Kurs i kulturell evolution ger nya perspektiv på mänskligt beteende

Kursen samlar studenter från humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap för att utforska hur kultur förändras över tid. Genom att kombinera teorier och metoder från flera forskningsfält får deltagarna nya verktyg för att förstå mänskligt beteende och sociala fenomen.

– Kursen passar alla som vill förstå människan bortom ett enda ämnes gränser. Man kan vara nyfiken på varför människor beter sig som de gör, hur kultur uppstår och förändras, eller hur biologiska, psykologiska och sociala processer hänger ihop. Man kan komma från vilket ämne som helst, säger Anna Jon-And, kursansvarig lärare.

Kultur, mänsklighet, och matematik?

Under kursen får studenterna studera mönster för kulturell förändring och analysera vad som ligger bakom uppkomsten av kulturell komplexitet och diversitet. Frågor om vad som skiljer människors kulturella förmågor från andra djurs är också centrala.

Kursen introducerar dessutom matematiska modeller och experimentella metoder som används inom forskningen om kulturell evolution. Syftet är att visa hur idéer kan formaliseras och omvandlas till testbara hypoteser.

Men den som tvekar inför matematiken behöver inte vara orolig.

– Inte alls. Vi hjälper gärna den som till och med har mattefobi att komma över den. På samma sätt måste man inte vara bra på biologi eller samhällsvetenskapliga teorier, även om de är betydande delar av kursen, säger Fredrik Jansson, som också undervisar på kursen.

Han betonar att kursen handlar lika mycket om att utforska nya perspektiv som att fördjupa redan befintliga kunskaper.

– För den som redan är van vid matematiska modeller är humaniorainslaget kanske det som kommer att vara mest nytt, och vice versa. Den som är van vid verbala teorier får chansen att bekanta sig med formella metoder.

När olika perspektiv möts

Det tvärvetenskapliga perspektivet genomsyrar kursen, och en av dess främsta styrkor är den stora bredden bland deltagarna. Studenterna möter både forskare och kurskamrater från olika ämnen, vilket skapar en miljö där olika sätt att tänka kan berika varandra.

– Studenterna kommer in med olika sätt att tänka och olika kunskaper, så diskussionerna blir ofta oväntade och intressanta, säger Anna Jon-And.

Fredrik Jansson lyfter fram att även lärarna lär sig av den tvärvetenskapliga miljön.

– Vi kan gräva i och svara på brännande frågor som inte går att studera bara utifrån en av de traditionella disciplinerna. Eftersom vi är intresserade av samma saker men har tänkt på delvis olika sätt går det snabbt att lära sig mycket som är direkt relevant för en själv. Det är så givande att även vi lärare gärna går på varandras föreläsningar.

Läs mer om Anna Jon-And

Läs mer om Fredrik Jansson

Fotnot: Kursen ges på Institutionen för biologisk grundutbildning i samarbete med Centrum för kulturell evolution och Psykologiska institutionen.