Varför säger vi ”mjau”? Ett forskningssamarbete om ljud, språk och människans språkförmåga
Onomatopoetiska ord som mjau och krasch förekommer i alla språk, trots stora språkliga skillnader i övrigt. Genom ett nytt forskningsbidrag, som beviljats forskaren Axel Ekström, initieras nya tvärvetenskapliga samarbeten mellan akustikforskare, psykologer och språkvetare. Syftet är att tillsammans utveckla en modell för hur onomatopoetiska begrepp uppstår – från hörselintryck till etablerat inslag i ordförrådet.

Foto: Pexels/Alex Jaison
Axel Ekström är talspråksforskare och forskare inom kognitionspsykologi med doktorsexamen i talteknologi och kommunikation från KTH. I dag fokuserar han främst på hur talspråk produceras och uppfattas, samt på utveckling av verktyg och mjukvara för analys och behandling av talfel. Han arbetar även med att ta fram modeller och simuleringar för att bättre förstå de grundläggande principer som formar talspråket. Axel är del av Centrum för kulturell evolution, som forskar på hur kulturella drag uppstår och utvecklas över tid.
Vad ska forskningsprojektet utforska?
I ett nyligen beviljat bidrag från Riksbankens Jubileumsfond för projektet Språket nerifrån och upp: Från imitering till lexifiering kommer Axel Ekström och flera forskare att inleda samarbeten om onomatopoesi – alltså ord som härmar särskilda ljud, som "mjau" och "krasch".
– Språk är olika varandra på många sätt, förklarar Axel, men begrepp som ”mjau” och ”krasch” finns överallt. Detta är ett tillfälle för akustikforskare, psykologer och språkvetare att samarbeta, och att tillsammans lära oss nya saker om språkförmågan!

Axel Ekström. Foto: Brigitta Nagy
Ny modell för hur onomatopoetiska ord uppstår
Målet med forskningen är att ta fram en modell av hur onomatopoetiska ord uppstår – från hörselintryck till nytt inslag i ordboken. Axel berättar:
– Riksbankens Jubileumsfond har uppenbarligen tyckt som vi – att vi är något intressant på spåren. Vi börjar med en workshop i september: på den gästlistan finns några av Europas främsta forskare inom språk och kognition, som alla ser fram emot att arbeta ihop med oss. De här medlen är ett tecken på att vi har vind i seglen, och att det här kommer bana väg för många nya spännande projekt.
Senast uppdaterad: 2026-05-01
Sidansvarig: Psykologiska institutionen