Sök
Du söker nu på webbplatsen "Socialantropologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 61-80 av 279 träffar
- Global Arena – att arbeta med globala frågor, i Sverige eller ute i världen
Socialantropologiska institutionen
Global arena är en programserie där studenter på kandidatprogrammet i Global utveckling besöker organisationer, myndigheter och näringsliv för att få inblickar i deras arbete med globala utvecklingsfrågor. Under varje delkurs under programår 1 görs ett besök där värden berättar om sitt verksamhetsområde, utvalt för att det har anknytning till delkursens tematik. Dessutom ges information om arbetsplatsen, hur den är organiserad och vad för yrkeskompetenser som de anställda har.
- MFS som del av GU-programmet
Socialantropologiska institutionen
Du har möjlighet att göra MFS – Minor Field Study – i ett utvecklingsland under den sista terminen i programmet Global utveckling, termin IV, som delkurs 1, Fältstudie (15 hp). Du måste då själv under föregående hösttermin ha sökt och fått ett MFS-stipendium för en fältstudie av relevans för programmets ämnesområde Global utveckling.
- Studentrådet för Global utveckling
Socialantropologiska institutionen
Studentrådet för Global utveckling utgör den viktigaste länken mellan programmets studenter och Socialantropologiska institutionen. Vi för en kontinuerlig dialog med programansvariga med målsättningen att framföra studenternas synpunkter och stärka programmet. Vi arbetar även aktivt med alltifrån arbetsmarknadsdagar till studentpubar och programträffar med målet att dels skapa mervärde för studenterna, dels stärka kontakten mellan årskurserna och alumnnätverket. Alla som på något sätt vill engagera sig i studentrådet är varmt välkomna att bidra med förslag och idéer. Ni hittar oss på Facebook Studentrådets hemsida Maila oss gärna
- Universität Bern
Socialantropologiska institutionen
Här följer information om vårt institutionsavtal med Universität Bern i Schweiz Avtalet med Universität Bern gäller i nuvarande form fram till slutet av läsåret 2027/2028. Inom avtalet kan tre studenter åka på utbyte till Bern varje år och studera i max två terminer (10 månader). Avtalet gäller studenter på grund-, avancerad- och doktorand-nivå. Det akademinska läsåret är uppdelat i två terminer i Schweiz där höstterminen går augusti-januari och vårterminen februari-juli. Det huvudakliga språket för undervisningen är tyska men vissa kurser undervisas på engelska. För mer information, se kurskatalogen . Se även: How to find courses Bern (293 Kb) Avtalet ingår i SEMP (the Swiss-European Mobility Programme) och ger möjlighet till att få ett stipendium från den Schweiziska staten. Läs mer och ansök till Universität Bern efter nominering här Läs mer om utbytesstudier på Universität Berns hemsida här Lär mer om den socialantropologiska institutionen vid Universität Bern här Information om möjligheter till boende i Bern
- Våra Forskare i Media: Poddar
Socialantropologiska institutionen
Vilken typ av kunskap kan antropologi bidra med i samhällsdebatten? Lyssna på våra forskare prata om antropologi, sin forskning och dess roll i samhället. Raoul Galli om Pierre Bourdieu i Anekdots Bildningspodden Gustav Peebles om skuldsamhället i P3 Dystopia Gustav Peebles "Not Just Banking, Carbon Banking" i Sea Change Radio Gustav Peebles "Carbon Banking, Climate Change, and the Future of Money" i podden Mergers & Acquisitions Ivana Maček om forskarlivet: från Sarajevo till havsostron på västkusten i vetenskapsradion forskarliv Johan Lindquist om klicks och lajks till salu i UR Algoritmen Christina Garsten om managementkonsulter som ett hot mot demokratin i Vetenskapsradion på djupet Simon Johansson pratar om antropologi i Morgonpasset i P3
- Världslitteratur med Stockholms Stadsbibliotek/Internationella biblioteket (2018)
Socialantropologiska institutionen
Under våren 2018 ledde Paula Uimonen, Socialantropologiska institutionen ett samverkansprojekt med Stockholms Stadsbibliotek/Internationella biblioteket om kvinnliga afrikanska författare i världslitteraturen. Samarbetet var grundat i Uimonens forskningsprojekt African Women Writers, som ingår i ett stort forskningsprogram om världslitteratur Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures (2016-2021), med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Syftet med samverkansprojektet var att skapa kontaktytor för olika litterära aktörer, såsom bibliotek, förlag och forskningsinstitut, genom två olika evenemang i Stockholm. - Stockholms Litteraturmässa, Kulturhuset 13-14 april 2018 Bokbord i utställningen och programinslag: Flora Nwapa and African women in world literature Samtal om kvinnligt författarskap i Afrika. Medverkande: Uzoma Nwakuche, TANA Press Nigeria, Stefan Helgesson och Paula Uimonen, Stockholms universitet. - Öppet seminarium på Internationella biblioteket 16 april 2018 Flora Nwapa’s Literary Legacy Medverkande: Uzoma Nwakuche, TANA Press, Nigeria och Paula Uimonen, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. Samverkansprojektet stöddes av Stockholms universitet (Samverkanscheck LSK2018-10)
- Vill du inspirera med dina erfarenheter?
