Camilla von Below om anknytningsteori i vår tid

Intresset för anknytningsteori väcktes under psykologutbildningen.

– Jag förstod att det var en teori som tog reda på hur tidiga relationer påverkar oss på sikt, både i andra nära relationer och i vår relation till oss själva. I vardagen går det lätt att tänka att man påverkas av vad man är med om tidigt i livet. Men anknytningsteori och -forskning började i andra änden: genom att följa barn från början och se hur det gick. Det tyckte jag var intressant.

Anknytning i sociala medier: förenkling och igenkänning

I sociala medier har anknytningsteorin fått stor spridning, men också blivit förenklad.

– Tiktok-förståelsen av anknytningsteori är förstås förenklad, eftersom det inte finns tid att säga ”å ena sidan, å andra sidan”. Anknytningsteorin handlar dels om att vi från början söker trygghet hos andra för att överleva, dels om att vi utvecklar olika mönster beroende på hur vi blir bemötta när vi är sårbara.

Hon beskriver hur sociala medier ofta använder fasta kategorier som trygg, undvikande, ambivalent och desorganiserad anknytning för att förklara beteenden eller sätta en etikett på en person.

– I sociala medier är fokus ofta på att beskriva anknytningsmönster på det förföriskt enkla sättet med trygg, undvikande, ambivalent och desorganiserad anknytning och så förklaras allt en person gör utifrån det, inte utifrån de mycket mer komplexa personer vi är. Men ofta finns en del substans även i korta klipp och kan det vara början till att förstå sig själv i relationer och att utveckla trygghet och spontanitet är det ju positivt.

Populärkultur som spegel

I populärkulturen finns många exempel där anknytningsmönster går att känna igen, och är en del av dramatiken.

Finns det något exempel från populärkulturen som du tycker beskriver olika anknytningsmönster bra?

– Frost – när jag såg den filmen tänkte jag att det var en så inkännande beskrivning av Annas ambivalenta anknytning och Elsas undvikande anknytning. Vi får följa hur Elsa använder känslomässig distans som skydd, beskriven som is och frost, och hur hon gradvis blir bättre på att känna in sina egna behov.

Camilla von Below menar att den här typen av relationsdrama ofta blir till en stark berättelse.

– Det verkar finnas många filmer och serier där någon har undvikande anknytning, eller använder sig av sådana försvar som syftar till att undvika att komma nära andra känslomässigt. Det blir bra dramaturgi att se någon kämpa med sin längtan att komma nära och sin rädsla för att göra det.

Det går att utveckla en trygg anknytning i efterhand

Vad önskar du att fler förstod om anknytning?

– Att det är ett mänskligt definierat begrepp, inte en fast kategori. Det hjälper oss att förstå hinder som uppstår när vi försöker skapa relationer till oss själva och andra utifrån tidigare erfarenheter. Och att det går att utveckla en trygg anknytning i efterhand. Inte genom att leva om sitt liv, utan genom självinsikt och att lära sig nya förmågor.

Trygghet i relationer

Det som skapar mer trygghet i relationer handlar både om andra och om en själv.

Vad är det viktigaste man kan göra i nära relationer för att skapa mer trygghet?

– Ofta säger man att det bästa sättet att utveckla ett tryggare anknytningsmönster är att ha nära relationer med människor som har trygg anknytning. Då blir ens impulser att hålla andra på avstånd eller att hela tiden vara uppmärksam på om de är tillgängliga till sist inte nödvändiga. Men det behövs också självreflektion, man måste se sin del i relationer till andra och till sig själv. Till exempel genom terapi. Där får man utforska sina behov av genuin kontakt och närhet med andra och vad som står i vägen, men också om man har svårt att visa vissa känslor i nära relationer, som att man är arg på någon man tycker om.

Samtidigt lyfter Camilla von Below återigen faran i att förenkla begreppet för mycket.

– Ibland kan det framstå som att trygg anknytning skulle vara lika med trevliga, lyckliga människor, men så är det ju inte. Begreppet ringar in att man haft vissa relationella erfarenheter som lett till att man kommer in i nya relationer med mer tillit än andra, och generellt har lättare för att förstå sina egna och andras känslor.

Men sammanhang, personlighet och livssituation spelar också stor roll.

– Anknytning är inte allt! Mycket annat påverkar våra relationer, så som normer och ideal i samtiden, vår sociala kontext, våra personligheter, till exempel. Så jag skulle säga att anknytningens betydelse överskattas ibland. En person som drar sig undan i en viss situation är kanske inte undvikande anknuten utan trött.

Anknytning i terapi

I terapin används anknytningsteori som ett sätt att förstå återkommande relationsmönster för att kunna ändra på sitt handlingsmönster.

– Det finns inte bara en anknytningsbaserad terapi för vuxna, utan flera anknytningsinformerade metoder. Inom psykodynamisk terapi finns till exempel Dynamic Interpersonal Therapy, där man undersöker hur relationella mönster och självbild hänger ihop med psykiskt mående, särskilt med fokus på ångest och depression.

Arbetet börjar ofta med att identifiera situationer där problemen uppstår, och se vad man skulle kunna göra i stället.

– En person kan till exempel känna sig oviktig eller dålig och därför dra sig undan när någon visar intresse, vilket i sin tur leder till ensamhet och nedstämdhet. I terapin försöker man förstå det mönstret och hitta nya sätt att agera. En annan person känner sig i stället ofta hjälplös och rädd att bli avvisad och kritiserad och försöker lösa det genom att höra av sig ofta till sin partner, men eftersom partnern inte alltid kan svara, blir personen avvisad och oron ökar.

Camilla von Below lyfter flera exempel på hur anknytningmönster kan visa sig i sin bok Anknytning i relationer. Förstå och förändra dina mönster. Hon har även skrivit en bok om anknytning som vänder sig till yrkesverksamma inom psykologisk behandling och samtalsterapi.

– Anknytningsmönstret blir också tydligt i relationen till psykologen eller psykoterapeuten i terapi. Där blir det möjligt att försöka ändra mönstret i en tryggare riktning och då minskar också symtomen. Hur man gör det handlar min bok ”Anknytning i psykoterapi” om.

 Läs mer om Camilla von Below

Referenser:

Camilla von Below: Anknytning i psykoterapi (Natur & Kultur, 2020)
Camilla von Below: Anknytning i relationer : förstå och förändra dina mönster (Natur & Kultur, 2022)