Jens Oehlen: Historiska data kan ge nya svar på stora samhällsfrågor

Vad fick dig att börja utforska dessa ämnen?

– Även om varje kapitel har sin egen utgångspunkt såg processen oftast ungefär likadan ut. Det började med en luddig idé eller ett intresse för ett ovanligt sammanhang och sedan visade det sig att det fanns data om just detta sammanhang. Ett av kapitlen, ”Coffeehouses and the Rise of Science”, växte till exempel fram ur en diskussion med min doktorandkollega Monir. Jag var övertygad om att det skulle vara omöjligt att hitta data om kaffehus på 1600-talet. Men redan nästa dag blev jag motbevisad, när Monir hade hittat en bok som detaljerat beskriver kaffehusens historia i London. Ironiskt nog handlar vår studie om hur informella mötesplatser påverkar det vetenskapliga utbytet – ungefär som de lunchdiskussioner som ledde fram till vårt samarbete.

Vilka resultat i avhandlingen tycker du är viktigast?

– Jag tycker att de två första kapitlen är de viktigaste. I ”Enigma” har jag digitaliserat arkivmaterial om militär underrättelseverksamhet och använder moderna beräkningsmetoder för att kvantifiera dess betydelse under andra världskriget. I det andra kapitlet studerar vi en ny social institution – Londons kaffehus – och dess betydelse för den vetenskapliga revolutionen. Båda ämnena har tidigare blivit uppmärksammade i samhällsvetenskaplig forskning, men våra studier erbjuder de första rigorösa kvantitativa analyserna av dessa historiska skeenden.

Vad kan dina resultat betyda för beslutsfattare eller allmänheten?

– Det tredje kapitlet, ”Leveling the Playing Field: Knowledge Production in the Digital Age”, har de tydligaste politiska implikationerna. Studien undersöker hur betalväggar till vetenskapliga artiklar påverkar det bredare vetenskapliga ekosystemet och visar att de har negativa och begränsande effekter på spridningen av kunskap. Resultaten ger därmed stöd åt de senaste årens förändringar där forskningsfinansiärer kräver öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.