Roine Vestman om bostadsboomen: Tajmingen har varit avgörande

En växande gerontokrati

Artikeln i EFN utgår från forskaren Samuel Moyns bok, där han ser en växande gerontokrati i USA, ett samhälle där den äldre generationen alltmer dominerar både kapitalet och den politiska makten. Liknande tendenser kan ses i hela västvärlden, även om de är mindre tydliga i Norden.

I Sverige fyrdubblades de svenska förmögenheterna bundna i villor mellan åren 2001 och 2021, och ökningen fick från 1 800 till 8 000 miljarder kronor. Roine Vestman säger i EFN att tajmingen varit avgörande för vilka som tjänat på detta.

– Om du råkade vara i familjebildande ålder när räntorna började falla, då kunde man köpa en stor bostad billigt och sedan har man sett en stor värdeökning. Huvudsakligen beror detta på låga priser i utgångsläget på grund av 90-talskrisen följt av fallande realräntor.

Fyrtiotalisternas bostadsförmögenheter

Nils Landén Mammos disputerade i nationalekonomi vid Stockholms universitet förra året och i en arbetsrapport har han studerat bostadsförmögenheter hos generationen födda på 1940-talet.

Av forskningen framgår att föräldrar som äger en villa numera oftare belånar den för att hjälpa sina barn med det första bostadsköpet jämfört med förr. Barnen kan senare lägga större kontantinsatser och köpa dyrare lägenheter. Därför är de mer skuldsatta än de som inte fått hjälp av föräldrarna och vartefter tiden går växer deras nettoförmögenhet mer.

Enbart fyrtiotalisternas bostadsförmögenhet beräknas till 2 000 miljarder kronor, skriver EFN i artikeln. Enligt Roine Vestman har arven nu börjat bli betydande även i medelklassen.

– Förr i tiden var arv en delikatessgrej som överklassen kunde ägna sig åt. Men i och med prisutvecklingen på bostadsmarknaden blir det ansenliga summor, påpekar han i EFN.

Läs hela artikeln i EFN: Arvet som delar de unga