Sök
Du söker nu på webbplatsen "Numismatiska forskningsgruppen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 1-20 av 323 träffar
- Stockholm Studies in Late Roman and Early Byzantine Solidus Coinage
Numismatiska forskningsgruppen
Occasional papers 3
- Lennart Lind, numismatiker och antikvetare, har avlidit
Numismatiska forskningsgruppen
Lennart Lind, numismatiker och antikvetare, har avlidit vid en ålder av 83 år.
- Professor Jens Christian Moesgaard hedersmedlem av British Numismatic Society
Numismatiska forskningsgruppen
Professor Jens Christian Moesgaard har blivit invald som hedersmedlem av British Numismatic Society
- Roman Denarii 2026:1
Numismatiska forskningsgruppen
Nytt nummer av Roman Denarii ute.
- Om forskningsgruppen
Numismatiska forskningsgruppen
Numismatiska forskningsgruppen (NFG) / Stockholm Numismatic Institute (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penninghistoria) inrättades 1979 och är helt externfinansierad tack vare Gunnar Ekströms Stiftelse för numismatisk forskning. Från 1994 är NFG knuten till Stockholms universitet och sedan år 2005 en del av Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Undervisning inom Numismatik ingår som en del i arkeologiutbildningen på Institutionen. Genom forskarutbildningen vid Institutionen finns det möjlighet att välja ett ämne med numismatisk inriktning. Forskning Målet för forskningen är att sätta mynt, myntningen och myntcirkulationen in i ett större sammanhang; ekonomiskt, politiskt, administrativt och socialt. De första importerade mynten kom till Sverige kort tid efter Kr.f. Den äldsta inhemska myntningen skedde i Sigtuna ca 995–1030. I Sverige har det hittats närmare 700 000 mynt och de utgör basen för forskningen.
- Myntfynd i landsortskyrkor
Numismatiska forskningsgruppen
Hopade myntfynd i kyrkor utgör ett av de viktigaste källmaterialen för att förstå myntningen och myntcirkulation under medeltiden. Henrik Klackenberg skrev 1992 en avhandling, Moneta nostra, om hur landsbygden monetariserades, d.v.s. hur man började använda mynt. Baserat på hans sammanställningar av medeltida hopade myntfynd i landsortskyrkor i det medeltida Sverige (exkl. Gotland) presenteras här kvantitativa kartor över dessa fynd med undantag för Finland och uppdelat på samma 50-årsperioder som Klackenberg delade in materialet i. Det gör det enkelt går att jämföra olika områden med varandra och olika perioder med varandra. Materialet täcker en mycket lång period med olika förutsättningar och det finns många källkritiska problem. Läs mer: Kenneth Jonsson, Myntfynden i landsortskyrkor i det medeltida Sverige . Myntstudier 2011-1 , 1-16.
- Nyare tid 1521-
Numismatiska forskningsgruppen
Totalt har det hittats ca 202.000 mynt i skatter, lösfynd samt hopade fynd från nyare tid. Det finns endast en skatt som innehåller minst 10.000 ex: Lilla Nygatan, Stockhom (18.217 ex. - slutmynt 1741). I övrigt finns det koncentrationer av myntfynd framför allt i Skånelandskapen (Skåne, Blekinge och Halland). Fyndrikedomen i Skånelandskapen beror på ett stort antal skatter som deponerats under skånska kriget 1676-1679. Skatterna i Mälarområdet har ofta hittats i samband med byggnadsverksamhet. Gotland, som under alla tidigare perioder har hört till de fyndrikaste, har nu ett relativt begränsat antal skatter.
- Stockholm Studies in Late Roman and Early Byzantine Solidus Coinage
Numismatiska forskningsgruppen
Stockholm Studies in Late Roman and Early Byzantine Solidus Coinage är en referee-granskad publikationsserie som ges ut av Numismatiska forskningsgruppen.
