Ny studie: Statens inre kapacitet formar framtida militära stormakter
– Vi har undersökt vad som får stater i allmänhet, och potentiella supermakter i synnerhet, att expandera sina maktanspråk till andra territorier, säger statsvetaren Jan Teorell vid Stockholms universitet.

Rester av Berlinmuren längs Bernauer Strasse i Berlin, Tyskland.
I en ny studie har han tillsammans med forskarkollegorna Johannes Lindvall och Magnus Lundgren vid Göteborgs universitet, tittat på sambandet mellan inhemsk statskapacitet – statens förmåga att utöva makt över sitt eget territorium – och landets anspråk att bestämma över andra länder – vad som också skulle kunna kallas "stormaktsambitioner."
Varför ville ni undersöka kopplingen mellan ett lands inrikespolitiska ställning och dess militära makt på den utrikespolitiska scenen?
– Därför att det finns mycket forskning om vad inhemsk statskapacitet har för betydelse inrikespolitiskt, men mycket mindre forskning om vad det har för betydelse utrikespolitiskt, säger Jan Teorell.
Vilka är de viktigaste slutsatserna ni kunnat dra av er studie?
– Att inhemsk statskapacitet mycket riktigt spelar roll för externa maktanspråk: stater som är starka "på hemmaplan" tenderar också att vara det "på bortaplan", delvis genom att det förbättrar deras möjligheter att utnyttja sina inhemska ekonomiska resurser. Men sambandet är inte obetingat utan syns tydligast när en stats internationella ställning är hotad av en geopolitisk rivalitet med en eller flera andra stater.
Ni har mätt statens kapacitet genom att titta närmare på hur landet beskattar, administrerar och inhämtar information om sin befolkning. Vad lärde ni er av det?
– Att detta visar sig vara ett fruktbart sätt att mäta statskapacitet på, som dessutom går att tillämpa under långa tidsrymder.
Studiens forskningsdata kommer från 1800- och 1900-talen. På vilket sätt kan vi i dag lära oss av historien?
– Stater konkurrerar ständigt med varandra om makt och herravälde på världsscenen. Vid bedömningen av en stats möjligheter att utöva sådan makt fokuserar man i regel på antingen en stats militära förmågor eller dessa ekonomiska tillgångar. Vår studie visar att man måste ta en tredje faktor i beaktande: staters inhemska statskapacitet.
Varför spelar geopolitisk rivalitet – det vill säga att ha en tydlig fiende eller konkurrent – en så avgörande roll för hur staten mobiliserar sin styrka?
– Därför att stater som inte har någon sådan rivalitet inte har några egentliga incitament att expandera sin kapacitet för externa maktanspråk. Lite förenklat kan man säga att medan inhemsk statskapacitet utgör en förutsättning för statens förmåga till externa maktanspråk utgör geopolitiska rivaliteter en förutsättning för dess vilja till detsamma.
Fakta
Titel: "Projecting power at home and abroad: domestic state capacity and military capability"
Tidskrift: 4 mars 2026 i Journal of Peace Research (Oxford University Press).
Forskarlag:
- Professor Johannes Lindvall, Göteborgs universitet
- Docent Magnus Lundgren, Göteborgs universitet
- Professor Jan Teorell, Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Senast uppdaterad: 2026-05-11
Sidansvarig: Statsvetenskapliga institutionen