Ny studie: Röster inifrån ungdomshem

Genom att följa deras ord — ofta fyllda av både kamp, hopp och motstånd — synliggör studien hur ungdomar trots tvångsvårdens begränsningar ändå hittar sätt att se sig själva i ett nytt ljus, knyta an till världen innanför såväl som utanför och hävda sin egen röst.

Forskaren Azade Azad vid Psykologiska institutionen har tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet i en ny studie undersökt hur unga i svensk tvångsvård på SiS-hem uttrycker agens — alltså sin förmåga att agera med avsikt och uppleva sig ha kontroll över sitt liv — trots att de befinner sig i en mycket begränsad och reglerad miljö. Genom en tematisk narrativ analys, en metod där man studerar berättelser, vill man förstå vilka typer av uttryck som blir synliga i berättelserna.

Bakom låsta dörrar hittar ungdomar ändå sin röst

Trots att placeringen på särskilda ungdomshem starkt begränsar ungas handlingsutrymme och möjlighet att själva forma sin vardag, visar studien att ungdomar ändå finner olika sätt att uttrycka handlingskraft i sina berättelser.

I studien lyckades man identifiera tre huvudteman i berättelserna: Perspektivskifte, engagemang i omvärlden och motstånd. Men vad betyder begreppen? Azade Azad förklarar:

– Perspektivskiftningarna handlade till exempel om att komma till insikt och stå ut med motgångar där ungdomarna beskrev hur de började se sig själva och sina erfarenheter på nya sätt. De reflekterade över tidigare beteenden, drog slutsatser och formulerade vad de vill förändra framåt. Agensen låg här i att kunna hålla fast vid ett långsiktigt mål, trots bakslag, att orka uthärda, lära sig av misstag och samtidigt behålla en känsla av riktning.

– Agens uttrycktes också genom engagemang med andra, där relationer, med personal, vänner och familj, blev en arena för handlingskraft. När ungdomarna kände sig sedda, lyssnade på och tagna på allvar, vågade de pröva nya strategier och ta mer ansvar för sitt liv. Agensen framträdde i samspel, till exempel i dialog, genom samarbete och i små situationer där de fick vara delaktiga och påverka.

– Agens uttrycktes också genom motstånd som handlade om att ta tillbaka en känsla av kontroll när alternativen upplevdes som starkt begränsade. Motståndet kunde vara att bryta regler, rymma eller på andra sätt gå emot tvång och krav, handlingar som utåt sett är destruktiva, men som i berättelserna också framstod som ett sätt att markera gränser, säga ifrån och visa att man inte är helt maktlös.

Relationer, tillit och stöd att lyckas

Studien syftade också till att förstå vilka faktorer som stärker ungdomars möjlighet att uttrycka positivt, utvecklingsfrämjande självbestämmande. Den lyfter fram betydelsen av: sociala relationer, tillit och stöd i att lyckas och utveckla kompetens.

– Den relationella aspekten av agens kan förstås som att det inte bara är viktigt för dessa ungdomar att vara självständiga, utan om att vara självständiga i samspel med andra, vilket innebär att vara beroende av trygga relationer samtidigt. Det visar på vikten av att skapa en vårdmiljö som främjar relationer, tillit och känsla av kompetens genom till exempel meningsfulla aktiviteter och empatiska vuxna, säger Azade.

Läs den vetenskapliga artikeln

Azad, A., Raufi, N., Qvick, A., Eriksson, P. L., & Carlsson, J. (2026). ‘I Make My Own Choices, No One Else but Me’: Agency in Redemptive Stories from Young People in Secure Care. doi:10.1177/1103308825140833

Läs mer om SiS unga berättar

Läs mer om Azade Azad