Hälften av samhällsvetenskapliga resultat kan inte upprepas i nya försök
Ett stort, internationellt samarbete om vetenskaplig tillförlitlighet har gått i mål och presenteras nu i tre artiklar i Nature av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Cirka hälften av tidigare publicerade forskningsresultat inom samhälls- och beteendevetenskaperna kunde inte upprepas i nya försök.

Bild: RDNE Stock project/Pexels
Forskningsprogrammet, som kallas SCORE, omfattar 865 forskare som analyserat närmare 3 900 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009 och 2018 i 62 tidskrifter inom kriminologi, ekonomi, utbildningsvetenskap, hälsovetenskap, ledarskap, marknadsföring, organisationsbeteende, psykologi, statsvetenskap, offentlig förvaltning och sociologi.
I tre studier publicerade i Nature har olika metoder använts för att undersöka om forskningsresultaten är tillförlitliga. Frågeställningarna var om resultaten går att reproducera, om de är robusta respektive om de går att replikera.
Replikering innebär att man testar samma frågeställning men med nya data. I replikeringsstudien analyserade forskarna 164 tidigare publicerade resultat inom samhälls- och beteendevetenskap. Av dessa kunde knappt hälften, 49 procent, upprepas med en liknande effekt som i originalstudien.
Öppna data är nyckeln
I studien om reproducerbarhet gjordes i stället samma analys på samma data. Reproducerbarheten försvårades av att data ofta inte var tillgängliga: knappt en fjärdedel av de studerade artiklarna hade delat data öppet. Av totalt 143 artiklar kunde 74 procent reproduceras ungefärligen och 54 procent exakt. När originaldata och kod delades var motsvarande siffror 91 respektive 77 procent.

Gustav Nilsonne. Foto: Elise Cervin
– Det visar att öppenhet är nyckeln till trovärdiga forskningsresultat. Delning av forskningsdata gör det möjligt för utomstående att bedöma vilka resultat som går att lita på, säger Gustav Nilsonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och tidigare forskare vid Stockholms universitet, som var med och ledde studien om robusthet och är medförfattare till alla tre artiklar.
I studien om robusthet prövades alternativa analyser på samma data i 100 olika artiklar. För varje artikel analyserade minst fem forskare samma hypotes med samma data, men med den typ av analys de själva bedömde vore bäst.
I en av artiklarna som fokuserar på replikation så testas 274 påståenden om positiva resultat från 164 kvantitativa artiklar som publicerades mellan 2009 och 2018 i 54 tidskrifter inom samhälls- och beteendevetenskap.

Tina Sundelin. Foto: Henrik Dunér
Tina Sundelin, forskare vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, medverkade i studierna och är medförfattare till artikeln:
– Det var intressant och lärorikt att vara med i ett så stort forskningsprojekt med många forskare från universitet över hela världen. Främst är det alltid kul och givande att bidra till gedigen, bra forskning. Det är den här typen av projekt som verkligen behövs för att kunna dra pålitliga slutsatser om forskningsresultat.
Samma slutsats i tre av fyra fall
Endast en tredjedel av de nya analyserna fick nästan exakt samma resultat som i originalstudien. Tre av fyra analyser nådde dock samma övergripande slutsats som den ursprungliga artikeln. Men i ungefär en fjärdedel av fallen hittades inga tydliga effekter alls, och i ett fåtal fall (cirka två procent) pekade resultaten åt motsatt håll.
– Det här är världens hittills största forskningsprojekt som undersökt tillförlitlighet hos rapporterade vetenskapliga resultat och ett exempel på hur stora samarbeten kan ta sig an frågor som ingen forskargrupp ensam skulle kunna besvara. Jag hoppas att vi kommer att få se systematiska replikeringsförsök i fler forskningsfält framöver, avslutar Gustav Nilsonne.
Samarbetet har letts av Center for Open Science och forskare vid Pennsylvania State University, TwoSix Technologies, University of Southern California och Eötvös Loránd University. Programmet finansierades av det amerikanska forskningsrådet DARPA.
Läs de vetenskapliga artiklarna
Fotnot: Texten är baserad på en nyhetsartikel från Karolinska institutet.
Senast uppdaterad: 2026-04-22
Sidansvarig: Psykologiska institutionen