Förståelsen av hur stjärnor och galaxer bildades och utvecklades är en av astrofysikens största utmaningar. En ny studie ledd av Dr. Angela Adamo vid Stockholms universitet erbjuder nya insikter. Med hjälp av James Webb-teleskopet (JWST) studerade forskarna galaxen Cosmic Gems arc (SPT0615-JD), vars ljus avges 460 miljoner år efter big bang. Denna galax, som förstorats genom gravitationslinsning, avslöjade fem unga massiva stjärnhopar. “Överraskningen och förvåningen var otrolig när vi öppnade JWST-bilderna för första gången” säger Adamo. Återjoniseringens epok (EoR), inom den första miljarden åren efter big bang, innebar universums övergång från neutralt vätegas till joniserad materia. Tidiga galaxer tros ha drivit denna förändring. För att studera dessa galaxer måste man observera avlägsna objekt, vilket låter oss "se tillbaka i tiden". Gravitationslinsning, där en massiv himlakropp böjer ljuset som ett förstoringsglas, hjälper till att observera avlägsna galaxer i detalj.
Näcken, bäckahästen, havsfrun och sjörået – det är några av de vattenbundna väsen från den nordiska folktron som besökaren kan möta i utställningen ”Nordiska väsen – Rödlistan” på Baltic Sea Science Center på Skansen i sommar. Där finns också tips på vad man själv kan göra för att bidra till vattenmiljöernas biologiska mångfald.
Svenska Dagbladet skriver i en artikel den 5 juni om att utomhuskontor är en växande trend, både i Sverige och internationellt. Sömn- och ljusforskare Arne Lowden ser många hälsofördelar med utejobb året runt, men nya arbetssätt kan vara utmanande.
Allmänheten inbjuds till en öppen seminarieserie i det nya Masterprogrammet i miljöhumaniora, som invigs den 5 september. Invigningen sker på Stockholms universitets konsthall Accelerator och alla intresserade är välkomna. Programmet är det första i Sverige med inriktning miljöhumaniora. – Det känns fantastiskt roligt att kunna erbjuda denna möjlighet, säger Karin Dirke, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och en av initiativtagarna till programmet. Vi gör den här satsningen för att kunna utveckla tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom detta högaktuella och angelägna område. – De kommande tio åren blir samhällsomställningen avgörande för en hållbar framtid. Här spelar humaniora stor roll bland annat för att förstå samtidens utmaningar i ljuset av historien. Masterprogrammet ger kunskap om hur dagens och framtidens miljöutmaningar kan mötas, problematiseras och hanteras. Studenterna får insikter i relationer och maktförhållanden mellan människa, djur, natur och teknik och föränderliga relationer mellan människa-djur-natur över tid. Utbildningen ger också nya ingångar i miljö- och hållbarhetsarbete. Möten på konsthallen Den öppna seminarieserien ges i samarbete med konsthallen Accelerator. Tanken är att skapa förutsättningar för experimentella möten med möjligheter att utforska vad som händer när forskning möter konst. Genom det öppna formatet på seminarierna hoppas arrangörerna skapa möjligheter för allmänheten att möta studenter och forskare, nya kontaktytor som både blir en mötesplats, en möjlighet att lära av varandra och ett sätt att nå ut med forskning och kunskap som kan göra skillnad i samhället. Invigning med Keynote Invigningsseminariet den 5 september gästas av historikern professor Sandra Swart, Stellenbosch University, Sydafrika. Hon talar under rubriken: ”Becoming a Lion’s Historian: More-than-human solutions for living on planet earth”. En föreläsning om ömsesidig kommunikation och förståelse mellan lejon och människor i Kalahari-öknen. Ytterligare tre öppna seminarier med gästföreläsare kommer att hållas under hösten. Allmänheten är välkommen att delta i seminarieserien och du kan välja att gå de gånger du tycker ämnet är särskilt intressant. Läs mer om invigningen och höstens program Läs om de olika inriktningarna i masterprogrammet Om Sandra Swart SANDRA SWART är professor och prefekt för Historiska institutionen vid Stellenbosch University i Sydafrika. Hon erhöll sin doktorsexamen i modern historia från Oxford University 2001, samtidigt