Motivationen för matematik minskar från fyran till femman
En ny studie från PRIM-gruppen följer samma elever under ett år. Motivationen för matematik minskade från årskurs 4 till 5, särskilt bland flickor, medan den var mer stabil från årskurs 8 till 9.
Samuel Sollerman och Lovisa Sumpter vid Stockholms universitet har undersökt hur svenska elevers motivation för matematik förändras under ett skolår. Studien bygger på TIMSS 2023 och en uppföljning 2024, där två elevgrupper följdes från årskurs 4 till 5 respektive från årskurs 8 till 9.
Studien fokuserar på elevers inre motivation. Enkätsvaren fångar flera aspekter av elevernas relation till matematik, bland annat hur de upplever matematiskt arbete och sin egen förmåga samt om de tycker om ämnet och ser fram emot lektionerna.
De yngre eleverna hade generellt en mer positiv inställning än de äldre. Samtidigt minskade deras motivation från årskurs 4 till 5. Den tydligaste nedgången gällde den känslomässiga delen av motivationen. I gruppen som följdes från årskurs 8 till 9 var motivationen mer stabil, med små genomsnittliga ökningar.
– Att äldre elever är mindre positiva betyder inte att motivationen fortsätter att sjunka varje år. När vi följer samma elever blir bilden mer nyanserad, säger Samuel Sollerman, föreståndare för PRIM-gruppen och en av artikelns författare.
Flickor i den yngre gruppen visade oftare en minskning än pojkar. För den känslomässiga delen av motivationen gällde det ungefär 53 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna. Könsskillnaderna var sammantaget små och mindre tydliga i den äldre gruppen.
– Det är bekymmersamt att så många flickor får en mindre positiv relation till matematik redan mellan fyran och femman. Vi behöver uppmärksamma deras erfarenheter av ämnet tidigt och förstå vad som ligger bakom förändringen, säger Lovisa Sumpter, medförfattare till artikeln.
Elevernas utveckling varierade också inom grupperna. I båda grupperna fanns elever vars motivation minskade, var stabil eller ökade.
För lärare och lärarutbildare pekar studien på värdet av att följa elevers upplevelser av matematik över tid och uppmärksamma förändringar redan på mellanstadiet. Studien visar däremot inte vad som orsakar förändringarna eller vilka undervisningssätt som bäst stödjer motivationen.
Artikeln Not simply a decline: gendered changes in students’ intrinsic motivation towards mathematics är publicerad i den vetenskapliga tidskriften ZDM – Mathematics Education.
Figur 1. Flickors och pojkars motivation för matematik i de två elevgrupper som följdes från årskurs 4 till 5 respektive från årskurs 8 till 9. De tre diagrammen visar genomsnittliga värden för inre motivation och dess kognitiva och känslomässiga delar, baserade på elevernas enkätsvar.
Grafisk utformning av Veronica Palmgren, PRIM-gruppen.
Senast uppdaterad: 2026-10-13
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik