Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Sveriges radios magasin Kropp och själ om kärlekslitteratur i den sydfranska kulturen runt 1100-talet. I ett program med titeln ”Den lågmälda kärlekens revansch” ger hon ett historiskt perspektiv på kärlekslitteratur. Det finns mycket i den äldre litteraturen där kärleken snarare jämställs med lidande än lycka –Carin Franzén i Sverige radio
Vi är glada och stolta över att gratulera Ewa Machotka till hennes befordran till professor i Japans språk och kultur vid Stockholms universitet.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, har skrivit en text i GEA Times till minne av teaterpionjären Harriet Nordlund.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, som prisas av Vetenskapsakademien för sin översättning av franska dikter.
Institutionen för lingvistik gratulerar Lisa Gustavsson som antagits som docent i lingvistik. Lisa är verksam som forskare inom barns språkutveckling och har lång erfarenhet av undervisning. Lisa Gustavsson studerade datorlingvistik och fonetik vid Institutionen för lingvistik och disputerade 2009. Som forskare har hon jobbat inom flera projekt om barns tidiga språkutveckling men också engagerat sig i frågor som rör forensisk fonetik, det vill säga hur analyser av tal och röst används i rättsliga sammanhang. Lisa har lång erfarenhet av undervisning och har bland annat varit ansvarig för kurserna i lingvistik som ges inom Karolinska institutets logopedprogram. Beslutet att anta Lisa Gustavsson som docent fattades av Humanistiska falutetsnämnden den 14 juni 2023. Läs mer om Lisas forskning på hennes profilsida
Resultaten från den internationella studien Pirls visar att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare försämrats sedan förra mätningen, även om den ligger över genomsnittet i OECD. Redan nu märker universitetslärare skillnader i kunskaper hos studenter och det finns en oro hos dem för framtida studenters möjligheter att klara studierna. –En påtaglig expansion av högskolesektorn och en breddad rekrytering gör att universitetslärare idag måste hantera en mer heterogen grupp av studenter, med mer varierande läs- och studievanor än tidigare. Om dessutom trenden med sämre läs- och skrivförmåga hos grundskoleelever håller i sig är detta något vi kommer märka av när de börjar studera på högskolenivå, säger Max Scheja, professor i högskolepedagogik. I en intervju på studietid.se ger Max Scheja sin syn på vad det innebär för universitetslärare idag och i framtiden. (Studietid som publicerade intervjun har lagt ned sin verksamhet. Kontakta gärna Max Scheja om du har frågor i samma ämne.)
Historiska institutionen har beviljats medel från fakultetens forskarskola till en ny doktorandkurs. Kursen, som startar hösten 2023, ges i samarbete med Göteborgs och Lunds universitet och syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur komparativa metoder kan användas i historisk forskning i en förmodern kontext.
I en ny avhandling från Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet, har jur.dr. Sara Göthlin analyserat hur den svenska rättsordningen ser på avtal om rangordning av fordringar vid insolvens.
.jpg)
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse har beslutat dela ut följande forskningsanslag till Stockholm Business School. Leading by algorithm: Reconfiguring the nature of leadership in digitalized work environments, 1 500 tkr, Nick Butler, Managementsektionen Projektet undersöker utvecklingen och tillämpningen av digitala ledarskapsverktyg i högpresterande organisationer. Målet är att få insikter i hur datadrivna analyser förändrar ledarskapets natur och omfattning i digitaliserade arbetsmiljöer. Projektet behandlar två huvudfrågor: 1) Hur förändras ledarskapsuppgifterna av algoritmer? 2) Hur påverkar datadrivna analyser förhållandet mellan ledare och följare? Projektet utforskar möjligheterna och utmaningarna som organisationer står inför när mjuka ledarskapsfärdigheter kombineras med automatiserade insatser. Datainsamlingen bygger på en kvalitativ metodologi och använder halvstrukturerade intervjuer med produktutvecklare och högre chefer samt observationer av centrala strategiska möten i deltagande organisationer. Corporate information, trading, and equity market liquidity, 1 500 tkr, Lars Nordén, Finanssektionen På en effektiv aktiemarknad avspeglar aktiepriserna all information. Företagsinformation blir allmänt känd genom kvartalsrapporter och pressmeddelanden. När informationen är känd uppdateras aktiepriserna genom handel eller genom att likviditetsgaranterna ändrar sina noterade priser. Privat information blir känd genom handel. Oinformerade investerare förlitar sig på effektiva marknader för att få korrekta priser när de handlar. När likviditetsgaranterna riskerar att handla med informerade investerare erbjuder de sämre likviditet. Vi undersöker hur företagsinformation och informerade investerares handel påverkar likviditeten på aktiemarknaden och hur man ska mäta dessa effekter. Exploring the new finance: Meme stocks, melt-ups, and going green, 1 800 tkr, Håkan Jankensgård, Finanssektionen I detta projekt kommer vi att undersöka hur privatinvesterare beter sig och presterar som svar på flera nya fenomen som har dykt upp på finansmarknaderna under de senaste åren. Efter finanskrisen i slutet av 2000-talet upplevde världen en lång period av relativ stabilitet som visade sig radikalt förändra hur marknaderna betraktade risk och avkastning. Under Covid-19-pandemin genomgick privatinvesterande en renässans när människor med för mycket tid och pengar började investera på börsen, och sociala medier blev en kraft att räkna med. Som en följd av detta har den finansiella vokabulären behövt utökas för att inkludera exempelvis så kallade "meme-aktier" och "melt-ups", vilket innebär en starkt lokal och sociala medier-driven boom. Samtidigt började en ökad efterfrågan på "gröna tillgångar" påverka hur kapital allokeras och därigenom hur tillgångar prissätts. Vår forskning kommer att undersöka hur privatinvesterare bidrar till att generera dessa fenomen och hur de slutligen presterar inom dem. Mer kunskap om dessa frågor är önskvärt eftersom denna investerarkategori ofta framställs som mindre sofistikerad och i behov av reglering för att skyddas, även om anekdotiskt bevis tyder på att deras användning av sociala medier ibland har gett dem övertaget. Genom att sträva efter denna kunskap kommer vi att dra nytta av tillgång till unika högfrekventa ägarlistor som ger oss möjlighet att lära oss om finansmarknaderna från en ny vinkel jämfört med de traditionellt använda orderböckerna. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse har till ändamål att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk historia. Läs mer om stiftelserna
Hur har relationen mellan förbud mot diskriminering och jämlikhetsförbättrande åtgärder utvecklats i den svenska lagstiftningen sedan det första diskrimineringsförbudet trädde i kraft för drygt 50 år sedan? Detta, och mer därtill, studerar jur.dr. Maria Nääv i en ny avhandling i allmän rättslära från Stockholms universitet.
Elin Kanhov disputerade i musikvetenskap vid Stockholms universitet den 9 juni på avhandlingen Encounters Between Music and Nature: A Productive and Transversal Approach to Contemporary Music Analysis.
Johanna Rickne, nationalekonom vid SOFI, är årets mottagare av SNS-priset. Hon tilldelas 200 000 kronor.
