Ny studie: När tankar hjälper – och stjälper: Känsloreglering hos barn och unga med ADHD
Barn och ungdomar med ADHD upplever ofta starka och snabbt skiftande känslor. Men hur påverkas deras tankar och sätt att hantera situationer när känslorna blir intensiva eller svåra att kontrollera?
Foto: VH-Studio/Most Photos
Forskarna Matilda Frick och Johan Lundin Kleberg vid Psykologiska institutionen har tillsammans med Rebecka Astenvald (doktorand) och Johan Isaksson (forskare), vid Uppsala universitet, undersökt hur unga med ADHD använder olika tankestrategier för att hantera svåra känslor. Resultatet visar att det inte främst är diagnosen i sig som påverkar strategierna, utan samtidigt förekommande symtom som depression. Dessutom framträder en särskilt viktig pusselbit: ungdomar med ADHD använder i betydligt mindre utsträckning strategin acceptans, vilket kan vara en nyckel till att förstå deras emotionella utmaningar.
Så här kommenterar Matilda och Johan, författare till studien, resultaten:
– Ofta säger man lite slarvigt att personer med ADHD har svårt med känsloreglering. I den här studien ville vi gå lite djupare och se vilka strategier de faktiskt använder och vilka de inte använder. Det gav oss en mer detaljerad bild och kan också ge vägledning i hur vi kan hjälpa personer med ADHD att hitta bättre strategier för att hantera känslor, samt visa på vilka goda strategier de kanske redan använder.
Johan Lundin Kleberg och Matilda Frick
STUDIEN I KORTHET
Ungdomar (13–17 år) fyllde i ett självskattningsformulär (Cognitive Emotion Regulation Questionnaire), som mäter hur ofta man använder olika adaptiva och maladaptiva kognitiva känsloregleringsstrategier.
Barn och ungdomar (10–17 år) fick se negativa bilder, betygsätta hur obehagliga de var och beskriva sina tankar högt. Dessa verbala svar kodades sedan till olika strategier (t.ex. acceptans, självanklagelse, omvärdering).
Nyckelord
Adaptiv känsloreglering: strategier som hjälper en person att må bättre och hantera känslor på ett konstruktivt sätt (t.ex. acceptera, sätta saker i perspektiv, positiv omfokusering).
Maladaptiv känsloreglering: strategier som tenderar att förstärka negativa känslor eller skapa problem (t.ex. självklander, katastroftänkande).
Kognitiv känsloreglering: hur man använder tankar för att påverka sina känslor.
Vad händer härnäst?
– Vi är båda biträdande handledare till Rebecka Astenvald, som är förstaförfattare till artikeln. I maj försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet. Det ser vi fram emot!
Läs den vetenskapliga artikeln:
Astenvald, R., Frick, M. A., Lundin Kleberg, J., & Isaksson, J. (2026). Adaptive and maladaptive cognitive emotion regulation in child- and adolescent ADHD. International Journal of Clinical and Health Psychology, 26, 100660. DOI: 10.1016/j.ijchp.2025.100660
Senast uppdaterad: 2026-05-29
Sidansvarig: Psykologiska institutionen