Lukas Hegele ny filosofie doktor i statsvetenskap
Den 27 september 2024 försvarade Lukas Hegele sin doktorsavhandling "Rebel Capital: How Rebel Leaders Use Social Networks to Shape Organizations and War" på Stockholms universitets nya campus Albano. Vid 16:05 meddelade betygsnämndens ordförande Kåre Vernby att Lukas Hegele godkänts. Och därmed stod det klart att han blivit filosofie doktor i statsvetenskap.

Fr.v. Ludvig Beckman, disputationsaktens ordförande, Stockholms universitet, Desirée Nilsson, opponent, Uppsala universitet, och Lukas Hegele, doktorand som senare blev filosofie doktor i statsvetenskap, Stockholms universitet. Foto: Stockholms universitet © 27 sept 2024
Deltagare
Avhandlingens författare
Lukas Hegele, doktorand sedermera fil.dr i statsvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Opponent
Desirée Nilsson, docent, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Besök Desirée Nilssons profilsida
Betygsnämnd
Steven Miller, docent, Stockholms universitet
Roxanna Sjöstedt, docent, Lunds universitet
Andreas Tollefsen, docent, The Peace Research Institute Oslo (PRIO)
Kåre Vernby, professor, Stockholms universitet
Handledare
Joakim Kreutz, docent, Uppsala universitet
Andreas Duit, professor, Stockholms universitet
Ordförande
Ludvig Beckman, professor, Stockholms universitet
Läs mer om Lukas Hegele
Besök hans engelska profilsida
Lukas Hegeles avhandling
Fullständig titel: "Rebel Capital: How rebel leaders use social networks to shape organizations and war"

Avhandlingens omslagssida. Grafik: Lukas Hegele © 2024
Sammanfattning (abstrakt)
Ladda ned avhandlingen här (DiVA)
Ämne: Doktorsavhandling i statsvetenskap
Språk: Engelska
Denna avhandling undersöker hur rebelliska organisationer påverkas av sina ledares sociala kapital. Inom konfliktforskning har ledarfunktioner och -roller varit olika, till exempel att lösa samordningsproblem i kollektiva åtgärder eller utforma ideologier för brett offentligt stöd.
Det som saknas är att relatera interindividuella skillnader till det sociala sammanhanget inom vilket dessa skillnader anses ha betydelse. Att studera variation på ledarnivå över konfliktstadier möjliggör identifieringen av hur en ledares förmågor interagerar med utmaningarna.
Att beskriva det sociala sammanhanget inom vilket både ledare och rebellorganisationer är inbäddade möjliggör identifiering av de socialt betingade fördelarna och begränsningarna som påverkar användningen av humankapital.
Jag hävdar att en rebelledares sociala kapital påverkar en rebellorganisation före och under konflikten samt när parterna överväger att avsluta konflikten. För att undersöka huvudforskningsfrågan "hur påverkas rebellorganisationer av deras ledares sociala kapital" använder denna studie nyinsamlad data på alla rebelledare från 1946 till 2023.
Resultaten av analyserna tyder på att en rebelledares sociala kapital är korrelerat med långsammare konfliktstart, färre konkurrenter under konflikten och en blandad relation med sannolikheten för förhandlingsstart.
Utöver det empiriska bidraget lägger jag till litteraturen genom att ompröva och statistiskt granska tre centrala begrepp inom konfliktlitteraturen. Jag konceptualiserar och operationaliserar konfliktdebut som en process och nyanserar därigenom existerande förklaringar av mobiliseringsdynamiken före och under inbördes konflikter.
För det andra, förklarar jag antalet rebellorganisationer under konflikt, eller "upprorssammanhållning", genom att framhålla att båda typerna av konkurrentuppkomst sker i samma sociala rum.
För det tredje överväger jag förhandlingsprocesser både i deras offentliga och hemliga format och hur de relaterar till varandra, och studerar dem därför gemensamt för närmare observation.
Disputationen ingår i den Allmänna seminarieserien vid Statsvetenskapliga institutionen.
Senast uppdaterad: 2024-10-10
Sidansvarig: Statsvetenskapliga