Ny studie: Fem år efter pandemin – mår vi bättre av att kunna jobba hemifrån?
Pandemin förändrade arbetslivet i grunden och gjorde distansarbete till en självklar del av många tjänstemannayrken. Men hur påverkade det egentligen vårt psykiska mående?
Foto: Lisa/Pexels
En ny studie från Stockholms universitet har undersökt sambandet mellan olika distansarbetsalternativ och psykisk hälsa (ångest, depressiva symtom, sömnproblem och stress) under pandemin i Sverige, samt om det finns några könsskillnader. Forskarna tittade även på så kallad teknisk stress – till exempel att tekniken gör en tillgänglig även utanför sin arbetstid – som orsak till ångest.
I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Acta Psychologica, fann forskarna att det är just möjligheten till att få utföra sitt arbete på distans som är förknippad med färre psykiska hälsoproblem, särskilt när den inte nyttjas. Samtidigt syntes ett starkare samband mellan teknisk stress och ångest för distansarbetare.
Eftersom Sverige hade ett mer liberalt förhållningssätt under pandemin, med exempelvis öppna skolor, bedömer forskarna att resultaten också är relevanta i dagens arbetsliv, där distansarbete blivit en del av det ”nya normala”.
KORT OM STUDIEN
Metod:
I studien användes data från 3 660 deltagare under 2020 och 2022 från den svenska longitudinella arbetshälsoundersökningen (SLOSH). Studien bygger på en teoretisk modell om jobbkrav och resurser som inte bara beaktar specifika jobbaspekter, utan också organisatoriska-, familjerelaterade-, och personliga aspekter, som kan spela roll för den mentala hälsan. Metoden (Bayesiansk analys) gör det möjligt att väga samman flera olika variabler i förhållande till olika hälsoutfall samtidigt.
Resultat:
Resultaten visade att möjligheten att kunna arbeta på distans hänger ihop med bättre psykiskt mående – särskilt för dem som faktiskt ändå inte jobbade hemifrån. Däremot syntes inget starkt samband mellan hur mycket man arbetade på distans och den psykiska hälsan.
Studien visade också att teknisk stress – till exempel upplevelsen av höga digitala krav och ständig uppkoppling – ökade risken för psykiska besvär. Sambandet var särskilt starkt för dem som arbetade på distans, framför allt när det gäller ångest, jämfört med dem som arbetade på plats.
Kvinnor rapporterade generellt sämre psykisk hälsa än män. Skillnaderna verkade dock inte bero på distansarbete eller ansvar för barnomsorg, utan snarare på andra bakomliggande faktorer.
Den som har möjlighet till distansarbete, men ändå väljer att vara på arbetsplatsen, är alltså den som verkar må bäst. Sammantaget pekar resultaten på vikten av att erbjuda flexibla arbetsvillkor, behovet av strategier för att hantera digitala krav på ett hållbart sätt samt att vidare undersöka vad som ligger bakom könsskillnader i psykisk hälsa, menar forskarna bakom studien.
Vi hade förväntat oss att hybridarbetare, som blandar både distans- och på-plats-arbete, skulle uppvisa minst problem med mental hälsa, men så var inte fallet.
Andreas Sarling, doktorand och huvudförfattare till artikeln, kommenterar resultaten:
– Det var några aspekter av våra resultat som förvånade oss. Dels har tidigare studier pekat på att kvinnor visat sämre mental hälsa jämfört med män på grund av att distansarbete lett till ökad börda i hemmiljön i form av barnomsorg och mer ”multi-tasking”, men våra fynd visade att varken distansarbete eller barn i hemmet tycktes förklara denna skillnad i mental hälsa.
– En annan intressant aspekt av våra resultat var att av alla grupper med möjlighet till distansarbete, visade gruppen som stannade helt på arbetsplatsen överlag minst problem med mental hälsa, samtidigt som arbetare utan möjlighet till distansarbete visade högst problem. Vi hade förväntat oss att hybridarbetare, som blandar både distans- och på-plats-arbete, skulle uppvisa minst problem med mental hälsa, men så var inte fallet.
Andreas Sarling. Foto: Daniel Eriksson/Ålandstidningen
Vad händer härnäst?
– Vi kommer i studier framöver fortsätta utforska vad som skiljer distans- och på-plats-arbetare åt när det kommer till välbefinnandet. Vi kommer bland annat att utforska vikten av olika resurser såsom interaktion med chefer, personliga förhållningssätt, samt rollen av Generativ AI som socialt stöd när arbetet utförs i miljöer där mänskligt stöd inte är lika tillgängligt.
Senast uppdaterad: 2026-03-20
Sidansvarig: Psykologiska institutionen