Socialantropologiska institutionen
Socialantropologiska institutionen söker alltid engagerade alumner som är intresserade av att inspirera våra nuvarande studenter och få ett ömsesidigt utbyte. Vi vill främja relationerna mellan studenter, alumner och institutionen. Det finns flera sätt att engagera sig på: Arbetsmarknadsdagen Antropologernas dag är en arbetsmarknadsdag där alumner delar sina erfarenheter med nuvaranade studenter. Mentorskapsprogrammet Socialantropologiska institutionen deltar i mentorskapsprogrammet sedan HT20. Syftet är att alumner och studenter ska träffas för inspiration och utbyte av erfarenheter. Intervju. Vi söker alumner som vill dela sina berättelser via intervjuer som publiceras på vår hemsida, och även kan komma att publiceras av Stockholms universitets centrala alumnnätverk. Kontakta Peter Skoglund alumnkoordinator, för mer information.
- Forskarseminarium: ""The Forest of Prophet Adam”: Sumatra’s Oil Palm Frontier and its Elsewhere" med Wayne Huang
Socialantropologiska institutionen
Forskarseminarium: ""The Forest of Prophet Adam”: Sumatra’s Oil Palm Frontier and its Elsewhere" med Wayne Huang
- Possessed Landscapes - Experiments in Conservation and Sovereignty in Southeast Myanmar
Socialantropologiska institutionen
Läs Tomas Coles nya bok Possessed Landscapes - Experiments in Conservation and Sovereignty in Southeast Myanmar utgiven av University of Washington Press
- Conference keynote // Forskarseminarium med Andrew Mathews: "Invasiveness as a response to ecological escape, landscape change and disturbance: Rapid evolution in human transformed landscapes"
Socialantropologiska institutionen
"Invasiveness as a response to ecological escape, landscape change and disturbance: Rapid evolution in human transformed landscapes" med Andrew Mathews
- Älven i mig
Socialantropologiska institutionen
Janette Hentati, doktor i socialantropologi debuterar med reportageboken "Älven i mig: En resa. Ett vattendrag. En svensk historia."
- När män över 70 pratar om livet med varandra
Socialantropologiska institutionen
Ett podavsnitt om äldre mäns psykiska hälsa med socialantropologen Anna Gustafsson. Äldre män är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmord. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas systerorganisation Hjärnkoll har under några år särskilt satsat på att nå ut bland män över 70 år med sitt samtalsmaterial ”Vi pratar om livet” . Möt Marie Milling som varit projektledare för arbetet, Thomas Cohn som varit samtalsledare och Anna Gustafsson som utvärderat hur samtalsgrupperna fungerat – och hur samtalen påverkat männens välbefinnande. Lyssna på avsnittet här Mer om Anna Gustafssons forskning I Sverige är fattigdomen bland personer över 65 år högst på landsbygden och majoriteten av de fattiga äldre är kvinnor. Projektet "Att åldras (väl) på den svenska landsbygden - möjligheter och utmaningar för kvinnliga fattigpensionärer" syftar till att utforska hur det är att åldras som kvinna på den svenska landsbygden.
- Anna Gustafsson med debattartikel i Äldre i centrum
Socialantropologiska institutionen
Anna Gustafsson debatterar i tidskriften Äldre i centrum om varför det svenska pensionssystemet inte tar hänsyn till kvinnors historia med oavlönat arbete. Läs hela debattartikeln på Äldre i Centrums hemsida: https://aldreicentrum.se/signerat/debatt/var-ar-debatten-om-kvinnors-laga-pensioner/ Äldre i Centrum är Sveriges enda populärvetenskapliga tidskrift inom äldre- och åldrandeområdet och stöds av forskningsrådet Forte.
