Psykologstudenter tränas i att upptäcka och hantera suicidrisk

Kunskap om suicidprevention är en återkommande del av psykologprogrammet. Studenterna får undervisning om suicidalt beteende och suicidriskbedömning, men också om psykiska tillstånd som kan innebära ökad risk, exempelvis depression. Även förebyggande arbete och tidiga insatser vid depression är viktiga delar av utbildningen.

Under programmets senare del – när det är dags att möta klienter i utbildningsterapin – får studenterna fördjupad utbildning i hur suicidrisk kan bedömas och hanteras i det kliniska arbetet. De lär sig bland annat att genomföra strukturerade bedömningar och ställa frågor om suicidtankar och känslor av hopplöshet. Studenterna utbildas också i behandlingsmetoder som används för personer med självskadebeteende och återkommande suicidala tankar, exempelvis dialektisk beteendeterapi (DBT).

DBT ger verktyg för att hantera långvarig suicidalitet

Malin Levin är lärare på psykologprogrammet och undervisar i dialektisk beteendeterapi (DBT) under den femåriga utbildningens sista år. DBT är en bred behandling utvecklad av den amerikanska psykologen och forskaren Marsha Linehan för att bemöta långvarig och omfattande känslomässig och relationell problematik, som till exempel EIPS (emotionellt instabilt personlighetssyndrom).

Vad utmärker DBT när det gäller behandling vid självmordstankar och självmordsrisk?

– Suicidtankar och handlingar förstås i denna behandling som lösningar för en smärtsam livssituation och svårigheter att hantera denna. Behandlingen syftar till att forma ett liv värt att leva genom att utveckla färdigheter att uppleva, klokt guidas av och hantera sina känslor, liksom att ta plats i sina relationer på ett sätt som både bevarar dem och den egna självrespekten.

Klinisk träning under handledning förbereder studenterna för svåra samtal

När studenterna börjar träffa patienter sker det alltid under nära handledning av legitimerade psykologer. I det kliniska arbetet tränar de på att uppmärksamma tecken på suicidrisk och att genomföra bedömningar tillsammans med sina handledare. Om oro för en klient uppstår finns tydliga rutiner för hur situationen ska hanteras, adresseras och följas upp.

– Här är fördjupad kunskap om suicidalitet grundläggande – hur man genomför systematiserad suicidriskbedömning i ett lyssnande, öppet och validerande samtal samt hur man tillsammans med personen ser över lösningar och planerar för personens säkerhet. Studenten behöver därutöver ha kännedom om hur man bemöter och lägger upp behandling för en över tid suicidnära patient med en mer långvarig och omfattande problematik, vilket orienteringen i DBT syftar till, berättar Malin Levin.

Varför är det viktigt att studenterna får träning i att kunna upptäcka och bemöta suicidrisk?

– I arbetslivet, och kanske redan under utbildningen, kommer psykologen att möta personer som till följd av en svår livsomställning befinner sig i en akut kris där personen upplever läget som hopplöst och just då inte ser andra lösningar än att ta sitt liv. I ett sådant möte behöver psykologen känna sig trygg i att ställa frågor om suicidtankar och ha kunskap om hur man bäst bemöter personen.