Tolv forskare vid Stockholms universitet medverkar i ny analys av valet 2026

På onsdagen publicerades forskarantologin Snabbtänkt 2026, där 126 forskare ger sina första analyser av valet och valrörelsen.

Karl Loxbo, docent i statsvetenskap, frågar sig hur Magdalena Andersson kan tala om en ljus framtid för Socialdemokraterna med tanke på det dåliga valresultatet.

"Orden fälls samtidigt som rösterna räknas och det står klart att Socialdemokraterna går mot sitt sämsta valresultat sedan 1911, med 28 procent. Påståendet om en ljus framtid kan därför te sig förbryllande," konstaterar han.

Kåre Vernby, professor i statsvetenskap, granskar Sverigedemokraternas nya grafiska profil.

"Förutom ett nytt typsnitt (misstänkt likt friluftsföretaget Fjällrävens) och en uppdaterad blåsippa fanns ett nytt inslag: humlan. Partiet självt hävdar att profilen ska väcka känslor av nostalgi och påminna om en ”barndom från förr”. Humlan som symbol har dock en längre historia inom Sverigedemokraterna," skriver han.

Jakob Ahlbom, doktorand i statsvetenskap, undersöker tillsammans med statsvetarprofessor Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet, hur män och kvinnor röstade i år.

"Vid valen 2018 och 2022 ökade skillnaderna i kvinnors och mäns röstande kraftigt. SVT:s vallokalsundersökning 2026 visar att könsskillnaderna fortfarande är mycket stora. Därmed kan vi konstatera att valet 2026 ger ett tangerat svenskt rekord i könspolarisering: aldrig tidigare har kvinnor och män röstat så olika i Sverige. Mönstret är tydligt: gruppen kvinnor röstar i större grad på partier till vänster i partilandskapet medan gruppen män i större grad röstar på partierna till höger," skriver de två i sin analys.

Göran Sundström, professor i statsvetenskap, frågar sig vad som nu händer med den svenska statsförvaltningen.

"Den frågan fick väldigt liten uppmärksamhet i valrörelsen. Det är förvånande, eftersom relationen mellan politik och förvaltning förändrades under den förra mandatperioden, och det på ett sätt som kan få betydelse långt efter att Tidöregeringen har lämnat Rosenbad," skriver han.

Professor Jan Teorell noterar att svenska val sedan 2018 blivit en strid på kniven i regeringsfrågan.

"I genomsnitt rörde sig våra åtta riksdagspartier bara 1,3 procentenheter sedan förra valet. Endast Sverigedemokraternas tillbakagång på omkring 3, Socialdemokraternas på omkring 2, och Vänsterpartiets uppgång på omkring 1,7 procentenheter är större än så, och som block besegrade oppositionen regeringssidan
med lite mer än 50 000 röster," skriver Teorell och undrar vad som egentligen drev den lilla nettorörelse som till slut avgjorde valet.

Snabbtänkt 2026 innehåller över hundra reflektioner från forskare som analyserat valet den 13 september. Arbetet leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM. Rapporten innehåller bidrag från forskare i hela landet, men även från Norge och Finland. Texterna berör allt från partiernas valkampanjer och politiska sakfrågor till nyhetsmedier, AI, sociala medier, politisk reklam och nya former av opinionsbildning. Rapporten kan laddas ner på Mittuniversitetets webbplats, där det också finns en webbsändning där några av forskarna diskuterar årets analyser.

VIDEO: Här kan du se lanseringsseminariet

Här kan du ladda ned rapporten Snabbtänkt 2026

126 forskare om valet 2026: ett val – flera olika valrörelser

Experterna eniga: Valet drunknade i fluff och politiskt spel (DN Debatt 22/9)