Nyheter

  • AI i skolan – hur långt har vi kommit?

    AI är på frammarsch i alla delar av samhället – skolan är inget undantag. Men i den nybyggaranda som råder finns en risk att verktyg som saknar vetenskapligt stöd införs i undervisningen. Det kan få allvarliga konsekvenser.

  • Lekfull livsfilosofi i berättelserna om mumintrollen

    I år är det 80 år sedan Tove Janssons första muminbok kom ut och intresset för böckerna och mumintrollen verkar inte avta. Samspelet mellan gestalterna, längtan efter gemenskap och en humor som tittar fram bredvid det skrämmande i tillvaron – det är några aspekter som gör Tove Janssons berättelser så älskade, tror litteraturforskarna Boel Westin och Elina Druker.

  • Reflektioner om barns rätt till delaktighet i den sociala barnavården

    David Pålsson, docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där han berättar om resultaten från en studie som granskat omfattning och hinder för barns delaktighet i barnavårdsutredningar.

    Stockholms barnrättscentrum
  • Åter till frågan om angiveri och informationsutbyte

    Pernilla Leviner och Amanda Johansson Köves, professor resp. doktor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, har publicerat ett inlägg på Barnrättsbloggen i vilket de analyserar regeringens förslag om informationsplikt som presenterades i ett betänkande från november 2024.

    Stockholms barnrättscentrum
  • Detaljerade bilder av hur proteiner veckas

    Proteiner är livets byggstenar. De bygger upp våra celler, sköter signalöverföring och transporterar ämnen. Men för att fungera korrekt måste de få sin exakta tredimensionella form. Gunnar von Heijne visar hur proteinveckning går till på en detaljnivå som tidigare varit otänkbar. Se film om Gunnar von Heijnes forskning.  Varje funktion i våra kroppar, från att andas till att tänka, styrs av proteiner. Dessa molekyler är långa kedjor av aminosyror som byggs upp i cellernas proteinfabriker, ribosomerna, baserat på ritningar från vårt DNA. Men kedjan måste vikas rätt för att proteinet ska få sin funktion. Om det går fel kan det bildas klibbiga klumpar, vilket sammankopplas med sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och vissa tumörsjukdomar. Forskare har länge studerat proteinveckning utanför cellen, i provrör, genom att först veckla upp färdiga proteiner och sedan låta dem återta sin struktur. Men denna metod skiljer sig från hur cellen arbetar i verkligheten. Proteinerna veckas ofta redan medan de växer fram, aminosyra för aminosyra, ur ribosomerna. Gunnar von Heijne och hans grupp har utvecklat en egen metod, Force Profile Analysis, FPA, som ger helt nya insikter om hur proteinveckningen går till. Läs hela artikeln på webben hos Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse

  • Samarbete – nyckeln till matematiska genombrott

    När det gäller forskningsframsteg inom matematiken handlar det mycket om tur, menar Dan Petersen. Samtidigt är det lättare att ha tur genom att odla samarbeten med andra matematiker världen över. Något som nu blir enklare tack vare att han blivit Wallenberg Scholar.

  • NOOS 2025

    I februari stod AES värdar för NOOS 2025, vilket är en årlig tvärvetenskaplig konferens för doktorander som studerar styrningsfrågor i offentlig sektor. I år deltog doktorander och handledare från 12 olika lärosäten i Sverige. Konferensen finansierades av FORTE. Vid konferensen hölls även en paneldiskussion ledd av Åsa Plesner, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Temat för paneldiskussionen var " Perspektiv på forskningsperspektiv - om relationen mellan offentlig förvaltning och förvaltningsforskning " och deltagande i diskussionen var Anna Ekström, fd utbildningsminister och fd generaldirektör Skolverket, Magnus Hedenskog, AES, Regeringskansliet, och Fredrika Wiesel, AES, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

    Akademin för ekonomistyrning i staten