Sök
Du söker nu på webbplatsen "Nationalekonomiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 327 träffar
- ”Daron Acemoglu är en sorts renässansmänniska”
Nationalekonomiska institutionen
Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson tilldelas ekonomipriset 2024 för sin forskning om skillnader i välstånd mellan länder. ”Acemoglu är en sorts renässansmänniska”, säger Joonas Tuhkuri, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
- Roine Vestman publicerar i DN Debatt
Nationalekonomiska institutionen
”Hushållens tillgångar och skulder bör samlas i register”. Hur sårbara är svenska hushåll, och vilka konsekvenser har amorteringskravet haft? Det är frågor vi i dagsläget inte kan ge ett tillräckligt bra svar på, vilket försvårar en väl avvägd penningpolitik. I dag överlämnas ett förslag till finansministern om ett nytt register över svenska hushållens tillgångar och skulder, skriver Roine Vestman, expert i utredningen.
- Stora anslag till forskare i nationalekonomi
Nationalekonomiska institutionen
Forskare vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, erhåller medel på drygt 13 miljoner kronor från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. Stiftelsernas främsta ändamål är att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom särskilt företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk historia. Följande forskare vid Nationalekonomiska institutionen får medel för sina forskningsprojekt: Rikard Forslid Johannes Haushofer Andreas Madestam Sten Nyberg Mårten Palme David Seim Anna Tompsett Läs mer om stiftelserna här
- Finanspolitiska rådet publicerar sin årliga rapport
Nationalekonomiska institutionen
Den 10 maj publicerar Finanspolitiska rådet, där Anna Seim är en av ledamöterna, sin rapport Svensk finanspolitik 2023. I samband med publiceringen anordnas en konferens fredagen 12 maj. Konferensen kommer också att livesändas på rådets Youtube-kanal och därefter publiceras på deras hemsida. Läs rapporten på Finanspolitiska rådets hemsida Mer om konferensen Anna Seim är docent på Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet: Mer om Anna Seim
- Rikard Forslid publicerar SNS-rapport och debattartikel i DI
Nationalekonomiska institutionen
Koldioxidläckage eller konkurrensfördel? Om balansgången mellan industri- och klimatpolitik. Hittills har miljökraven i Sverige inte fått svensk industri att flytta produktion och utsläpp utomlands i någon större utsträckning. Det beror bland annat på företagens låga kostnader för koldioxidutsläpp samt tillgång till billig och ren el. Men situationen kan förändras när priserna nu stiger, vilket ställer krav på framtida klimat- och industripolitik, skriver forskarna Shon Ferguson, Rikard Forslid och Mark Sanctuary i en ny SNS-rapport. SNS-rapporten Debattartikel i Dagens industri
- Vi välkomnar nya doktorander
Nationalekonomiska institutionen
Varmt välkommen till 13 nya doktorander som har börjat på vårt program på forskarnivå denna höst. Nya doktorander 2022/2023: Mehdi Amani Büsra Cançi Chloé Castagnet Anton Hansing Lars Kleinhuis Vera Kågström Juan Felipe Ladino Mahammad Naderitabar Artschil Okropiridse Krzysztof Pasierbek Ehsan Sabouri Kenari Sarvin Sharif Leiv Storesletten
- Forskningsrapport om penningpolitiken 2022
Nationalekonomiska institutionen
Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) har utvärderat penningpolitiken 2022 i en rapport som publicerades 23 maj. Rapporten är den första i sitt slag och skriven på uppdrag av Riksdagens Finansutskott av forskarna Per Krusell, John Hassler och Anna Seim. Rapporten diskuteras i en öppen utfrågning i Finansutskottet 30 maj, se program nedan. Sammanträdet är öppet för allmänheten och kan också ses via riksdagens webb-tv. Här laddar du ner rapporten från Riksdagens hemsida Här hittar du Finansutskottets program 30 maj Riksdagens webb-tv
- Yves Zenou invald i Kungl. Vetenskapsakademien
Nationalekonomiska institutionen
Yves Zenou, professor i ekonomi har valts in i Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). Han blir ledamot i Klassen för samhällsvetenskaper. Yves Zenou, Professor vid Nationalekonomiska institutionen och vid Monash University i Melbourne, studerar bland annat nätverksteori.
- Världsekonomin i skuggan av Rysslands krig i Ukraina
Nationalekonomiska institutionen
Spännande föreläsning av Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan. Den 31/10 gästade Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, verksam i styrelsen för Kyiv School of Economics och tidigare seniorekonom vid IMF våra studenter på Nationalekonomi 1. Det blev en spännande föreläsning om vad som händer i världsekonomin i kölvattnet av Rysslands angrepp på Ukraina. Aktiviteten ordnades av ämnesrådet, Nationalekonomprogrammet och Kandidatprogrammet i nationalekonomi och statistik.
- David Seim utsedd till redaktör för Journal of Public Economics
Nationalekonomiska institutionen
Professor David Seim vid Nationalekonomsika institutionen har utsetts till redaktör för Journal of Public Economics. Mer information finns på tidskriftens hemsida
- Roine Vestman beviljas forskningsanslag
Nationalekonomiska institutionen
Roine har beviljats två anslag från Handelsbankens forskningsstiftelser och Vinnova om totalt 5,1 miljoner kronor. Forskningsprojektet ska studera samspelet mellan hushållens konsumtion och de finansiella marknaderna, och hur ekonomisk politik påverkar detta samspel.
- Jonas Häckner och Mathias Herzing publicerar i Economics Letters
Nationalekonomiska institutionen
"Tax incidence in oligopolistic markets". Denna artikel diskuterar hur skatteincidensen av styckskatter och mervärdesskatter är relaterade till olika marknadskaraktäristika under ofullständig konkurrens. Incidensen är högre ju mer konkurrens som råder på marknaden. Mer specifikt är den högre ju bredare företagens produktsortiment är, ju lägre grad av marknadskoncentration som råder, ju lägre grad av produktdifferentiering som råder och högre på Bertrandmarknader jämfört med Cournotmarknader. Dessutom är incidensen högre för styckskatter jämfört med mervärdesskatter. Den relativa skillnaden mellan incidensen för styckskatter och mervärdesskatter är större ju lägre marginalkostnaderna och skatterna är. Läs publiceringen i Science Direct Nya publikationer (på engelska)
- Rikard Forslid och Mathias Herzing publicerar i CEPR's Covid Economics
Nationalekonomiska institutionen
Who to vaccinate first? I denna studie modelleras den pågående pandemin för att analysera vaccinationsstrategier i en befolkning bestående av tre åldersgrupper med olika dödlighet. Vidare tas i beaktande att smittspridningen inom och mellan dessa åldersgrupper skiljer sig åt. Läs artikeln i CEPR's Covid Economics Nya publikationer
- SNS-rapport om den snabba ökningen av bostadspriser
Nationalekonomiska institutionen
Sten Nyberg och Mats Bergman beskriver den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande, både jämfört med närliggande länder och jämfört med tidigare decennier. Forskarna visar i rapporten hur markpriser och byggkostnader påverkar bostadspriserna. På lång sikt styrs bostadsutbudet av tillgången på mark och hur mycket sådan som har detaljplanerats av kommunerna. Markpriset varierar beroende på läget och vilken typ av bostäder som ska byggas. För bostadsrätter har priset på mark i storstadsområdena stigit med 479 procent sedan 1990-talet och för hyresrätter i samma områden har priserna stigit med 129 procent. Men markpriserna kan bara förklara i genomsnitt en tredjedel av kostnadsökningarna, hävdar forskarna. Konkurrens och prisbildning på den svenska bostadsmarknaden
- Momssänkning på livsmedel gynnade konsumenterna
Nationalekonomiska institutionen
En studie av João Quelhas och Tiago Bernardino, doktorander i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ger empiriska bevis för effekterna av en tillfällig momssänkning på livsmedelspriser i Portugal.
- Upptäck nationalekonomi i höst
Nationalekonomiska institutionen
Sök nationalekonomi vid Stockholms universitet senast den 15 april. Nationalekonomi ger dig en bred ekonomisk allmänbildning som du har nytta av oavsett vad du fortsätter med. Studera nationalekonomi Hos oss kan du läsa både fristående kurser och program i nationalekonomi, på grundnivå och avancerad nivå. Nationalekonomi I ges på campus helfart och som distanskurs. Du hittar mer information här: Våra utbildningar Möt våra studenter Simon läser kandidatprogrammet i nationalekonomi och statistik, här kan du höra honom berätta om studierna: Hur är det att studera nationalekonomi och statistik – egentligen? Daniella gick masterprogrammet i nationalekonomi och arbetar i dag som konsult. Läs intervjun med henne: Daniella jobbar som konsult efter examen Studera vid Stockholms universitet Studera vid ett storstadsuniversitet där forskningen ligger till grund för din utbildning. Här möter du studenter och lärare från hela världen, bland annat Anna Seim som undervisar vid Nationalekonomiska institutionen. Läs intervjun med Anna Seim Sök till hösten senast den 15 april Välkommen med din ansökan via våra kurssidor eller på Antagning.se. Antagning.se Från anmälan till antagning
- Två av våra forskare om Riksbankens förluster
Nationalekonomiska institutionen
Riksbanken kan behöva runt 40 miljarder kronor från staten. Annika Alexius och Roine Vestman intervjuas i SvD Näringsliv om miljardförlusten.
- Sökande till nationalekonomi ökar med 16 procent
Nationalekonomiska institutionen
Den 16 oktober var sista dagen att anmäla sig till vårterminen 2024. Jämfört med samma period förra året har 16 procent fler personer sökt till kurser i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
- ”Det behövs en extern reglering av betygsättning”
Nationalekonomiska institutionen
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, intervjuas i Agenda om betygsinflationen i gymnasieskolan. Efter år av debatter om betygsinflation i gymnasieskolan visar nu en färsk studie från Skolverket och UKÄ att elever från friskolor presterar sämre under det första året av sina högskolestudier. I ett inslag i SVT:s Agenda pekar Jonas Vlachos på rapporter från de senaste tjugo åren som visar att friskolorna bedömer generösare än de kommunala skolorna. Mest generösa är de skolor som drivs av aktiebolag. Det stora problemet med betygsättningen, enligt Jonas Vlachos, är att det inte finns någon extern reglering. Se hela inslaget i Agenda här Läs rapporten Till högskolan från gymnasieskolan Mer om Jonas Vlachos forskning Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi och forskar bland annat inom utbildningsekonomi. Här kan du läsa om hans forskning Fler nyheter Skolstängningar bidrog till mindre psykisk ohälsa Jonas Vlachos om Pisaresultatet i Dagens Nyheter Text: Anneli Eriksson
- ”Fler kvar i sjukskrivning istället för att återgå i arbete”
Nationalekonomiska institutionen
Peter Skogman Thoursie är en av fyra utredare i en statlig offentlig utredning om sjukförsäkringen. Nu svarar de på frågor om rapporten i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.