Jonas Tallberg: "Många satte sitt hopp till euron som det ekonomiska medlet för politisk integration"
Två decennier efter folkomröstningen har eurofrågan åter blivit aktuell, sedan den nya Calmforsutredningen presenterades vid årsskiftet. Stödet för euron har ökat sedan 2022, enligt EFN.
ECB:s chef Christine Lagarde deltar i en ceremoni för underskrifter av euro-sedlar i Frankfurt den 27 november 2019.
EFN: Bör Sverige införa euron
Lars Calmfors som lett den nya utredningen menar att argumenten för ett svenskt eurointräde stärkts.
Riksgäldens chef Karolina Ekholm pekar samtidigt på hur opinionen följt kronans värde.
Nya utredningen: Dags för euron?
Statsvetaren Jonas Tallberg, som medverkat i utredningen, beskriver den svenska hållningen:
– Sverige har aldrig stått längst fram i det federalistiska ledet, utan haft en väldigt pragmatisk syn på det europeiska samarbetet. Men när vi sett de funktionella fördelarna så har de insikterna tenderat att så småningom diktera politiken också. Alltså, vi köper inte visionerna – men vi köper de funktionella fördelarna.
Ytterligare information
Jonas Tallberg är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och en av två föreståndare för Stockholms centrum för globalt samarbete (SCGG). I utredningen tittar han tillsammans med Magnus Lundgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, närmare på Euron som integrationsmotor (kapitel 10).
Karolina Ekholm är riksgäldsdirektör sedan den 1 februari 2022. Fram till tillträdet som riksgäldsdirektör har hon arbetat som professor vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Och hon har tidigare varit vice riksbankschef.
Lars Calmfors professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Han ledde den stora utredningen på 1990-talet. Då rekommenderade han att Sverige skulle avvakta med ett eurointräde.
Senast uppdaterad: 2026-04-24
Sidansvarig: Statsvetenskapliga institutionen