Oenigheter om underhållsbidrag drabbar ensamstående mödrar

Separerade föräldrar ska samarbeta och göra upp om underhållsbidrag privat. Det är utgångspunkten i svensk rätt. I de fall då de inte är överens kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. Ett annat alternativ är att vända sig till domstol och på det sättet göra upp ett avtal om underhållsbidrag.

– Hela familjepolitiken och familjerätten som riktar sig till separerade föräldrar går mot att de ska dela lika och komma överens, utan inblandning av staten. Det kan man tycka är anmärkningsvärt med tanke på att familjepolitiken i andra fall ger föräldrar individuella rättigheter. Vi har individuell beskattning, vi har individuella föräldradagar, familjepolitiken ser föräldrarna som två individer. Men när föräldrar separerar då behandlar familjepolitiken dem som en enhet, säger Johanna Finnström, som skrivit avhandlingen och nyligen disputerat i sociologi vid Stockholms universitet.

När en boendeförälder ansöker om underhållsstöd för att den andra inte vill betala är det möjligt att få en summa upp till ett visst takbelopp. Försäkringskassan betalar då ut stödet till boendeföräldern och kräver den andra föräldern på pengarna. Om denne sköter betalningarna under tolv månader kliver Försäkringskassan ut ur rollen som förmedlare och ansvaret att komma överens faller tillbaka på föräldrarna.

– Principen bakom underhållsstödet är att barn ska ha rätt till ett minimibelopp om det är så att den andra föräldern inte betalar. Sedan har vi underhållsbidraget som drivs av en annan princip som innebär att barnet ska ha rätt till en ekonomisk levnadsstandard som reflekterar föräldrarnas genomsnittliga. Många barn har därför rätt till ett högre underhållbidrag än det underhållstöd de kan få från Försäkringskassan, säger Johanna Finnström.

I och med underhållsstödets takbelopp förlorar de boendeföräldrar vars tidigare partner har en mycket högre inkomst på att vända sig till Försäkringskassan. Om den betalningsskyldiga vägrar att betala i paritet med sin ekonomiska förmåga kan boendeföräldern välja att gå till domstol.

Men domstolsprocesser resulterar ofta i relativt låga underhållsbelopp och höga rättegångskostnader. Eftersom lagen betonar samarbete mellan föräldrarna slutar det, enligt studien, väldigt ofta med en förlikning där boendeföräldern får mindre än vad lagen föreskriver. När en domare avgör målet speglar beloppen lagen men att driva målet hela vägen dit är ovanligt, tar ännu längre tid och kostar mer.

Johanna Finnström har tittat på alla domstolsbeslut i tvister om underhållsstöd från 2016 till 2020. Studiens resultat pekar på att högavlönade föräldrar som inte bor med sina barn har ett starkare förhandlingsläge. Denna maktobalans drabbar främst ensamstående mödrar som söker sig till rätten för att få kompensation för sänkt levnadsstandard till följd av separationen.

– Det här är verkligen någonting som drabbar ensamstående mödrar. De är en grupp som ofta har det svårt ekonomiskt och samtidigt ser vi ett statligt tillbakadragande i frågor om underhåll, vilket gör dem beroende av den andra förälderns vilja och samtycke att bidra till barnens försörjning, säger Johanna Finnström.

Kontakt

E-post: johanna.finnstrom@sociology.su.se

Om avhandlingen

Johanna Finnström försvarade sin avhandling den 22 maj 2026. Avhandlingen består av fyra studier, varav två behandlar föräldrars försörjningsansvar (underhåll) och de andra två handlar om föräldraansvar i vidare bemärkelse, vårdnad, boende och umgänge.

Families in court: A multi-perspective sociological analysis of court disputes on child custody and child maintenance in Sweden