- Anna Gustafsson och Eva-Maria Hardtmann i kritisk etnografi
Socialantropologiska institutionen
I den senaste utgåvan av kritisk etnografi, Swedish Journal of Anthropology 2023, Vol 6, Issue 2, medverkar Anna Gustafsson och Eva-Maria Hardtmann som gästredaktörer och med egna artiklar. Anna Gustafsson och Eva-Maria Hardtmann The fear among us: Constructing dangerous others Anna Gustafsson Warning! Old age ahead! Eva-Maria Hardtmann Turning danger upside down: The prison abolition movement in the US .
- Nytt forskningsprojekt om biologisk mångfald i vardagslivet
Socialantropologiska institutionen
En grupp forskare på Socialantropologiska institutionen har fått medel för projektet "BIOrdinary: Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid". Accelererande klimatförändringar och ändrande livsförhållanden präglar vår nuvarande tidsepok, människans tidsålder eller Antropocen. Förlusten av biologiska mångfald framstår som en av de mest kritiska utmaningarna. Invasiva arter pekas ofta ut som ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i känsliga naturområden. Det handlar då att bromsa eller hindra nya arter att utbreda sig och i vissa fall utrota invasiva arter som tränger undan den lokala floran och faunan. I projektet BIOrdinary vänder vi på perspektivet och utgår från att mobilitet är normen snarare än undantaget. Klimatförändringar tillsammans med materiell infrastruktur och handel gör att olika arter kommer att fortsätta migrera. Denna alltmer mobila värld för människor och andra levande varelser innebär ofta komplexa dilemman utan enkla lösningar. För att förstå och hitta hållbara lösningar krävs en miljöhistorisk analys av hur situationen uppstått; vad är det som driver eller möjliggjort en specifik arts migration? Här kan det handla om medvetet val, till exempel, plantagegrödor som te och soja eller oljepalm vilkas flyttas från sitt geografiska ursprung för att odlas i en annan världsdel. I andra fall, kan migrationen vara en oavsiktlig konsekvens att infrastrukturprojekt likt byggandet av Suezkanalen och efterföljande migrationen av fiskar och andra vattenorganismer till Medelhavet. BIOrdinary flyttar också fokus från bevarande av biologisk mångfald i naturreservat eller andra spektakulära områden till vad vi kallar ”ordinära platser”. Ordinära platser ska här förstås som merparten av planeten, dvs platser som präglas av omfattande mänsklig verksamhet och ekologisk förändring över en längre tidsperiod. Vi utgår från fem fallstudier runt om i världen. Dessa är; den assamesiska teplantan som engelska kolonialister tog med sig i början på 1900-talet från Indien till Kenya och andra delar av östra Afrikas höglandsområden. Idag är Kenya världens största producent av svart te. Dilemmat idag är att teplantagerna trängt undan skogar och småskaligt jordbruk och med att temperaturen ökar så blir det monokulturella plantageekonomien alltmer sårbar. Frågan nu är hur man ska kunna föra in mer biologisk mångfald och genetisk diversitet i plantaget (Fall 1). På samma sätt pekar de övriga fyra fallstudierna på liknanden dilemman som uppstår som konsekvens av att arter flyttas eller flyttar in i nya områden. Det handlar om en speciell art av myggor som migrerat från Afrika till Asien och som idag utgör ett stort problem för befolkningen i Singapore (Fall 2), eller om fiskar som migrerat genom Suezkanalen och nu breder ut sig på bekostnad av inhemska arter (Fall 3), eller om Stillahavsostronet som rymt från odlingar i Frankrike och nu breder ut sig på den svenska västkusten (Fall 4), eller, slutligen, importerade minkar som används inom den svenska pälsindustrin som rymt och nu breder ut sig i den östra skärgården med stora konsekvenser inte minst för markhäckande fågelarter. Studien utgörs av tre arbetspaket (AP); I) ett miljöhistoriskt AP som syftar till att förstå artmigration och biologisk mångfald över tid, II) ett etnografiskt AP med fokus på hur olika lokala aktörer och intressegrupper uppfattar och förhåller sig till artmigration och biologiska mångfaldsdilemman i sin vardag, och slutligen III) ett policyinriktat AP med fokus på hur bevarande av biologiskmångfald kan göras mer inkluderande och demokratiskt. En initial premiss i projektet är att bevarande av biologisk mångfald i stor utsträckning handlar om att hitta sätt att leva med accelerarande artmigration, där utrotning av arter som uppfattas som invasiva sällan är möjligt eller önskvärt på ordinära platser.
