Stödinsatser kan riskera att öka ojämlikhet

Doktorand Carlos Rojas på Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, disputerar sin avhandling ”(Un)doing Equity in the Provision of Educational Support” 29 maj 2026. Den visar att stödinsatser i många fall påverkas av tidsbrist, organisatorisk press och lokala maktförhållanden. Det leder till att vissa elever får omfattande stöd medan andra får begränsade eller inga insatser alls.

Skillnader mellan elevgrupper

Elever med mer resursstarka vårdnadshavare som har mer kontakt med skolan får oftare stöd. Samtidigt missgynnas elever från svagare socioekonomiska grupper, vilket förstärker redan befintliga skillnader.

Skolmisslyckanden förklaras ofta med elevens attityd, frånvaro eller bakgrund. Enligt avhandlingen bidrar det till att ansvar förskjuts från skolan till individen, något som strider mot principen om likvärdig utbildning.

– Stödinsatser organiseras och ges på sätt som – utan att det är meningen – gör att vissa elever har större sannolikhet att få adekvat stöd, medan andra inte får det, när de till exempel inte klarar måluppfyllelsen i kärnämnen, säger Carlos Rojas. 

– Mer hjälp ges till elever och deras vårdnadshavare när de till exempel anses ha ”rätt” attityd och skolans personal har mer relation med dem. Samtidigt är det enda som står i skollagen att det är elever som riskerar att inte klara måluppfyllelsen som ska erbjudas stödinsatser. Hela poängen med vårt utbildningssystem – och hela vårt välfärdssamhälle – är att barn ska ha samma möjligheter till utbildning oavsett vilka föräldrar barnet har.

Närstudie i två olika skolor

– Min studie omfattar bland annat en närstudie av två klasser i två olika skolor. Där blev det väldigt tydligt att kriterierna för att till exempel sätta in särskilt stöd överlappade på sätt som gjorde att det i båda fallen bara var elever med föräldrar födda i Sverige som fick särskilt stöd och åtgärdsprogram, när de var underkända i kärnämnen, medan eleverna i samma situation som hade föräldrar som migrerat inte fick det.

Hot mot likvärdigheten måste tas på allvar

– Det är svårt ibland att säga hur det ser ut när det är likvärdigt, men det är lätt att säga att exemplen här inte är hur vi tänker oss likvärdighet. Alla som arbetar inom skolan kan utifrån resultaten fördjupa den självkritiska reflektionen kring hur fördelning av stödinsatser sker. Givet att det är svårt att vara skola behöver ingen känna sig dömd för att det med begränsade resurser och stor komplexitet blir så här, samtidigt som alla inblandade som får syn på liknande hot mot likvärdigheten behöver ta dem på allvar och agera i situationen, menar Carlos Rojas.

Läs mer:

Carlos Rojas disputation