friluftsliv kan organiseras för en innerstadsskola och specifikt hur friluftsdagar kan användas för undervisning i friluftsliv.

Mer information kommer...