Forskning visar att de rikaste betalar mindre i skatt

Ny forskning visar att de rikaste 5 000 hushållen i Sverige i snitt bara betalar 20–25 procent i skatt. David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skriver i Dagens Nyheter tillsammans med Marius Ring och Gabriel Zucman.

David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

I artikeln lyfter forskarna bakom studien fram principen i det svenska skattesystemet – ju mer du tjänar desto mer ska du betala i skatt – men att det inte fungerar så högst i inkomstfördelningen. I stället betalar den rikaste promillen, cirka femtusen hushåll, i snitt enbart 20 till 25 procent i skatt.

Forskarna har i studien räknat på hushållens ekonomiska inkomster på ett bredare sätt än i den vanliga inkomststatistiken. Även kvarhållna vinster i företag räknas då som inkomst. Resultaten visar att höginkomsttagare betalar omkring hälften av sin inkomst i skatt, medan skatteandelen sjunker kraftigt allra högst upp i fördelningen.

Det beror inte på lägre skattesatser eller skattefusk, menar de, utan på att de allra rikaste får en stor del av sin inkomst genom ägande i företag och bolag, som inte beskattas enligt reglerna för personlig inkomstskatt.

Studien visar att endast en liten del av de kvarhållna vinsterna i bolagen delas ut, även över längre tidsperioder. Merparten stannar i bolagsstrukturen och kan i stället användas för investeringar i exempelvis aktier, fastigheter och andra tillgångar. Det innebär att inkomsterna kan växa utan att först beskattas som personlig inkomst hos ägaren.

”Följden blir att hushållen högst upp i inkomstfördelningen i praktiken endast betalar bolagsskatt, medan löntagarnas arbetsinkomster beskattas med kommunal och statlig inkomstskatt och dessutom belastas med arbetsgivaravgifter som betalas av arbetsgivaren”, skriver forskarna vidare i DN.

De betonar också att skillnaden har ökat under de senaste två decennierna. Användningen av personliga holdingbolag har blivit vanligare bland de allra rikaste, samtidigt som deras effektiva skattesatser har sjunkit. För majoriteten av svenska hushåll har beskattningen däremot varit betydligt mer stabil.

Forskarna föreslår flera tänkbara lösningar till problemet: att införa en väl utformad skatt på mycket stora förmögenheter, att bredda inkomstskattebasen så att även kvarhållna bolagsvinster omfattas av den personliga beskattningen eller att sänka skatten på arbete så kraftigt att skillnaden mot de allra rikaste försvinner.

”Den svenska skattedebatten handlar för mycket om skattesatser och för lite om vilka inkomster som faktiskt beskattas”, sammanfattar de i artikeln.

Vidare läsning

Läs artikeln i Dagens Nyheter:

DN Debatt. ”Sverige beskattar inte de allra rikaste som vi tror”

Länk till studien (working paper) i NBER:

Personal Holding Companies, Tax Progressivity, and Inequality

Mer om David Seim

Marius Ring är forskare för närvarande vid Yale University och Gabriel Zucman vid Paris School of Economics.

Senast uppdaterad: 2026-08-12

Sidansvarig: Nationalekonomiska institutionen