Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Call for papers: Materialitet och litteratur

    Tidskrift för litteraturvetenskap (TfL), nu med redaktion vid Stockholms universitet, söker bidrag till 2023 års andra nummer. Sista dag att inkomma med förslag till kapitel är den 18 september.

  • Nytt inlägg på Barnrättsbloggen

    Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, som även är ordförande i Barnrättscentrums styrelse, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där hon reflekterar över svårigheter att fullgöra uppdraget för särskilda företrädare för barn. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från våra forskare och andra. Mia Edwall Insulanders inlägg "Stärkt barnperspektiv i lagstiftning måste omfatta analys av praktiska konsekvenser – reflektioner om svårigheter att fullgöra uppdraget för särskilda företrädare för barn" behandlar nya regler för särskilda företrädare för barn och diskuterar problem och svårigheter som ändringarna innebär utifrån ett barnrättsperspektiv. Inlägget är skrivet tillsammans med Lovisa Österberg från Advokatsamfundet.  Läs inlägget i Barnrättsbloggen

    Stockholms barnrättscentrum

  • Massiv planet upptäckt med ny metod

    Forskare från bland andra Stockholms universitet har upptäckt en ny massiv planet genom ett nytt sätt att kombinera två olika upptäcktsmetoder, astrometri och direkt avbildning. Resultaten publiceras nu i tidskriften Science.

  • Nominerad till priset "Årets Projektledarbok"

    Boken tillika avhandlingen Storskaligt kreativt samarbete : organisering och kollektivt lärande i ett konst- och teaterprojekt, har blivit nominerad till priset årets projektledarbok. Författaren Aron Schoug är fil.dr i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Priset delas ut av Svenskt Projektforum. –Roligt att min avhandling får uppmärksamhet i projektledningskretsar. Det finns en hel del saker i den som kan vara tänkvärda för projektledare i olika branscher. Till exempel hur många människors visioner och idéer kan sammanflätas till en helhet, där helheten blir större än delarna. Och hur man kan arbeta för att stödja sådana processer, säger Aron Shoug.     Tre års forskning bakom boken

  • Forskningspublikation blir en Palgraveserie

    Sedan 2018 har forskargruppen Yrkeskunnande och lärande (VETYL) vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, publicerat bokserien Emergent Issues in Research on Vocational Education and Training Vi är nu glada att kunna meddela att bokserien från och med nu kommer att fortsätta publiceras av förlaget Palgrave Macmillan under titeln: Palgrave Studies in Technical and Vocational Education and Training. Palgrave Macmillan är en världsledande utgivare av böcker och tidskrifter med mer än 175 års erfarenhet inom humaniora och samhällsvetenskap. Publiceringen av den nya bokserien under Palgrave MacMillans professionella ledning och administration skapar möjligheter att nå en bredare internationell publik inom forskningsområdet Technical and Vocational Education and Training (TVET), men också ett erkännande av bokserien som vi har kunnat ge ut med stöd av vår institution.   Om bokserien Den nya bokserien uppmärksammar forskningens olika dimensioner, inklusive policyfrågor, samt undervisnings- och lärandepraktiker. Serien belyser olika typer av problem, spänningar, och utmaningar i olika nationella system för Technical and Vocational Education and Training (TVET), samt gränsöverskridande aspekter.  Bidragen till serien kommer att öka kunskapen och insikterna om det relativt outforskade yrkespedagogiska fältet på grundval av empirisk forskning och teoretiska eller konceptuella analyser. Unikt för serien är förståelsen av TVET som ett komplext område, där relaterade forskningsproblem på makro-, meso- och mikronivåer undersöks utifrån olika forskningstraditioner och teoretiska perspektiv. TVET:s roll i hållbar utveckling kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. Den 8:e volymen är nu tillgänglig på denna länk. Redaktörer: Lázaro Moreno Herrera Marianne Teräs Petros Gougoulakis and Janne Kontio

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Behöver Sverige en ny folkräkning?

