Funktionsnedsättning väger tyngre än familjebakgrund i ungas valdeltagande

Unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) röstar betydligt mer sällan än andra väljare. Det visar en ny studie baserad på registerdata från 8 438 unga med IF och deras föräldrar. Två faktorer sticker ut: graden av funktionsnedsättning och om föräldrarna själva röstar. Socioekonomisk bakgrund – som utbildning, inkomst och yrke – har däremot svagare koppling till om de unga deltar i val. Bakom studien står forskarna Björn Boman, Stockholms universitet, samt Jonas Hultin Rosenberg, Mälardalens universitet, och Johan Wejryd, Uppsala universitet.

ARKIVBILD. Röstkort till det svenska EU-valet 2024. Foto: Gamma-Man/Mostphotos

ARKIVBILD. Röstkort till det svenska EU-valet 2024. Foto: Gamma-Man/Mostphotos

PUBLICERAD: 24 augusti 2026
UPPDATERAD: 18 september 2026

Läs den vetenskapliga artikeln i Political Psychology

I riksdagsvalet 2022 röstade 52,6 procent av unga med intellektuell funktionsnedsättning, vilket är drygt 30 procentenheter lägre än valdeltagandet i befolkningen. Studien visar att sambandet mellan familjebakgrund och valdeltagande blir betydligt svagare ju mer omfattande funktionsnedsättningen är. Forskarna drar därför slutsatsen att funktionsnedsättningen, åtminstone delvis, väger tyngre än familjebakgrund när det gäller ungas benägenhet att rösta.

SR: Först 1989 fick alla vuxna medborgare rösta i Sverige

Senast uppdaterad: 2026-09-18

Sidansvarig: Statsvetenskapliga institutionen