Sök
Du söker nu på webbplatsen "Statsvetenskapliga institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 141-160 av 330 träffar
- Expert: S största utmaning är att ena fyra partier om ekonomin
Statsvetenskapliga institutionen
När SVT Agenda på söndagen gjorde en tillbakablick över socialdemokraternas tidigare år vid makten mellan 2014-2022, fick Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, kommentera socialdemokraternas tid i regeringsställning.
- Teorell: Årets nobelpristagare hjälper oss att förstå vad innovationsdriven ekonomisk tillväxt är
Statsvetenskapliga institutionen
– Årets ekonomipristagare Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt har lämnat ett väldigt viktigt bidrag för att förstå vad innovationsdriven ekonomisk tillväxt är för någonting och mekanismerna bakom det, säger Jan Teorell, ledamot av Ekonomipriskommittén och Kungl. Vetenskapsakademien samt professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Ekot sedan namnen på årets ekonomipristagare offentliggjorts.
- Debattartikel i SvD: "Grundlagsreformen går omotiverat långt"
Statsvetenskapliga institutionen
Regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen, i syfte att skydda demokratin. Men många bestämmelser i grundlagen berör inte demokratin och behöver inte bli svårare att ändra, skriver professor Ludvig Beckman. Läs hela debattartikeln här.
- Artikel i DN Debatt: "Oklart om oron för demokratin är befogad"
Statsvetenskapliga institutionen
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap: Ett svar på frågan om det är försvarligt med tillfälliga inskränkningar av demokratin förutsätter att vi är överens om vad ”demokrati” betyder. Statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson oroas på DN Debatt (28/3) över att svenskarna är ”alltmer benägna att förhandla bort demokratin”. Oron baseras på frågor ställda till allmänheten som enligt dem visar att en majoritet av svenskarna är beredda att tillfälligt begränsa demokratin för att hantera samhällsproblem och kriser. Men om oron är befogad är oklart skriver Ludvig Beckman. Läs hela artikeln här.
- Debattartikel: Sverige bör ta ledartröjan i förstärkningen av internationellt samarbete
Statsvetenskapliga institutionen
För att världens länder effektivt ska kunna bekämpa framtidens gränsöverskridande problem krävs en nyinvestering i internationellt samarbete. Det skriver professorerna Jonas Tallberg, Karin Bäckstrand, Jan Aart Scholte och Thomas Sommerer, SNS Demokratiråd 2023. Läs hela artikeln här.
- EU-ordförandeskapet: Stor utmaning hålla samman EU i viktiga frågor
Statsvetenskapliga institutionen
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
- Oppositionens budgetalternativ spretar - Magdalena Andersson står inför svårt vägval
Statsvetenskapliga institutionen
Oppositionens budgetalternativ spretar åt olika håll och S-ledaren Magdalena Andersson har hamnat i ett svårt dilemma; att antingen presentera ett gemensamt regeringsalternativ eller vänta med att sätta sig vid förhandlingsbordet efter nästa riksdagsval, skrev Dagens industri i slutet av förra veckan.