    Riksdagen vill genomföra en ny folkräkning, men vad säger forskningen? En folkräkning genom ”uppsökande verksamhet” i form av dörrknackning är varken ett realistiskt eller effektivt alternativ, enligt en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriven av Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk på Stockholms universitets demografiska avdelning.

    Sociologiska institutionen

  • Vattnets och bränslecellers betydelser för samhället

    När han gick på högstadiet var det kemi och fysik som intresserade honom mest. Den inriktningen fortsatte han med under 4-årig teknisk gymnasielinje och under utlandsstudier. Därefter har professor Anders Nilsson verkat i flera länder och hans lista på publikationer och utmärkelser är lång.

    Fysikum

  • Forskning om teckenspråk (FOT): Föräldrars erfarenheter av att ha ett dövt eller hörselskadat barn

    Vilken information får föräldrar när deras barn konstateras vara döva eller hörselskadade? Hur upplever de stödet från samhället och i vilken utsträckning lär de sig teckenspråk? Den senaste rapporten i serien Forskning om teckenspråk handlar om föräldrars erfarenheter. I rapportserien Forskning om teckenspråk (FOT) publiceras studier relaterade till teckenspråk inom de nordiska länderna. I den senaste rapporten presenterar Ingela Holmström en enkätstudie som genomfördes 2019 vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Enkäten vände sig till föräldrar till döva och hörselskadade barn med syftet att undersöka vilket stöd och vilken information föräldrar får i samband med att en hörselnedsättning hos deras barn konstateras. Vidare ställdes frågor om i utsträckning svenskt teckenspråk(STS) användes inom familjerna.   Talad svenska vanligast inom familjen I rapporten framkommer att 53% av de tillfrågade föräldrarna fått information om STS när barnets hörselnedsättning konstaterades och att denna information huvudsakligen kom från hörselhabiliteringen. 55% av de föräldrar som inte redan kunde STS valde att delta i utbildning för att lära sig språket för att ge barnen de bästa möjligheterna att kommunicera. Trots det visar studien att det vanligaste kommunikationssättet inom familjen är att man använder sig av talad svenska.   Sökte sig till intresseorganisationer Studien visar också att 75% av de föräldrarna blivit medlem i någon intresseorganisation, framför allt i DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning samt deras familjer) och Barnplantorna (Riksförbundet för barn med cochleaimplantat eller hörapparat). Dock var det ingen av de redan teckenspråkiga föräldrarna som deltog i studien som hade blivit medlemmar i Barnplantorna.   Skillnad i upplevelse av stöd och information Av enkätsvaren framgår att de föräldrar som inte kunde teckenspråk från början överlag var nöjda med informationen och stödet de erbjudits av hörselhabiliteringen. De redan teckenspråkiga föräldrarna upplevde däremot brister i informationen och dåligt bemötande. När det kom till intresseorganisationerna upplevde båda grupperna att de i huvudsak fått bra stöd och information. Läs rapporten här   Forskning om teckenspråk(FOT) I Forskning om teckenspråk (FOT) publiceras studier relaterade till teckenspråk inom de nordiska länderna. Rapportserien ges ut av Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Mer om FOT

    Institutionen för lingvistik

  • In Memoriam - Professor Evert Gummesson

    Evert Gummesson, en högt uppskattad professor emeritus vid Stockholm Business School, Stockholms universitet, gick bort den 2 april 2023 vid 87 års ålder. Han var en framstående forskare inom tjänstemarknadsföring och management, och hans bidrag till forskarsamhället kommer att vara djupt saknat. Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm avlade Gummesson sin doktorsexamen vid Stockholms universitet. Han erhöll många utmärkelser för sin forskning, inklusive hedersdoktorat vid Svenska Handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Han ansågs vara en internationell pionjär inom tjänstemarknadsföring, affärsrelationer och kvalitativ metodik.

    Företagsekonomiska institutionen

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.