Kan rätt tidpunkt förbättra ADHD-behandling?

Forskningsprojektet kommer att undersöka hur biologiska rytmer påverkar kognition, symtom och behandlingsrespons hos vuxna med ADHD. Leonie Balter berättar här närmare om syftet med forskningen, hur studien ska genomföras i praktiken och hur länge projektet pågår.

Vad är syftet med studien?

– Syftet med studien är att ta reda på hur kroppens inbyggda dygnsrytm påverkar ADHD och hur effektiv läkemedelsbehandling är vid olika tidpunkter. Ett centralt mål är att kartlägga hur funktionen hos signalsubstanserna dopamin och noradrenalin relaterad funktion (som utgör centrala läkemedelsmål vid ADHD) varierar under dygnet, och samt hur det hänger ihop med kognitiva funktioner och symtom.

För att chronomedicin ska kunna utvecklas inom psykiatrin krävs först en bättre grundläggande förståelse för hur dessa neurokemiska system samverkar med kroppens biologiska klocka.

– Vår ambition är därför i första hand att bygga denna kunskapsbas, som på sikt kan användas för att göra vården mer personlig och effektiv.

Hur kommer studien genomföras i praktiken?

– För det första följer vi vuxna med ADHD i deras vardag för att kartlägga hur symtom, uppmärksamhet och kognitiv funktion varierar vid olika tidpunkter, och hur detta hänger ihop med medicinering och individuella dygnsprofiler.

– För det andra genomför vi en kontrollerad laboratoriestudie, en så kallad constant routine-studie, där vi kan isolera kroppens biologiska rytmer. Där håller vi faktorer som sömn, ljus och aktivitet konstanta, för att kunna studera hur dopamin- och noradrenalinrelaterade processer varierar enbart på grund av den inre klockan.

– Slutligen vill vi undersöka hur personer med ADHD reagerar på så kallade prediction errors (signaler som är kopplade till dopamin) vid olika biologiska tidpunkter. Det fungerar som ett preliminärt test av hur känslig hjärnan är för timing, och om tid på dygnet kan påverka hur behandlingar verkar.

Hur länge pågår forskningsprojektet?

– Projektet kommer att pågå i fyra år. Det ger möjlighet att kombinera detaljerade laboratoriestudier med mer vardagsnära mätningar över tid, och därmed skapa en helhetsbild av hur biologisk timing påverkar ADHD symtomen.

Läs mer om Leonie Balter