- Studentuppsatser
Numismatiska forskningsgruppen
I ämnena arkeologi och historia har studenter skrivit uppsatser med numismatisk inriktning. De behandlar svensk och utländsk numismatik från vikingatid till nyare tid. Hittills har 100 uppsatser skrivits på B-, C- och D-nivå. Lista över alla uppsatser med numismatisk inriktning (138 Kb) Uppsatser för utskrift Nedan finns uppsatserna sorterade efter geografiskt område, tidsperiod och inriktning. De flesta av uppsatserna finns även i pdf-format för utskrift.
- Verksamhetsberättelser
Numismatiska forskningsgruppen
Numismatiska Forskningsgruppens verksamhetsberättelse ges ut varje år. Förutom en redogörelse för verksamheten under året innehåller den också, från och med år 1992, en temaartikel.
- Avhandlingar
Numismatiska forskningsgruppen
Avhandlingar med numismatisk inriktning. Jonsson, Kenneth, The New Era. The Reformation of the late Anglo-Saxon Coinage. 1987. Kilger, Christoph, Pfennigmärkte und Währungslandschaften. Monetarisierungen im sächsisch-slawischen Grenzland ca. 965-1120. 2000. Heijne, Cecilia von, Särpräglat. Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130) . 2004. Myrberg, Nanouschka, Ett eget värde. Gotlands tidigaste myntning, ca 1140-1220. 2008.
- Stockholm Studies in Numismatics
Numismatiska forskningsgruppen
Stockholm Studies in Numismatics är en bokserie som tidsmässigt omfattar medeltid och nyare tid. 1. I. Leimus, Das Münzwesen Livlands im 16. Jahrhundert ( 1515-1581/94 ). Stockholm 1995.
- Talerfynd
Numismatiska forskningsgruppen
Talern, som i Sverige kallades daler eller riksdaler, var ett internationellt handelsmynt. Det hade varierande nationella namn i de länder som de präglades. Talern hade utvecklats ur de silvermynt som i slutet av 1400-talet började präglas för att skapa en motsvarighet i silver till guldmyntet gyllen. En mängd olika varianter präglades i olika länder och områden, men 1566 enades man i Tyskland om en standard för reichstalern, som blev ett riktmärke för alla följande nationella talrar. Talern blev sedan det dominerande internationella handelsmyntet fram till 1667, då en ny taler med lägre värde infördes i Tyskland. Det blev därefter mindre lönsamt att prägla enligt standarden för reichstalern och internationellt hade den snart spelat ut sin roll. I Sverige infördes talern under namn av daler av Gustav Vasa 1534, men 1604 ändrade den namn till riksdaler och myntningen kan sägas ha pågått ända till 1871 (från 1855 med valören 4 riksdaler riksmynt). Sammanlagt ca 2.700 talar (4 taler–1/4 taler) har hittats i Sverige varav ca 80 som lösfynd och resten i skattfynd. Av kartan framgår att fynden främst är koncentrerade i landskap som fram till 1658 hörde till Danmark (Blekinge, Halland och Skåne) eller Norge (Bohuslän). Importen började ca 1550 och relativt få talrar importerades efter 1650-talet. Den största skatten i Sverige (250 ex.) kommer från den s.k. lybska flottan som gick under i en storm utanför Visby natten mellan 28–29 juli 1566. De vanligaste ursprungsländerna är Nederländerna och Tyskland. I övrigt förekommer relativt många talrar från Habsburgska arvländerna (ungefär Österrike, Böhmen, Ungern). Mindre antal kommer från bl.a. Polen, Norge, Danmark. Ca 60 svenska riksdalrar finns också, men då ingår även ett antal från 1700-talet. Läs mer: Kenneth Jonsson, A provisional survey of talers found in Sweden. Magister monetae. Studies in honour of Jørgen Steen Jensen (red. M. Andersen et al.), Köpenhamn 2007, 207-214.
- Mer om medeltida myntorter
Numismatiska forskningsgruppen
Nedan hittar du kartor och texter som berättar om myntorter i Sverige under medeltiden.