som hon tog en masterexamen (med utmärkelse) i Environmental Change and Management, också vid Oxford. Sandra Swart studerar södra Afrikas samhälls- och miljöhistoria, med särskilt fokus på det skiftande förhållandet mellan människor och djur. Hon är redaktör för Brills bokserie African and Asian Anthropocene: Studies in the Environmental Humanities, och för South African Historical Journal, hon har varit ordförande för Southern African Historical Society och är för närvarande vice ordförande för European Society for Environmental History. Hon har haft förmånen att handleda 21 framgångsrika doktorander från Botswana, Malawi, Sydafrika, Tanzania och Zimbabwe. Swart har författat och varit medförfattare till över 80 fackgranskade artiklar och kapitel i akademiska böcker, varit medförfattare till två böcker, varit redaktör för två böcker och är ensam författare till Riding High - Horses, Humans and History in South Africa (Witwatersrand University Press, 2010) och The Lion's Historian: Africa's Animal Past (Jacana, 2023). Hon är även Senior Research Associate vid Centre for World Environmental History vid Sussex University och Landhaus Fellow vid Rachel Carson Center, Ludwig Maximilian University of Munich. Text: Jenny Rosen
Med hjälp av rymdteleskopet JWST har astronomer undersökt ett av de mest avlägsna kända svarta hålen i universum. Deras observationer ger en inblick i tillväxten av svarta hål i det tidiga universum, mindre än en miljard år efter Big Bang. Förvånansvärt nog verkar detta tidiga svarta hål bete sig på samma sätt som sina nuvarande släktingar. Astronomer har kämpat ett tag nu för att förklara hur de tidigaste svarta hålen kan ha så stora massor. Det nya resultatet passar inte med teorier om att de första svarta hålen var små och växte ovanligt snabbt, snarare pekar de mot att de supermassiva svarta hålen föddes stora. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Astronomy. Den första miljarden år av den kosmiska historien utgör en utmaning för astronomer: De tidigaste kända svarta hålen i de centrala delarna av galaxer har överraskande stora massor. Hur blev de så massiva så snabbt? Stjärnor och galaxer har förändrats enormt under de senaste 13,8 miljarder åren, universums livstid. Galaxer har blivit större och fått mer massa, genom att dra åt sig omgivande gas och genom att slå sig samman med andra galaxer. Under lång tid antog astronomer att de supermassiva svarta hålen i galaxernas centra skulle ha vuxit i samma takt som galaxerna själva.
Johanna Ethnersson Pontara, docent i musikvetenskap, skriver om skildringar av operasångerskan i film och tv under 2010-talet. Texten ingår i Klassisk musik i det moderna mediesamhället. Konstruktioner, föreställningar, förhandlingar med Tobias Pontara och Åsa Bergman som redaktörer. (Makadam, 2024). Utifrån två filmer och en tv-serie från 2010-talet diskuteras i kapitlet hur historiskt inflytelserika föreställningar om operasångerskan på samma gång reproduceras och utmanas. Operasångerskan och hennes sång framställs ofta som en både sublim och förenande kraft, ett ideal som samtidigt innebär en objektifiering av såväl sångerskan som hennes vokala uttryck. I kapitlet argumenteras det för att de produktioner som studeras även iscensätter en omförhandling av denna kvinnliga stereotyp och därmed skapar en plats för individualisering och bemyndigande.
Lingvisten Nora Duggan uppmärksammar döva migranters språkliga situation. Den 5 juni 2024 försvarade hon sin avhandling Deaf migrants in Swedish adult education på Stockholms universitet.
I över 60 år har rättsvetare ställt frågan om kravet på tillräknelighet för straffansvar bör återinföras i svensk rätt. Vilka funktioner ett sådant återinfört krav skulle kunna ha, behandlas i en ny avhandling – med diskussion av bland annat kravets betydelse för att förhindra förmodat farliga gärningspersoner att gå fria ut i samhället.
Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är tillsammans med Håkan Möller, professor vid Göteborgs universitet, huvudredaktör för en bok om Sveriges litteraturhistoria som beräknas publiceras 2028.
