Sök
Du söker nu på webbplatsen "Sociologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 281-300 av 338 träffar
- Klosterlivet – en motbild till dagens kärleksideal
Sociologiska institutionen
Mikaela Sundberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit en ny bok baserad på sin studie om sociala relationer i franska kloster. Att studera sociala relationer i slutna organisationer är spännande då de ofta står i sådan skarp kontrast till dagens individualistiska ideal, menar hon.
- Äldre i Stockholm som bor med en person i arbetsför ålder har högre risk att dö i covid-19
Sociologiska institutionen
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
- Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien
Sociologiska institutionen
Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? En ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE har svaret. I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.
- Kvinnor i högutbildade heteropar avgör om det blir giftermål eller ej
Sociologiska institutionen
För kvinnor och män som bor ihop väger oftast bådas önskan att gifta sig lika tungt – men inte i alla par. Kvinnors önskan att gifta sig väger tyngre bland högutbildade par, medan mäns önskan spelar större roll bland lågutbildade par. Det visar en ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften Genus.
- Män med hög inkomst och bättre hälsa får fler barn
Sociologiska institutionen
Hög inkomst, bra kondition, hälsosamt BMI och hög IQ – alla dessa faktorer har var och en för sig ett starkt samband med mäns chanser att få barn. Det visar tre aktuella studier i demografi från Stockholms universitet, som bygger på data över män födda i Sverige på 1950-1970-talen.
- Svenskt medborgarskap ökar sannolikheten för att utlandsfödda migrerar vidare till tredje land
Sociologiska institutionen
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
- Bristande kunskaper i svenska förklarar inte varför utlandsfödda har högre dödlighet i covid-19
Sociologiska institutionen
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
- Hur framställs ”flyktingskap” i svenska tidningar – och går det att skapa motbilder?
Sociologiska institutionen
Människor på flykt skildras i svenska tidningars bilder ofta som offer eller som ett säkerhetshot mot den svenska nationalstaten. Det visar en ny avhandling i sociologi. Som en reaktion på den ofta stereotypa gestaltningen har författaren Jelena Jovičić deltagit i ett projekt där människor med erfarenhet av flykt skapat sina egna motbilder.
- Rapport analyserar överdödligheten i Sverige under pandemin
Sociologiska institutionen
Sverige hade kraftigt förhöjda nivåer av dödlighet och hög sjuklighet i covid-19 under perioderna mars-juni 2020 och november 2020-januari 2021. Överdödligheten var högst bland de allra äldsta i befolkningen, särskilt för äldre personer i särskilt boende, samt bland utrikesfödda. I en underlagsrapport till Coronakommissionen som forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet producerat analyseras överdödligheten.
- Forskningsprojekt blir ljuddrama
Sociologiska institutionen
Den 13 september är det digital premiär av ”Den dag som idag är”, ett ljuddrama kopplat till forskningsprojektet ”Att vara svensk och sig själv. Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete”.
- ”Föräldralön” viktig del av pappors ersättning vid föräldraledighet
Sociologiska institutionen
Kollektivavtalad föräldralön utgör en betydande del av ersättningen, speciellt hos de med inkomst över taket i föräldrapenningen, och det är också dessa pappor som ökar sitt uttag mest.
- Forskning om barn och barnbarn till flyktingar får pengar från ERC
Sociologiska institutionen
Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mycket mindre är känt om deras barns liv. Ben Wilson, forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), Sociologiska institutionen, har nu fått forskningsmedel från Europeiska forskningsrådet för att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever. – Mer än 2,5 miljoner flyktingar har fått asyl i Europa under de senaste tio åren. Deras integration på lång sikt i samhället är en grundläggande utmaning. Tanken med det här projektet är att lägga grunden för framtida forskning om flyktingars barn och barnbarn, säger Ben Wilson.
- Lägre valdeltagande bland invandrare som upplevt diskriminering
Sociologiska institutionen
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet, till exempel genom att gå och rösta, jämfört med dem som inte är religiöst aktiva. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Valdeltagandet bland dem som upplevt diskriminering och trakasserier är ännu lägre, särskilt bland muslimer.
- Behöver Sverige en ny folkräkning?
Sociologiska institutionen
Riksdagen vill genomföra en ny folkräkning, men vad säger forskningen? En folkräkning genom ”uppsökande verksamhet” i form av dörrknackning är varken ett realistiskt eller effektivt alternativ, enligt en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriven av Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk på Stockholms universitets demografiska avdelning.
- Nytt projekt ska kartlägga fattigdomens påverkan på barns psykiska hälsa
Sociologiska institutionen
Fattigdom har en tydlig inverkan på den psykiska hälsan hos barn, men när och hur det sker är ännu okänt. Ett nytt forskningsprojekt, lett av Lisa Harber-Aschan, ska fylla i kunskapsluckorna med hjälp av unika datakällor och innovativa metoder.
- Sociologiforskare bidrar till att stärka barnrätten
Sociologiska institutionen
Sociologiforskaren och barnrättsexperten Johanna Schiratzki ska delta i en ny statlig utredning om barnets bästa i vårdnadstvister. Utredningen ska titta på hur stödet till barn i mål om vårdnad, boende och umgänge kan stärkas.
- Risken att dö i covid på äldreboenden var större för migranter än för svenskfödda
Sociologiska institutionen
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.
- Mammor som bryter mot normen om intensivt föräldraskap mår bäst
Sociologiska institutionen
I Sverige är intensivt föräldraskap normen i samhället. Men mammor som avfärdar dessa attityder mår bättre än andra, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Hur hänger det ihop? Sunnee Billingsley, professor i sociologi, berättar mer. I våras fick deras forskning om intensivt föräldraskap stor uppmärksamhet. Nu har forskarna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn tillsammans med kollegan Anna-Karin Nylin publicerat sina resultat i Social Science and Medicine. Det är den första studien som studerar relationen mellan intensivt föräldraskap och hälsa i Sverige.
- Kan psykisk ohälsa förklara ojämlikheter i arbetslivet?
Sociologiska institutionen
Svenskfödda barn till invandrare lyckas sämre i arbetslivet än personer vars föräldrar är födda i Sverige, trots att de uppnår liknande utbildningsnivåer. I hur hög utsträckning kan psykisk ohälsa förklara dessa skillnader? Det ska ett nytt projekt i demografi ta reda på. Tidigare forskning visar att svenskfödda barn till invandrare har sämre psykisk hälsa. Det kan både vara en orsak till en tuffare start på arbetslivet och en konsekvens av exkludering på arbetsmarknaden. Projektet, lett av Siddartha Aradhya, ska ge en mer detaljerad insikt i hur ojämlikheter i hälsa och socioekonomi samspelar.
- Samband mellan indragna alkoholtillstånd och ökat stöd för SD
Sociologiska institutionen
Stödet för Sverigedemokraterna ökar i områden där antalet utskänkningstillstånd minskar. Dessutom vill partiets väljare se färre regleringar och sänkt alkoholskatt. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.