Senare föräldraskap bidrar till större ekonomisk jämlikhet mellan familjer

På senare år har förstagångsföräldrar blivit allt äldre. Förändringen har varit så pass utbredd att den har påverkat småbarnsfamiljers inkomster. Denna trend bidrar till att minska inkomstklyftorna mellan hushåll. 

– Att senare föräldraskap har minskat skillnaderna i inkomst mellan familjer tyder på att det ger mer tid till karriärutveckling att få barn vid högre åldrar. Det kan leda till bättre inkomster på sikt för både mödrar och fäder, säger Sunnee Billingsley, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Motsatta krafter drar åt olika håll

– Tidpunkten då par får sitt första barn och hur de delar på barnomsorg och jobb spelar roll för ekonomisk jämlikhet mellan hushåll. Vi har funnit ganska komplexa effekter av båda dessa företeelser över tid, säger Sunnee Billingsley.

Ojämlikheten mellan småbarnsfamiljer har minskat något, men det finns förändringar som tar ut varandra, vilket får den övergripande utvecklingen att verka mild.

Å ena sidan motverkas jämlikheten av att kvinnor fortfarande upplever ett inkomsttapp när de får sitt första barn, även om deras inkomster hämtar sig snabbare än tidigare. Å andra sidan har mäns löneutveckling i kombination med senare föräldraskap verkat åt motsatt håll – mot mer jämlikhet mellan hushållen.

Mäns inkomster den starkaste faktorn

Den observerade minskningen av inkomstskillnaderna mellan hushåll kan förklaras av att män tjänar allt mer innan de blir föräldrar. Särskilt lönerna bland män i botten av inkomstfördelningen och bland de yngsta männen verkar vara den starkaste faktorn. Att mäns inkomster har störst inverkan på jämlikhet mellan familjer stämmer överens med tidigare forskning. 

Eftersom studien fokuserade på en period i Sverige då det blev vanligare för män att ta ut föräldraledighet skulle man kunna vänta sig att denna utveckling har haft en positiv effekt på kvinnors inkomster. Men så verkar inte vara fallet.

– I stället verkar par helt enkelt ha lägre inkomst under småbarnsåren. Men det är troligt att mer delat ansvar för barnuppfostran har bidragit till att kvinnor får bättre inkomståterhämtning när de återgår till arbete än tidigare år, säger Sunnee Billingsley.

Så gjordes studien

Forskarna använde svenska registeruppgifter om familjerelationer och inkomst. De studerade perioden som börjar med återhämtningen efter den ekonomiska krisen på 1990-talet fram till 2018. Populationen omfattade alla par som fick ett första gemensamt barn och som bodde tillsammans, totalt 920 385 par. De observerades från två år innan de fick sitt första barn fram till åtta år efter. Forskarna simulerade ojämlikhetstrender från 1995 till 2018 och gjorde beräkningar där de lät en komponent vara konstant. De gjorde detta många gånger för olika komponenter för att se vilken av dem som gjorde störst skillnad för den observerade trenden. 

Par som har barn och lever tillsammans är en bland flera hushållstyper i Sverige. Det innebär att denna studie endast fokuserar på en del av befolkningen och inte tittar på inkomstskillnader ur ett fullbefolkningsperspektiv. Framtida studier bör också ta upp föräldrapar som inte bor tillsammans.

Mer om studien

“How family dynamics shape income inequality between families with young children: The case of Sweden, 1995-2018” publicerades i Population and Development Review. 

Författare: Sunnee Billingsley, Pilar Gonalons-Pons, Ann-Zofie Duvander

Kontakt

Sunnee Billingsley, professor, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. 
E-post: sunnee.billingsley@sociology.su.se