Nästan 20 år efter tsunamin: överlevarna röstar oftare – men i lägre grad på S
Ny forskning visar att svenskar som överlevde flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 inte drog sig undan politiken, som man kanske hade kunnat förvänta sig.
– Tvärtom röstade de i högre grad än jämförbara svenskar: 1,4 procentenheter högre både 2010 och 2018, det senare alltså 14 år efter katastrofen, säger statsvetaren Kåre Vernby vid Stockholms universitet, som medverkat i studien.

Den 16 februari 2006 höll konstitutionsutskottet öppen utfrågning i Andrakammarsalen med anledning av regeringens hantering av flodvågskatastrofen 2004. Första delen av förhören var med utrikesminister Laila Freivalds (S). I den andra delen av förhören frågades statsminister Göran Persson (S) ut av KU:s ledamöter. Foto: Bertil Ericson/Sveriges riksdag
Han fortsätter:
– Skillnaden är större bland dem som förlorade en nära anhörig och bland dem som var 16–25 år när det hände. En enkät från 2023 visar också att de överlevande fortfarande ger regeringens krishantering lågt betyg och i lägre grad sympatiserar med Socialdemokraterna, som satt i regeringen 2004, säger Kåre Vernby, professor i statsvetenskap.
Skillnaden i valdeltagande är statistiskt säkerställd. Även om den inte är särskilt stor måste den ses i ljuset av det jämförelsevis mycket höga valdeltagandet i Sverige, enligt Kåre Vernby. Andelen som inte röstar tycks ha minskat med ungefär en tiondel bland överlevarna. Forskarna tror att det handlar om motivation. Överlevarna återvände till intakta hem och samhällen, så till skillnad från många som drabbas av naturkatastrofer och som bor i det drabbade området blev det inte svårare för dem att rösta.
– Däremot upplevde många att staten svek dem i katastrofens akuta skede, och vi tror att viljan att ställa regeringen till svars ligger bakom mobiliseringen. Att effekten håller i sig så länge stämmer med forskning som visar att röstande är en vana. Den som röstar en gång röstar oftare nästa gång också.
I vilken grupp av överlevare var effekten som störst?
– De som förlorade en anhörig drabbades hårdast, och att effekten är störst hos dem talar för att det är själva upplevelsen av katastrofen som ligger bakom, inte att de som reser till Thailand skiljer sig från dem som inte gör det, säger han.
– De som var 16–25 år befann sig i vad forskningen kallar de formbara åren, då politiska vanor grundläggs. En erfarenhet som gör att man röstar i det första valet som ung vuxen tenderar att följa med en genom livet.
Hur ser de överlevande i dag på den dåvarande regeringens krishantering, och hur har det påverkat hur de har röstat?
– Nästan tjugo år senare ger de överlevande regeringens hantering av tsunamin klart sämre betyg än jämförelsegruppen, och mest kritiska är de som drabbades svårast. De flesta hade ingen kontakt alls med svenska myndigheter efter katastrofen, och de som hade det värderar stödet lågt, långt under stödet från familj och vänner.
I enkäten uppgav de överlevande att de i riksdagsvalet 2022 röstade i lägre grad på Socialdemokraterna och i högre grad på Moderaterna, som var största oppositionsparti 2004. Tidigare forskning visar att Socialdemokraterna straffades i de mest drabbade kommunerna i det första valet efter katastrofen (2006). Kåre Vernby betonar att enkäten är en ögonblicksbild. Forskarna kan beskriva mönstret men inte bevisa att katastrofen orsakade det.
Vad kan dagens politiker lära sig av dåvarande S-regeringens och UD:s misstag?
– Vi har inte studerat själva besluten 2004, men resultaten säger något om konsekvenserna. En misslyckad krishantering glöms inte bort och den kan påverka hur människor röstar under lång tid efter det att krisen inträffade. Ansvaret gäller också medborgare som drabbas utomlands.
Kåre Vernby tror att beredskap också lönar sig politiskt. Han hänvisar till kompletterande forskning som visar att en lyckad krishantering kan leda till ökat stöd för de partier som ingår i en regering.
Forskningsgruppen har undersökt om de svenskar som överlevde tsunamin 2004 röstar mer eller mindre än andra i valen som följde. Med hjälp av polisens register över dem som kom hem från katastrofområdet, ungefär 16 000 personer, och SCB:s registerdata har de följt överlevarnas valdeltagande 1994, alltså före katastrofen, samt 2010 och 2018, och jämfört med statistiskt likvärdiga personer ur övriga befolkningen. Dessutom genomförde forskarna 2023 en enkät med överlevarna och en jämförelsegrupp. Den besvarades av nästan 4 000 personer. De flesta av de svenska turister som ingår i studien befann sig i Thailand när tsunamin inträffade.
– Studien är ovanlig eftersom de drabbade kom hem till ett samhälle som inte var direkt drabbat. I de flesta katastrofer förstörs också hem, arbetsplatser och vallokaler, och då går det inte att skilja viljan att rösta från möjligheten, säger Kåre Vernby.
OM TSUNAMIN
Tsunamin i Indiska oceanen på annandag jul 2004 var en av de dödligaste naturkatastroferna i modern tid. Över 225 000 människor omkom och mer än en miljon tvingades lämna sina hem. Den största förödelsen skedde i Sydostasien, där Indonesien, Sri Lanka och Thailand drabbades hårdast. Sverige var ett av de länder utanför det direkt drabbade området som miste flest medborgare, eftersom tusentals svenskar befann sig på semester i Thailand när tsunamin slog till.
OM STUDIEN
Artikel: Svenska tsunamiöverlevares valdeltagande på lång sikt efter katastrofen 2004, Nature Communications, oktober 2026.
Svenska tsunamiöverlevares valdeltagande efter katastrofen
Projekt: Att leva vidare: En studie av tsunamiöverlevarnas politiska, sociala och ekonomiska delaktighet (2022–2026). Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond. Open access via Stockholms universitet.
Living as a Survivor
Forskare: Projektet leds av Lina M. Eriksson (projektledare), Uppsala universitet. I forskargruppen ingår även Kåre Vernby, Stockholms universitet, och Kalle Ekholm, Linnéuniversitetet.
Senast uppdaterad: 2026-11-06
Sidansvarig: Statsvetenskapliga institutionen