- Nytt forskningsprojekt om hemleveransarbete
Socialantropologiska institutionen
Professor Shahram Khosravi vid Socialantropologiska institutionen har fått forskningsmedel från Forte för en etnografisk studie av hemleveransarbete Detta etnografiska projekt är en studie av leveransarbetare i Stockholm. Termen ’gig-ekonomin’ avser kortsiktiga arrangemang av on-demand arbete organiserade mellan företag och arbetstagare rekryterade genom digitala plattformar. Dessa plattformar erbjuder sysselsättning åt arbetare som säljer sina tjänster (exempelvis matleverans) till beställare genom online-plattformar. Studien kommer utföras i centrala Stockholm där tjänster tillhandahållna av digitala plattformar är en ny men snabbt växande sektor. Fokus kommer ligga på fyra huvudsakliga företag; Karma, Foodora, Wolt och Bolt Food. Denna studie kommer bidra med ny kunskap om detta fält som för tillfället är understuderat. Teoretiskt kommer studien att utveckla nya perspektiv som kan bidra till vår allmänna förståelse av de nya – och omdebatterade – urbana arbetsförhållandena. Ambitionen är att visa hur studier om prekära arbetsförhållanden kan stärka socialteoretiseringen av rum och tid, och hur studier om ’spatiotemporality’ kan bidra till kunskapen om forskning om arbete samt arbetsrelationer. Hur den digitala eran förvandlar arbete kommer också studeras. Slutligen, denna studie kommer lägga extra uppmärksamhet på andra angelägna men understuderade aspekter av gig-ekonomin, nämligen genus och etnicitet.Studien har två allmänna mål. Först, att få insikt i arbetet som utförs av leveransarbetare. Projektet fokuserar på hur arbetare reagerar på de snabbt föränderliga arbetsvillkoren i plattformsekonomin. Genom att koppla arbetstagarnas erfarenheter inom denna specifika sektor till en mer allmän fråga, är det andra syftet att förstå hur prekariteten i plattformsekonomin skiljer sig från den allmänna prekariteten på arbetsmarknaden. De huvudsakliga forskningsfrågorna är: • Hur tolkar och reagerar leveransarbetare på arbetsprocessen? • Hur navigerar leveransmedarbetarna genom vardagliga sårbarheter? • Hur leder vardagliga sårbarheter ett liv till ett precarious prekärt liv? Denna studie kommer att lägga till nya aspekter och tillvägagångssätt både teoretiskt och empiriskt till området för arbetsvetenskap. Empiriskt kommer denna studie att bidra med originalkunskap från ett område som för närvarande är underforskat. Teoretiskt kommer det att utveckla nya perspektiv som kan hjälpa oss att förstå de omtvistade nya urbana arbetsförhållandena i allmänhet.Metod kommer att vara etnografiskt fältarbete. Shahram Khosravi har sedan tidigare en bred repertoar av forskning som under senare år fokuserat på migration, väntan och deportering. Han är även drivande i forumet för tvärvetenskapliga studier av gränser, Critical Border Studies .
- Äldre män pratar /inte/ om livet?
Socialantropologiska institutionen
Den 11 november deltog Anna Gustafsson i konferensen “Äldre män pratar /inte/ om livet” på ABF i Stockholm där hon berättade om hennes studie av äldre män som deltagit i samtalsgrupper.
- Ivana Maček i Vetenskapsradion Forskarliv
Socialantropologiska institutionen
Lyssna på Ivana Maček, docent i socialantropologi, prata i vetenskapsradion om hennes liv som forskare. Avsnittsbeskrivning (SR) Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor. Lyssna på avsnittet här.
- Praktisera inom Sveriges Antropologförbund (SANT)
Socialantropologiska institutionen
Praktiken ska ske inom ramen för kursen Kvalificerad arbetspraktik med inriktning global utveckling och socialantropologi vid Stockholms universitet. Kursen är öppen för sen anmälan.
- Studentkonferens gav Felisa nya perspektiv på fred
Socialantropologiska institutionen
Felisa, student på Global Utveckling, deltog på Global Peace Summit i Baku.