- Mer om myntorter nyare tid
Numismatiska forskningsgruppen
Nedan hittar du kartor och texter som berättar om myntorter i Sverige under nyare tid.
- Roman Denarii
Numismatiska forskningsgruppen
Romerska denarer, nästan uteslutande präglade under de två första århundradena e.Kr., är de äldsta mynt som importerades till Sverige. Ett mycket litet antal fynd med samtida romerska mynt i guld och brons är också kända.
- Numismatiska forskningsgruppen
Numismatiska forskningsgruppen
Numismatiska forskningsgruppen – NFG
- Kontakt
Numismatiska forskningsgruppen
Kontaktinformation och adresser.
- CNS
Numismatiska forskningsgruppen
CNS är förkortningen för ett projekt där alla vikingatida myntfynd (ca 800-1140) i Sverige ska publiceras. CNS – CORPUS NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI IN SUECIA REPERTI SUNT Catalogue of Coins from the Viking Age found in Sweden Nio volymer har tryckts och fram till och med 2010 organiserades publiceringen av en kommitté inom Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Från och med 2011 leds projektet helt av Numismatiska forskningsgruppen och den framtida publiceringen sker enbart via vår hemsida, där några fynd redan finns tillgängliga.
- Metallanalyser av mynt
Numismatiska forskningsgruppen
Ett område inom numismatiken som länge har varit eftersatt är haltundersökningar. Haltanalyser är viktiga för att se hur myntningen förändras över tid och bedöma den ekonomiska utvecklingen. De kan också användas för att fastställa myntens valör och de kan avgöra präglingstid och ursprungsland/område. I en myntförordning bestämdes vikt och silverhalt för resp. valör (valörer i guld följde normalt en internationell standard). Dessvärre är dessa myntförordningar normalt inte bevarade vad gäller medeltiden. Med hjälp av vikt‐ och haltanalyser kan man i efterhand rekonstruera dessa värden. Det har emellertid gjorts få haltanalyser och de flesta är gjorda för länge sen. Två typer av haltanalyser görs normalt idag; XRF ‐ röntgenflouroescens och SEM ‐ svepelektronmikroskop. På arkeologiska forskningslaboratoriet finns utrustningar för båda mätmetoderna. När Numismatiska forskningsgruppen under våren 2016 startade en serie haltanalyser av mynt, finansierade av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning, valdes XRF som mätmetod. Upp till 150 mynt i Kungl. Myntkabinettets, Stockholm, samlingar kommer att analyseras vid varje tillfälle och förutom silverhalten kommer halten för guld, koppar, bly och eventuellt ytterligare någon metall att redovisas. Resultaten kommer att publiceras på vår hemsida i en ny publikationsserie: Metallanalyser av mynt /Metallanalyses of coins. Nordiskt material redovisas på svenska med en engelsk sammanfattning medan övrigt material redovisas på engelska. Viktanalyser kommer också att redovisas för det aktuella materialet. Med hjälp av förändringar i mynten silverhalt och vikt kan man se förändringar över tid som hjälper oss att förstå den ekonomiska utvecklingen och hur myntningen kunde tjäna som en intäktskälla för statsmakten. I vissa fall gör de också att man kan fastställa valören, präglingsområdet eller tiden för myntningen. Metallens sammansättning kan också avgöra varifrån metallen kommer. Publicerade nummer av Metallanalyser av mynt Metallanalyser av mynt 2018:1 Metal analyses of Viking-Age coins Appendix Metallanalyser av mynt 2017:3 Haltanalyser av gotländska mynt ca 1150–1554 Appendix Metallanalyser av mynt 2017:2 Haltanalys av svenska örtugar från Erik av Pommern 1396–1439 Appendix Metallanalyser av mynt 2017:1 Haltanalyser av danska mynt 1448–1523 Appendix Metallanalyser av mynt 2016:1 Haltanalyser av danska mynt ca 1400–1448 Appendix Appendix I samtliga appendix redovisas analysresultatet för varje enskilt mynt. Det innehåller också planscher med foton av varje mynt.