- Jouni Reinikainen ny docent i statsvetenskap
Statsvetenskapliga institutionen
–Det är kul, känns som en av de där milstolparna i livet, säger Jouni Reinikainen när han på tisdagskvällen lämnar en första kommentar till att han utnämnts till docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
- De får ekonomipriset för att de hjälpt oss förstå skillnader i välstånd
Statsvetenskapliga institutionen
Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson, som delar på årets ekonomipris, är alla verksamma i USA. De får Nobelpriset för att de har hjälpt oss förstå skillnader i välstånd mellan länder och för sina insikter om hur institutioner påverkar ekonomisk utveckling. PUBLICERAD: 14 oktober 2024 – Idag är de rikaste 20 procenten av världens länder ungefär 30 gånger rikare än de fattigaste 20 procenten. Detta inkomstgap är ganska bestående. Även om de fattigare länderna blir rikare, så lyckas de inte minska klyftan. Varför är det så? frågade sig Jan Teorell, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap, tillika professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, vid dagens presskonferens på Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. Han tillade att: – Acemoglu, Johnson och Robinson har visat att en stor del av denna inkomstskillnad beror på skillnader i samhällets ekonomiska och politiska institutioner. Årets pristagare har belyst hur avgörande samhällsinstitutioner är för ett lands välstånd. I samhällen där lagarna inte följs och institutioner exploaterar befolkningen skapas varken tillväxt eller förbättringar. Acemoglus, Johnsons och James Robinsons forskning hjälper oss att förstå varför detta är fallet. När européerna koloniserade stora delar av världen förändrades de befintliga samhällsinstitutionerna, ibland dramatiskt, men på olika sätt beroende på plats. I vissa regioner var syftet att exploatera ursprungsbefolkningen och utvinna naturresurser för egen vinning, medan det i andra fall handlade om att forma inkluderande politiska och ekonomiska system till långsiktig nytta för europeiska emigranter. Pristagarna har visat att en förklaring till skillnader i välstånd mellan länder är vilken form av samhällsinstitutioner som infördes när landet koloniserades. I länder som var fattiga vid tidpunkten för koloniseringen infördes ofta inkluderande institutioner som på sikt resulterade i utbrett välstånd bland befolkningen. Det är en viktig orsak till varför tidigare rika kolonier är fattiga och vice versa. Vissa länder fastnar i en ond cirkel av exploaterande institutioner och låg ekonomisk tillväxt. Införandet av inkluderande institutioner skulle visserligen kunna skapa långsiktiga fördelar för alla. Men samtidigt ger de exploaterande institutionerna snabba vinster till en härskande elit. Så länge det politiska systemet garanterar eliten fortsatt makt kommer ingen att lita på löften om framtida ekonomiska reformer. Det är enligt pristagarna anledningen till att ingen förbättring sker. Men svårigheten att ge trovärdiga löften om förändring kan också förklara varför demokratisering ibland inträffar. Inför ett hot om revolution ställs eliten inför ett dilemma. Helst vill de behålla makten och blidka massorna genom att lova ekonomiska reformer. Men befolkningen kommer knappast att lita på att eliten inte återgår till det gamla systemet så fort situationen har lugnat ner sig. Det enda alternativet för eliten kan i slutändan bli att lämna över makten och faktiskt införa demokrati. – Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat hur viktiga samhällsinstitutioner är för att åstadkomma detta, säger Jakob Svensson, ordförande för Ekonomipriskommittén. KVA: De ger oss en förklaring till varför en del länder är rika och andra fattiga SVT Play: Teorell presenterar pristagarnas forskning (start: 10:05) DN: Trio tilldelas ekonomipriset för välståndsstudier KVA: Ekonomipriset 2024: De har hjälpt oss förstå skillnader i välstånd mellan länder KVA: Vetenskaplig bakgrundsartikel
- Yttrande från Stockholms universitet över Organisationsförändring
Statsvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Finansdepartementet) anmodats att inkomma med synpunkter på Ekonomistyrningsverkets och Statskontorets redovisning av uppdraget att lämna förslag på organisationsförändring (Fi2024/00603). De anförda punkterna i yttrandent bygger i mycket stor utsträckning på det interna remissyttrande Statsvetenskapliga institutionen lämnade i frågan och kan läsas i sin helhet nedan. Yttrande från Stockholms universitet över Organisationsförändring 240620 (105 Kb)
- Jonas Tallberg 1 av 13 Wallenberg Scholars till SU
Statsvetenskapliga institutionen
I Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses satsning på Sveriges främsta forskare tilldelas Stockholms universitet 13 Wallenberg Scholars, varav 5 är nya. Jonas Tallberg: Så påverkar länders politiska system internationellt samarbete
- "EU:s klimatpaket är historiskt starkt"
Statsvetenskapliga institutionen
Att EU under de närmaste åren skulle skrota Fit for 55-paketet eller allvarligt försvaga sina klimatmål är inte särskilt troligt, anser Professor Karin Bäckstrand i en intervju i Aktuell Hållbarhet. Däremot ser hon en risk för ett implementeringsmisslyckande, det vill säga att många länder - däribland Sverige - inte kommer att klara de beslutade målen om inte tempot i omställningen snart börjar öka. Läs hela intervjun här
- Intervju om Tidölöner
Statsvetenskapliga institutionen
I höstas infördes plötsligt ett omstritt lönekriterium på Regeringskansliet som fick stor uppmärksamhet: att opolitiska tjänstemän som jobbar med frågor från Tidöavtalet skulle kunna få högre lön än sina kolleger som jobbar med andra frågor. Göran Sundström och Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST, diskuterar vad var det som hände. Vem ligger bakom? Och varför hamnar opolitiska tjänstepersoner i kläm? Ett samtal om politisering av tjänstemannarollen och misstro mot statsförvaltningen. Lyssna på intervjun här
- Valet 2022 — vem kan svara på vad?
