AI eller människa? Social ångest minskade nästan lika mycket oavsett vem som gav stödet
Deltagarna förväntade sig större förbättring av en mänsklig terapeut. Men i praktiken minskade social ångest nästan lika mycket när återkopplingen kom från AI. Det visar en ny studie från Stockholms universitet publicerad i den vetenskapliga tidskriften Internet Interventions.
Att internetbaserad KBT med stöd av en terapeut fungerar väl mot social ångest är känt sedan tidigare, men stödet kostar terapeuttid, och det begränsar hur många som kan få behandlingen. Därför ville forskarna vid Stockholms universitet undersöka om AI kan skriva svar till patienter och om det spelar roll om en patient tror att det är en AI eller en människa som skriver svaren.
Genom att ge vissa deltagare korrekt information om vem som skrivit återkopplingen och andra medvetet felaktig information kunde forskarna testa om föreställningar om AI påverkar behandlingens resultat.
Resultatet visade att deltagarna visserligen förväntade sig mer av en mänsklig terapeut, men att ångesten minskade nästan lika mycket oavsett vem som skrev återkopplingen.
.png)
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos
Spelade avsändaren någon roll?
I undersökningen lottades 263 vuxna med social ångest till olika grupper där återkopplingen på hemuppgifterna kom från antingen AI eller en mänsklig terapeut.
Hälften av deltagarna fick rätt information om avsändaren, medan resten informerades fel: en grupp fick veta att en människa skrev men fick svar från AI, en annan fick veta att det var en AI men fick svar från en terapeut.
– Alla deltagare som fick behandling – oavsett om de fick återkoppling från AI eller en mänsklig terapeut – blev betydligt bättre i sin sociala ångest. Vem som faktiskt skrev återkopplingen eller vad deltagarna hade informerats om gav inte någon mätbar skillnad, vare sig i symtom, i negativa effekter eller i hur starkt de upplevde relationen till den som skrev svaren, säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och studiens huvudförfattare.
Förväntade sig mer av människan
Före lottningen fick de som anmälde sig bedöma hur trovärdig behandlingen verkade, och hur mycket de trodde att den skulle hjälpa, om svaren kom från en människa respektive en AI. Ungefär tre av fyra förväntade sig mer med en människa.
– Deltagarna trodde mindre på AI innan de hade provat, men det syntes inte i resultaten. Hindret för AI i psykologisk behandling kan alltså ligga mer i våra förväntningar än i hur behandlingen faktiskt fungerar, säger Per Carlbring.
Efter behandlingen fick deltagarna gissa vem som hade skrivit. Gissningarna var osäkra och lutade oftast åt AI, även bland många som hade haft en mänsklig terapeut. Bara de som både hade en terapeut och hade informerats om det trodde i genomsnitt på en människa, och även de var tveksamma.
– Deltagarna hade svårt att avgöra vem som satt i andra änden, konstaterar Per Carlbring.
Du har verkligen valt rätt yrke!
Flera deltagare verkade inte ana att återkopplingen kunde vara AI-genererad. Några uttryckte stor uppskattning för svaren och beskrev dem som ovanligt förstående.
– Några deltagare som fick AI-svar skrev tillbaka att ingen tidigare hade förstått dem så bra, och att behandlaren verkligen hade valt rätt yrke. Det säger något om hur återkopplingen upplevdes, säger Per Carlbring.
Alla erbjöds besked efteråt
Att vilseleda deltagare i forskning kräver starka skäl, och studien har godkänts av Etikprövningsmyndigheten. Deltagarna fick i förväg veta att de kunde få felaktig information om vissa delar av behandlingen. Efter eftermätningen erbjöds alla att få veta vem som hade skrivit deras svar. Ungefär var femte ville veta.
– Om deltagarna vet vem som skriver går det inte att skilja effekten av själva svaren från effekten av förväntningarna. Därför fick en del av dem fel besked, säger Per Carlbring.
Per Carlbring. Foto: Jokum Sommer
Nästa steg
Nu vill forskarna genomföra en större studie för att avgöra om AI-svaren är fullt likvärdiga med terapeutens.
– Vi har inte visat att AI kan ersätta psykologer, och studien prövade inte AI som arbetar helt på egen hand. Men om AI skriver ett första utkast som en psykolog godkänner, kanske samma psykolog kan hjälpa fler. Det är nästa sak att undersöka, säger Per Carlbring.
Fakta om studien
Metod: I studien deltog 263 vuxna med social ångest som rekryterades mellan augusti 2025 och april 2026. Deltagarna lottades till sex olika grupper och genomgick nio veckors internetbaserad KBT baserad på en svensk självhjälpsbok om social ångest. Fyra grupper fick veckovis skriftlig återkoppling på sina hemuppgifter, antingen från en AI-modell eller en mänsklig terapeut. En grupp genomförde behandlingen utan återkoppling och en grupp stod på väntelista. De mänskliga svaren skrevs av 13 terapeuter, medan AI-svaren granskades av en legitimerad psykolog innan de skickades ut (men svaren behövde i praktiken aldrig ändras).
Resultat: Resultaten visade stora förbättringar både bland deltagare som fick återkoppling från AI och från mänskliga terapeuter. På självskattningsskalan SPIN (Social Phobia Inventory) sjönk poängen i genomsnitt från omkring 40 till cirka 28 poäng i AI-gruppen och till cirka 26 poäng i terapeutgruppen. Jämfört med väntelistan hade behandlingen en stor effekt.
Om AI-modellen: AI-modellen kördes på en egen server i Sverige och var en allmän språkmodell som inte tränats om med studiedata. Modellen styrdes av forskarnas instruktioner och återkopplingen utgick från samma självhjälpsbok som deltagarna arbetade med. Modellen fick tillgång till deltagarnas svar på hemuppgifterna, men inte till identifierande uppgifter, ålder eller kön. Ingen information från studien sparades i AI-tjänsten eller användes för att träna modellen
Fotnot: Eftersom Per Carlbring är chefredaktör för tidskriften Internet Interventions har manuskriptet behandlats av en fristående redaktör. Per Carlbring har inte haft något inflytande på, eller tillgång till, den redaktionella processen eller sakkunniggranskningen.
Senast uppdaterad: 2026-10-23
Sidansvarig: Psykologiska institutionen