I samband med firandet av Svenska Numismatiska Föreningens 150-årsjubileum den 20/5 2023 fick Jens Christian Moesgaard, som är professor vid Numismatiska forskningsgruppen, ta emot föreningens främsta utmärkelse Gustav VI Adolfs medalj för framstående numismatisk forskning. Medaljen instiftades 1973 och den ”tilldelas svensk medborgare, som gjort framstående forskningsinsatser inom numismatiken, eller utländsk medborgare, som på liknande sätt utmärkt sig inom i första hand nordisk, helst svensk numismatik”. Medaljen har bara delats ut fyra gånger under de senaste 25 åren. Senast var 2010, då professor Kenneth Jonsson fick ta emot den.
I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.
Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om sin forskning i Vetenskapsradion Historia i P1. Han driver just nu ett forskningsprojekt om handskriftens litteraturhistoria ur ett mediehistoriskt perspektiv. Han undersöker bland annat hur det faktum att det som skrevs i äldre tider gjordes för hand påverkade människorna och texterna. Inslaget kommer ungefär 29.40 minuter in i programmet: Om Thomas Götselius Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på läsandets och skrivandets historia och teori, men också om hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den. Thomas Götselius undervisar och handleder studenter från grundnivå till forskarutbildningen. Mer om hans forskning Reportage om projektet Författarens hand: Till handskriftens litteraturhistoria
Yrkeslärare har en nyckelroll i samhället för att förbereda framtidens arbetskraft för arbetsmarknaden. Vilka kompetenser har de och vilka kompetenser tycker de är viktiga? Resultatet är användbar kunskap för alla aktörer involverade i yrkesutbildning, inklusive beslutsfattare.
En ny bok om Sveriges minoritetsspråk har med ett kapitel om svenskt teckenspråk. Ingela Holmström beskriver ett språk som kommer i kläm mellan språkpolitik och språkskamning. Svenskt teckenspråk har officiell status i Sverige sedan 1981. Enligt språklagen är det ett språk som är jämställt minoritetsspråken. Ändå betraktas svenskt teckenspråk ofta som mer som ett hjälpmedel för kommunikation snarare än ett eget språk. I en nyutkommen bok om Sveriges nationella minoritetsspråk ägnas ett kapitel åt svenskt teckenspråk. Här beskriver Ingela Holmström, docent i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet, hur samhället främjar och stärker det svenska teckenspråket samtidigt som underliggande språkideologier begränsar och underordnar det. Sveriges nationella minoritetsspråk - nya språkpolitiska perspektiv är ges ut av Studentlitteratur. Boken är avsedd för utbildningar som anlägger sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, däribland lärarutbildningar.
Mona Ghasemi Niavarani läste sin femte termin på programmet utveckling och internationellt samarbete på Södertörns högskola när hon ville komplettera sina teoretiska kunskaper med praktikmöjligheter. Hon valde då att söka sig till Stockholms Universitet och läsa kursen Kvalificerad arbetspraktik med inriktning mot global utveckling och socialantropologi (30 hp). Mona kunde sedan tillgodoräkna kursen i sin kandidatexamen. Hösten 2020 gjorde Mona praktik på rådhuset i Jönköpings kommun inom enheten för utveckling och hållbarhet. – Det var superspännande att göra praktik där. Eftersom min akademiska bakgrund är inom globala utvecklingsstudier så var det spännande att bli insatt i hur en kommun arbetar mot de globala målen. Att bli mer insatt på nationell och regional nivå i Sverige är något som också var väldigt lärorikt. Tack vare praktikkursen så har jag även fått ett bredare perspektiv på hur en kommun arbetar med Agenda 2030 och hur det kommunala, nationella och internationella samspelet kan se ut, berättar Mona. Hedersrelaterat våld Under praktiken fick Mona bredare kunskaper om hur strateger arbetar och hon fick även lära sig att skriva styrdokument och rapporter; bland annat “jämställdhetsrapporten 2019” för Jönköpings kommun som hon skrev tillsammans med sin enhetschef. – Jag var även med och skrev en rapport kring hur Jönköpings kommun hanterar hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka ytterligare åtgärdsinsatser som behövs. Analysen kommer att användas i kommunens framtida arbete gällande förebyggandet av hedersrelaterat våld och förtryck i skolor, säger Mona. Arbetsgivare söker praktisk erfarenhet Mona upplever att många arbetsgivare söker någon typ av praktisk erfarenhet hos kandidaterna efter examen: – Det är inte alltid lätt att ha om man kommer direkt från skolbänken, och därför är denna kurs så bra då; eftersom den ger dig verktygen för att kunna klara dig i arbetslivet. Utöver erfarenheter så får du även nätverka och lära känna fler personer inom det sektorn och det är guld värt. – Att läsa den här kursen är det bästa jag har gjort. Jag vill verkligen poängtera hur viktig och lärorik min praktik i rådhuset har varit, och att den har gett mig så mycket kunskaper och lärdomar som jag annars inte skulle ha fått via skolbänken. Ansöka via antagning.se senast den 15 oktober.
SVT:s Den stora älgvandringen är i gång för i år. Erica von Essen är forskaren som följer tittarna som engagerar sig kring älgarna i tv – och hoppas på rebelliska djur i sändningen.
Hatescan – en maskininlärningsmodell som känner igen toxiskt språk på svenska – är ett av de mest intressanta forskningsprojekten i Sverige just nu. Det anser i alla fall Iva, som uppmärksammar projektet på den så kallade 100-listan.
Förutom de fördelar som kunskaper i nordiska språk ger på en gemensam arbetsmarknad så är det nyckeln till att förstå vår historia. Det menar Mikael Kalm, forskare i nordiska språk på Stockholms universitet.
Beteendevetenskaplig forskning har visat att mänskligt beteende kan avvika betydligt från en modells förutsägelser. Trots insikten om att det inte finns ett standardiserat mänskligt beteende, finns det betydande skillnader i hur olika människor avviker från en modell. Olika människor fattar olika beslut i samma situation även när de har tillgång till samma information. På senare tid har beteendeinriktad verksamhetsstyrning (behavioral operations management) i högre grad börjat fokusera på människorna som modellerna vill beskriva. Det saknas fortfarande kunskap om vilka faktorer som orsakar heterogeniteten i deras beteende. Det är med den bakgrunden som Neslihan Özlü bidrar med ny kunskap om drivkrafterna bakom ”beteendeheterogenitet”. Hennes forskningen presenteras i fyra artiklar i avhandling The Heterogeneity of Behaviour in Operations Processes. Neslihan Özlü disputerade vid Företagsekonomiska institutionen den 12 maj.
”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.
Bernhard Wälchli presenterar en språktypologisk studie om likheter och skillnader mellan kontrastmarkörer, topikmarkörer och ordföljd i världens språk. Studien, som presenteras i Linguistic Typology , har undersökt hur olika språk uttrycker motsatsförhållanden, så kallade kontraster. I svenskan finns till exempel orden men och utan , vars funktion är att uttrycka kontast: ”Pelle är lång, men Calle är kort”.