Statsvetenskapliga institutionen
Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitetets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.
- Experter till grundlagskommittén
Statsvetenskapliga institutionen
Ludvig Beckman och Jan Teorell är nya ledamöter av expertgruppen till 2020 års grundlagskommitté som har i uppdrag att bland annat utreda förstärkt grundlagsskydd för demokratin.
- Forskare: "För kontaktsökande människor spelar det ingen roll att de pratar med en AI"
Statsvetenskapliga institutionen
Med den nya AI-tekniken följer också frågor som utmanar mänskliga föreställningar om bland annat själen, gudsbegreppet och evolutionen. Statsvetaren Markus Furendal, Stockholms universitet, skriver om ett nytt Messiaskomplex som börjar framträda i de digitala utvecklarnas Silicon Valley, i en artikel som publicerades 20 juli 2024 på DN Kultur. För kontaktsökande människor spelar det ingen roll att de pratar med en AI
- Är det medvind för auktoritet i samhället?
Statsvetenskapliga institutionen
Är det medvind för auktoritet? – Ja, det finns en känsla nu att vi behöver stärka de institutioner i samhället som garanterar att vi har ordning. Och vi behöver bli mer laglydiga. Och det finns en oro för att auktoriteten för rättsamhället exempelvis är undergrävd, säger Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, som medverkade i Filosofiska rummet i P1 på fredagen 1 november 2024. Och han tillägger: – Men å andra sidan finns det ju också en oro för auktoriteten på andra sätt - oro för att demokratins auktoritet hotas. Och det är kanske inte riktigt samma sak då - utan då är det mer att vi är oroliga över att vissa idéer har förlorat i auktoritet, säger han och fortsätter: – Ja, det är flera olika slags föreställningar om vad som ger auktoritet. Och vilken slags auktoritet som är viktig i samhället.
- Världen både förfasas och välkomnar Trump på samma gång
Statsvetenskapliga institutionen
På måndagen installeras Donald Trump som president i USA för andra gången. Denna mandatperiod inleds på måndagen med en installationsceremoni i Washington DC som börjar klockan 12 lokal tid, vilket innebär klockan 18 i Sverige. På fredagen kommenterade professor Ulrika Mörth, Stockholms universitet, hans återtåg i ETC.
- Forskare varnar för att använda förenklade politiska lärdomar från Weimarrepubliken i dagens politiska klimat
Statsvetenskapliga institutionen
– Under efterkrigstiden har Weimarrepubliken ofta fungerat som ett avskräckande exempel, säger Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och en av två huvudförfattare till den nyutgivna antologin "Weimar's Long Shadow".
- Så formade Hallman Stockholms stadsbild – ny studie av Monica Andersson
Statsvetenskapliga institutionen
– Jag har just fått en artikel publicerad i den internationella vetenskapliga tidskriften Planning Perspectives. Den handlar om arbetarbostadsbyggandet i Stockholm tidigt 1900-tal under Hallmanepoken med trädgårdsstäder och storgårdskvarter, säger statsvetaren Monica Andersson, Stockholms universitet, med ett särskilt intresse för stadsplanering inom förvaltningspolitik.